Förslag till vidare forskning

I vår studie framkom att flera speciallärare upplever att övergången mellan år 3–4 är känslig för elever med lässvårigheter. Den kontinuitet som utifrån garantin funnits i F-3 riskerar att förändras då eleven möter nya lärare, samtidigt som kraven höjs och forskning dessutom påvisar att läsförståelsesvårigheter ofta upptäcks först i dessa åldrar. Ett intressant ämne för vidare forskning vore därför att undersöka speciallärarens roll vid övergången mellan år 3 och 4 samt hur garantin för tidiga stödinsatser följs upp i mellanstadiet.

I dagsläget finns begränsad mängd forskning kring speciallärarens uppdrag och med utgångspunkt i den otydlighet kring uppdraget som tycks råda i såväl styrdokument för skolan som på realiseringsarenan, skulle det även vara intressant att undersöka vad som karaktäriserar skolledning och rektorers kunskaper och förväntningar på speciallärarens yrkesroll.

6. Referenser

Adlof, Suzanne M., Catts, Hugh W. & Little, Todd D (2006). Should the Simple View of Reading Include a Fluency Component? Reading & Writing, 19(9), 933–958.

https://doi.org/10.1007/s11145-006-9024-z

Alatalo, T. (2011). Skicklig läs- och skrivundervisning i år 1–3: om lärares möjligheter och hinder. [Doktorsavhandling, Göteborgs Universitet].

Brante, T. (2009). Vad är en profession? Teoretiska ansatser och definitioner. I L. Maria (Red.), Vetenskap för profession. 15–34. Högskolan i Borås.

Bruce, B. (2019). Att vara speciallärare. Gleerups Utbildning AB

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3 uppl.). Liber.

Byrne, B., Fielding-Barnsley, R., & Ashley, L. (2000). Effects of Preschool Phoneme Identity Training After Six Years: Outcome Level Distinguished From Rate of Response. Journal of Educational Psychology, 92(4), 659–667.https://doi.org/10.1037/0022-0663.92.4.659 Byström, A. (2018). Specialläraren – en specialistkompetens i skolans värld. En studie

speciallärarens uppdrag inom spåk-, läs- och skrivutveckling. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad. Nr 15.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1251172/FULLTEXT01.pdf

Castles, A., & Coltheart, M. (1993). Varieties of developmental dyslexia. Cognition, 4 (2), 149–180. https://doi.org/10.1016/0010-0277(93)90003-e

Castles, A., Rastle, K., & Nation, K. (2018). Ending the Reading Wars: Reading Acquisition From Novice to Expert. Psychological Science in the Public Interest, 19(1), 5–51.

https://doi.org/10.1177/1529100618772271

Catts, H. W., Nielsen, D. C., Bridges, M. S., & Liu, Y.-S. (2016). Early Identification of Reading Comprehension Difficulties. Journal of Learning Disabilities, 49(5), 451–465.

https://doi.org/10.1177/0022219414556121

Campbell, J., Quincy, C., Osserman, J., & Pedersen, O. (2013). Coding In-depth Semistructured Interviews: Problems of Unitization and Intercoder Reliability and Agreement. Sociological Methods and Research, 42(3), 294–320. https://doi.org/10.1177/0049124113500475

Coltheart, M. (2005). Modeling Reading: The Dual-Route Approach. I: M.J Snowling & C. Humle. (red.), Blackwell handbooks of developmental psychology. “The science of reading.” A handbook, 6-23. Blackwell Publishing. https://doi.org/10.1002/9780470757642.ch1

Compton, D.L., Fuchs, D., Fuchs, L.S., & Bryant J.D. (2006) Selecting at-risk readers in first grade for early intervention: A two-year longitudinal study of decision rules and procedures. Journal of Educational Psychology, 98(2), 394-409. https://doi.org/10.1037/0022-0663.98.2.394

Denton, A., Otaiba, S. (2011). Teaching word identification to students with reading difficulties and disabilities. Focus on Exceptional Children, 43(7), 1–16. https://doi.org/10.17161/fec.v43i7.6911

Dockrell, J., Llaurado, A., Hurry, J., Cowan, R., Flouri, E., & Dawson, A. (2017). Review of assessment measures in the early years. Institute of Education, Londons Global University. Elleman, A., & Compton, D. (2017). Beyond comprehension strategy instruction: What’s next? Language, Speech & Hearing Services in Schools, 48(2), 84–91.

https://doi.org/10.1044/2017_LSHSS-16-0036

Ehri, L., Nunes, S., Willows, D., Schuster, B., Yaghoub-Zadeh, Z., & Shanahan, T. (2001). Phonemic Awareness Instruction Helps Children Learn to Read: Evidence From the National Reading Panel’s Meta-Analysis. Reading Research Quarterly, 36(3), 250–287.

https://doi.org/10.1598/rrq.36.3.2

Ehri, L. (2009). Learning to Read Words: Theory, Findings, and Issues. Scientific Studies of

Reading, 9(2), 167–188. https://doi.org/10.1207/s1532799xssr0902_4

Elwér, Åsa, Keenan, J., Olson, R., Byrne, B., & Samuelsson, S. (2013). Longitudinal stability and predictors of poor oral comprehenders and poor decoders. Journal of Experimental Child Psychology, 115(3), 497–516. https://doi.org/10.1016/j.jecp.2012.12.001

Elwér, Å. (2014). Early Predictors of Comprehension Difficulties. [Licentiatavhandling, Linköpings Universitet].

Fletcher-Janzen, E. & Reynolds, CR. (2008) Neuropsychological perspectives on learning disabilities in the era of RTI. John Wiley & Sons.

Foorman, B., & Torgesen, J. (2001). Critical Elements of Classroom and Small-Group Instruction Promote Reading Success in All Children. Learning Disabilities Research and Practice, 16(4), 203–212. https://doi.org/10.1111/0938-8982.00020

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Vetenskapsrådet.

Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet: ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter. [Doktorsavhandling, Stockholm Universitet].

Francis, D., Shaywitz, S., Stuebing, K., Shaywitz, B., & Fletcher, J. (1996). Developmental lag versus deficit models of reading disability: A longitudinal, individual growth curves

analysis. Journal of Educational Psychology, 88, 3–17. https://doi.org/10.1037/0022-0663.88.1.3

Fridolfsson, I. (2018, januari). Skolverkets bedömningsstöd - ett alltför grovmaskigt nät. Dyslexi- aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, (1/2018), 6-7.

Gough, P. B., & Tunmer, W. E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability. Remedial and Special Education, 7(1), 6–10. https://doi.org/10.1177/074193258600700104

Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C., (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning. En enkätstudie: (2015:13). Karlstads universitet, Fakulteten för humaniora och samhällskunskap, Institutionen för pedagogiska studier. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:784444/FULLTEXT01.pdf

Hambleton, R.K., Sireci, S.G. (1997). Future Directions for Normreferenced and Criterion-referenced achievement testing. International Journal of Educational Research; 27(5), 379-393 Hattie, J. (2009). Visible learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to achievement. Routledge.

Herrström, M. (1999). Bygg & böj (1. uppl.). Alfomega.

Høien, T., Lundberg, I., & Nilsdotter, M. (2013). Dyslexi - Från teori till praktik. (2 uppl.). Natur & Kultur.

Joseph, A., Alber-Morgan, S., Cullen, J., & Rouse, C. (2015). The Effects of Self-Questioning on Reading Comprehension: A Literature Review. Reading & Writing Quarterly, 32(2), 152–173.

https://doi.org/10.1080/10573569.2014.891449

Kintsch, W. (1998). Comprehension: A paradigm for cognition. Cambridge University Press.

Kleeck, A. (2008). Providing preschool foundations for later reading comprehension: The

importance of and ideas for targeting inferencing in storybook‐sharing interventions. Psychology in the Schools, 45(7), 627–643. https://doi.org/10.1002/pits.20314

Korp, H. (2011). Kunskapsbedömning: Vad, hur och varför?: [kunskapsöversikt]. (2 uppl.) Skolverket: Fritze distributör. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-3989

Krantz, H. (2011). Barns tidiga läsutveckling: en studie av tidiga språkliga och kognitiva förmågor och senare läsutveckling. [Licentiatavhandling, Stockholm Universitet].

Kvale, S., Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Studentlitteratur.

Lonigan, C. J., Burgess, S. R., Schatschneider, C., & Vaughn, S. (2018). Examining the Simple View of Reading With Elementary School Children: Still Simple After All These Years. Remedial and Special Education, 39(5), 260–273. https://doi.org/10.1177/0741932518764833

Melby-Lervåg, M. (2012). Phonological Skills and Their Role in Learning to Read: A Meta-Analytic Review. Psychological Bulletin, 138(2), 322–352. https://doi.org/10.1037/a0026744

Melin, L i Bjar, L & Frylmark, A. (2009). Barn läser och skriver. Studentlitteratur.

Moyle, M., Heilmann, J., & Berman, S. (2013). Assessment of Early Developing Phonological Awareness Skills: A Comparison of the Preschool Individual Growth and Development Indicators and the Phonological Awareness and Literacy Screening–PreK. Early Education and

Development, 24(5), 668–686. https://doi.org/10.1080/10409289.2012.725620 Myrberg, M. (2007). Dyslexi – En kunskapsöversikt. Vetenskapsrådet.

Muijselaar, M., Swart, N., Steenbeek-Planting, E., Droop, M., Verhoeven., & De Jong, P. (2017). Developmental Relations Between Reading Comprehension and Reading Strategies. Scientific Studies of Reading.21(3), 194–209. https://doi.org/10.1080/10888438.2017.1278763

NICHD (2000). National Reading Panel. Teaching Children to Read. An Evidence-Based Assessment of the Scientific Research Literature on Reading and Its Implications for Reading Instruction.

Partanen, M., & Siegel, L (2013). Long-term outcome of the early identification and intervention of reading disabilities. Reading & Writing, 27(4), 665–684. https://doi.org/10.1007/s11145-013-9472-1

PISA. Programme for International Student Assessement (2016). Hämtad 2020-09-12 från http://www.oecd.org/pisa/

PIRLS. Progress in International Reading Literacy (2016). Hämtad 2020-09-12 från https://nces.ed.gov/surveys/pirls/pirls2016/

Puolakanaho, A., Ahonen, T., Aro, M., Eklund, K., Leppänen, P., Poikkeus, A-M., Tolvanen, A., Torpa, M., & Lyytinen, H. (2007). Very early phonological and language skills: estimating

individual risk of reading disability. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 48(9), 923–931. https://doi.org/10.1111/j.1469-7610.2007.01763.x

Runström Nilsson, P. (2019). Pedagogisk utredning och kartläggning: att analysera och bedöma elevers behov av särskilt stöd (4 uppl.). Gleerup.

Rådström Drougge, S. (2017). Skolverkets bedömningsstöd - ett alltför grovmaskigt nät. DYSLEXI: aktuellt om läs- och skrivsvårigheter, 19(1), 15-17.

https://static1.squarespace.com/static/571639e41bbee0fbd85c9f51/t/5d01121f7f88b200019b7157 /1560351269957/T.+Sv+Dyslexif.+specialnummer+1%2C+2019.pdf

Schneider, W., Roth, E., & Ennemoser, M. (2000). Training Phonological Skills and Letter Knowledge in Children at Risk for Dyslexia: A Comparison of Three Kindergarten Intervention Programs. Journal of Educational Psychology, 92(2), 284–295. https://doi.org/10.1037/0022-0663.92.2.284

SFS 2010:800. Skollag.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800

SFS. 2011:186. Examina på avancerad nivå yrkesexamina, Speciallärarexamen. http://www.rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110186.PDF

SFS. 2011:688. Examensordning. http://www.rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/11/110688.PDF

Skolinspektionen. (2020). Kartläggning och tidiga stödinsatser i förskoleklassen. (Tematisk kvalitetsgranskning, diarienummer: 400-2019:6183). https://www.skolinspektionen.se/beslut- rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2020/kartlaggning-och-tidiga-stodinsatser-i-forskoleklassen/

Skolverket. (2019a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019 (6 uppl. ed.). Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2019b). Hitta språket – nationellt kartläggningsmaterial i språklig medvetenhet i förskoleklass. Dnr. 2019:567. Skolverket: Stockholm.

Skolverket. (2019c). Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling. Dnr.2019:563. Skolverket: Stockholm

Skolverket. (2019d). Läsa, skriva räkna – en garanti för tidiga stödinsatser. Hämtad 12 september 2020 från:https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organiseraskolan/extra-stod-till-elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser

Skolverket. (2019e). PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförstele, matematik och naturvetenskap. Hämtad 19 november 2020 från:

https://www.skolverket.se/download/18.75bdbbb116e7434ebf8595/1575624399449/pdf5347.pdf Snow, P. (2016). Elizabeth Usher Memorial Lecture: Language is literacy is language - Positioning speech-language pathology in education policy, practice, paradigms and polemics. International Journal of Speech Language Pathology, 18(3), 216–228.

https://doi.org/10.3109/17549507.2015.1112837

SOU 2016:59 På goda grunder, en åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik.

https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/09/sou-201659/

Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: en praxisorienterad studie med utgångspunkt i skolpraktiken. [Doktorsavhandling, Stockholm Universitet].

Thurén, T., & Werner, J. (2019). Källkritik (4 uppl.). Liber.

Vellutino, F., Scanlon, D., Small, S., & Fanuele, D. (2006). Response to Intervention as a Vehicle for Distinguishing Between Children With and Without Reading Disabilities: Evidence for the Role of Kindergarten and First-Grade Interventions. Journal of Learning Disabilities, 39(2), 157– 169. https://doi.org/10.1177/00222194060390020401

Von Ahlefeld Nisser, D. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag - skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies In Education, 4, 246– 264. https://www-idunn-no.proxy.ub.umu.se/file/pdf/66742379/np_2014_04_pdf.pdf

Wanzek, J., Stevens, E., Williams, K., Scammacca, Nancy., Vaughn, S., & Sargent, K. (2018). Current Evidence on the Effects of Intensive Early Reading Interventions. Journal of Learning Disabilities, 51(6), 612–624. https://doi.org/10.1177/0022219418775110

Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. (2 uppl.). Natur & Kultur.

Wolff, U. (2016). Effects of a Randomized Reading Intervention Study Aimed at 9‐Year‐Olds: A 5‐ Year Follow‐up. Dyslexia (Chichester, England), 22(2), 85–100. https://doi.org/10.1002/dys.1529

Bilagor