Av ett barns förälder som medverkade i berättarprojektet fick vi reda på att muntligt berättande ingår i lärarutbildningen i Norge. Därför skulle en vidare undersökning kunna vara att belysa om muntligt berättande ingår i lärarutbildningen någon annanstans i Sverige samt hur det ser ut i våra nordiska grannländer. Hur resonerar de i så fall kring motivet till att muntligt berättande ska ingå i utbildningen?
Likväl som det är intressant att följa utvecklingen för eleverna som filmatiserades i Klass 9A under gymnasietiden och framåt, skulle en vidare undersökning för vår del kunna vara något liknande: Att följa upp barnen i vår urvalsgrupp för att se om deras eget berättande inverkade på såväl lärandet och läs- och skrivutveckling på förskolan, som det sociala samspelet och den sociala kompetensen. Ifall muntligt berättande används som metod på andra förskolor och skolor i Malmöområdet vet vi ingenting om, vilket gör att även detta outforskade fält kunde vara ytterligare ett förslag till forskning.
6 Referenser
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (2003). Att bli sig själv. Daniel Sterns teori i förskolans
vardag. Trelleborg: Berlings skog
Brok, Lene (2007). Berätta Berätta! En bok om berättandets rum. Stockholm: Runa förlag Cederberg, Ann (1996): Retorik och berättande, Stockholm: Natur och kultur
Denscombe, Martyn (2000). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur
Doverborg, Elisabeth & Pramling, Ingrid, (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för
barnintervjuer. Stockholm: Liber. (85 s)
Fast, Carina (2001). Berätta! Inspiration och teknik. Stockholm: Natur och kultur
Gärdenfors, Peter (2006). Den meningssökande människan. Stockholm: Natur och kultur Hostetter, Jenny & Rehnman, Mats (2002): Berättelsens röst: En resa genom det muntliga
berättandets Sverige, Wahlström & Widstrand
Hwang, Philip & Nilsson Björn (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur Johansson, Anna (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Studentlitteratur:Lund
Läroplan för förskolan. Lpfö 98, Utbildningsdepartementet, (1998). Stockholm: Skolverket och CE Fritzes AB. (16 s)
Mangs, Karin & Martell, Barbro (1995). 0-20 år i psykoanalytiska perspekiv. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund, studentlitteratur
Skantze, Eva (2003). Sagopallen sagor för vuxna och barn. Bjärnum: ASEBA Skott, Carola (red.) (2004). Berättelsens praktik och teori: narrativ forskning i ett
hermeneutiskt perspektiv. Lund: Studentlitteratur
Stern, Daniel N (1991). Ett litet barns dagbok. Stockholm: Natur och kultur
Stern, Daniel N (2003). Spädbarnets interpersonella värld. Falköping:Natura och kultur Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm:Vetenskapsrådet
Wehner-Godée, Christina (2001). Att fånga lärandet. Pedagogisk dokumentation med hjälp av
olika medier. Stockholm: Liber AB. (114 s)
Bilaga 1
Berättarprojekt
Som studerande på Lärarutbildningen på Malmö Högskola ingår att fördjupa sig i ett ämne som sedan ska mynna ut i en C-uppsats. Det ämne vi intresserar oss för berör det muntliga berättandet som verkar vara på uppgång i Sverige.
Anledningen till valet av ämnet har att göra med känslan och responsen vi får av barnen då vi berättar någonting å ena sidan spontant, å andra sidan i ett speciellt sammanhang som kan vara planerat, dock utan en bok i handen. Det är i dessa situationer det kan uppstå spännande möten.
Med dessa tankar tänker vi sätta igång ett berättarprojekt som kommer att hålla på mellan sex till åtta veckor med två berättartillfällen i veckan, tisdagar och torsdagar. Vi startar sista veckan i augusti. Viktigt är då att barnen är på förskolan senast kl. 9.00.
Vid berättartillfällena ämnar vi att videofilma barnen. Även barnintervjuer är inplanerade och då tänker vi använda diktafon. Detta gör vi för att få en bredd och stoff åt den kommande analysen som ska sammanställas i efterhand.
Vi skulle även vilja ta hjälp av er föräldrar i form av att ni, när det passar sig, även kunde ställa öppna frågor till era barn om vad de hört för berättelse på förskolan, vad de kände, om de möjligen kan återberätta den på något sätt o.s.v. Ni kan använda baksidan av detta papper att skriva på. Vi tror att även detta kan ge tyngd åt vår studie. Dessutom kan ni höra om ert barn själv skulle vilja berätta en berättelse som ni kanske gemensamt upplevt och sporra dem att göra så, det ska vi i gruppen också ventilera. Det vore roligt om barnen vill men är absolut inget krav.
Barnen kommer att få fingerade namn och avidentifieras när vi skriver uppsatsen och vem som helst ska ha möjlighet att läsa uppsatsen när den är klar.
Vi hoppas att ni ställer er positiva till det förekommande berättarprojektet som förhoppningsvis ska tillföra förskolan något bra. Om ni har några synpunkter eller frågor är ni mer än välkomna att kontakta:
Charlotte Johansson (hej.lotta@tele2.se) eller Perouz/Lina Emirzian
Bilaga 2
Intervjufrågor till barnen vid första intervjutillfället
1. Vad tänker du på när du hör ordet berättelse? 2. Vad för sorts berättelser tycker du om? 3. Vad för sorts berättelser tycker du inte om?
Bilaga 3
Hej föräldrar! 19/9-2008
Här kommer de berättelser som jag berättat för barnen hittills i kronologisk ordning. Läs gärna och samtala med barnen om olika etiska dilemman som genomsyrar berättelserna och ställ öppna frågor till barnen. Skriv deras kommentarer på baksidan av ett det bifogade pappret och lämna till Lotta inom någon vecka om ni har möjlighet. Detta hjälper oss med bearbetning av analysen i vår uppsats.
Tisdagen 23/9 kommer min skrivarkompis Perouz hit och vi ska tillsammans göra olika
stationer som har berättelserna att göra. Det blir kul!
Tack så länge/Charlotte & Perouz
Berättelsen om den lille snickaren
Den lille snickaren blir utkörd från sin by då han, på den rike bondens beordrar, inte hjälper till att hugga ner träden på kullen som är snickarens favoritplats. Snickaren tar med sig bitar av olika sorters träd i sin ryggsäck och ger sig iväg. Överallt blir han väl bemött. En tävling utlyses av den nya kungen: att snickra en ny, ståtlig kungatron.
Snickaren tar en kväll fram sina träbitar från sin ryggsäck och gör en pall med magiska krafter som han prövar på 3 olika personer. På tävlingen blir snickaren utskrattad och nedkastad i fängelset av kungen där han får sitta länge. Till slut när han bestämt sig för att inte tycka synd om sig längre och ger sig hän kylan, hungern, värmen o.s.v. kommer kraften i pallen tillbaka och för med sig sagor från världens alla hörn som han glatt delar med sina medfångar. Detta gör att han mår bättre. Till slut störtas den kung som satt snickaren i fängelse och det enda han får med sig i fängelsehåla är den magiska pallen som från början var ämnad till honom. Det tar många år innan kungen fått rannsaka sig och känner pallens kraft.
Berättelsen om jordbävningen
Charlotte och mamma Anita är på semesterresa i Grekland och är med om en jordbävning en kväll då Charlotte nyss somnat. Under dagen är vädret mystiskt lugnt och stilla. Naturens alla ljud är precis avstängda, inga syrsor eller fåglar hörs. När jordbävningen sätter igång börjar möblerna röra sig fram och tillbaka och det utbryter kaos på hotellet. De svenska familjer som bor där slår följe och sover på stranden under jordbävningsnatten samt följande natt. Dagen efter är stranden fylld av tvättsvampar som ryckts loss från havsbotten och skjölts upp på land. När vi besöker den stora staden Thessaloniki står vissa hus på sned eller lutar. Charlotte reser hem tidigare än beräknat.
Berättelsen om grytan
En fattig gumma och hennes son måste göra sig av med kon för att de har en skuld till den rika, snåla bonden de hyr sitt hus av. Pojken byter kon mot en gryta. När grytan sätts på spisen hörs orden ”jag springer” från den och grytan hämtar både gröt och pengar i bondens hus på gumman och pojkens begäran. Dock upptäcker bonden grytan och följer efter den, men då grytan hoppar ner genom gumman och pojkens skorsten fastnar bonden där! Då utnyttjar pojken situationen och lägger på mera ved. Det gör att, för att bonden inte ska kvävas, går han med på alla pojkens och gummans önskemål. Pojken får bondens dotter och till slut hela bondgården och marken därtill.
Berättelsen om den skenande hästen
Lotta är fem år och på midsommargille i Bohuslän. Där kan du betala för att rida på en häst. När Lotta sätter sig på hästen sätter även orkestern igång som haft paus en stund. De spelar vi
äro musikanter men när de kommer till orden vi kan spela basfiol och flöjt stampar alla
människor i dansgolvet och hästen rycker till. Hästen sliter sig från flickan som håller repet runt hästens hals och skenar iväg. Det blir ett rysligt skräckslaget äventyr som slutar med att Lotta hänger under hästens mage och håller sig fast med hjälp av sina armar och ben. Till slut orkar inte Lotta hålla sig fast längre och släpper taget. Hästen trampar Lotta på axeln som tur är. Sedan dess har Lotta Hästskräck!
Berättelsen om björnen som fick stubbsvans
En handlare har hämtat fisk från en båt i hamnen som han ska sälja i en by i utkanten av en skog. Det är vinter. Han kör häst och vagn. När handlaren befinner sig mitt i skogen får en räv vittring av fisken och hoppar upp i vagnen. Räven äter mycket fisk men blir upptäckt och avslängd. Fallet tar hårt och räven ligger orörlig. Handlaren tänker att räven är död och kommer på att han kan använda pälsen. Räven kvicknar dock till och straffar handlaren genom att i smyg kasta ut alla utom tre fiskar på vägen. När räven hoppat ur hästvagnen samlar han ihop alla fiskar i en hög och börjar äta, mums.
Nu får även en björn vittring på fisken och frågar lite försynt räven hur han fått tag på all fisk. Den listiga räven lurar björnen genom att säga att han stoppat ner sin svans i ett i ett hål i isen. Då har fiskarna bitit sig fast och räven har dragit upp dem med sin svans. På den tiden har även björnar längre svansar så räven tycker att björnen ska följa hans förslag men vänta tills fiskarna fått tag i svansen ordentligt! Den inget ont anande och lättlurade björnen gör naturligtvis som räven föreslagit och sätter sig och väntar med svansen i vattnet ute på isen i ett litet hål. Då kommer gammelgäddan och biter av björnens svans och kvar blir endast en stubbsvans.
Det är därför björnar, än idag, inte har någon direkt svans.
Berättelsen om de nio träfåglarna
I ett slott bor en drottning som får åtta barn. Varje barn får på sin tionde födelsedag en träfågel med utbredda vingar i en vacker färg av sin gudmor, en god fe. Hon täljer dessa fåglar av träbitar från sin trädgård och färjar dem. Endast på den dagen får barnen leka med sin träfågel, därefter hänger drottningen upp dem i ett snöre i de åtta stora fönstren i tronsalen. Efter en tid föds ett nionde barn, Blanka, som alla blir förtjusta i. Blanka får istället en träbit av sin gudmor som nu har slutat tälja och färga. Blanka täljer en egen träfågel med vingarna i viloläge. Hon får leka hur ofta hon vill med sin fågel som sätts över dörren till tronsalen. Drottningen, som hela tiden gett sina barn gåvor och rikedomar för att få dem att stanna kvar i slottet, ger nu med sig och låter de åtta barnen ge sig iväg för att upptäcka livet ute i världen. Endast Blanka blir kvar som sköter om sin mamma. De andra barnen kommer aldrig och hälsar på eller hör av sig. Det gör drottningen bitter.
När drottningen till sist blir svårt sjuk är hennes ända önskan att få återse alla hennes barn. Blanka öppnar då alla de åtta fönster i tronsalen där träfåglarna hänger. De förvandlas till
riktiga fåglar som hämtar hem sina ”ägare” av träfåglarna. Drottningen får, innan hon dör, träffa alla sina barn som äntligen är samlade.
MEN dagen efter börjar alla syskon utom Blanka att bråka om alla slottets tillhörigheter som de rycker och sliter i. Syskonen tömmer slottet och skiljs som ovänner.
Blanka känner trots allt frid och lättnad där hon sitter på slottstrappan ensam med sin älskade träfågel och ett utrymt slott. Hennes liv har just börjat.
Berättelsen om Hans och Greta
Hans Greta mamma pappa fattigt, måste bort
Kiselstenar, brödbitar, vilse, rädda
Häxans hus, väl bemötta, elak, inlåst
Göda, Greta listig/känna på pinne
Häxan tröttnar, Greta överlistar, häxan hamnar i ugnen, Hans räddas, skatter hittas
Annan stig bakom huset leder till en spegelblank sjö där en svan hjälper dem över. Greta förstår att svanen inte kommer att orka ta dem båda över sjön samtidigt och låter Hans bli hjälpt först. De hittar tillbaka till sitt hus där pappan överlycklig återser sina barn. Mamman har dött.Berättelsen om jättehuset med korvtaket
En fattig man bor i ett litet hus med pojken och flickan. Han ber barnen gå ut för att hugga granris. De går vilse i skogen och måste bygga en koja av granriset. Utmattade gör pojken ett sista försök att hitta mat men hittar istället ett hus med korvtak. När han försiktigt smyger upp på taket och kikar ner genom skorstenen upptäcker han till sin fasa att en jätte och jättekvinna bor i huset. Jätten vrålar:
- Vem é det som prasslar på mitt tak!
- Det är bara en liten, liten fågel, piper pojken med späd röst. - Jasså, säger jätten, då kan du inte göra någon skada.
Pojken och flickan har hittat ett sätt att bli mätta och kan under dagarna leta efter sitt hem men lyckas inte. När pojken en tredje gång ska hämta korv vill flickan följa med. Motvilligt får hon det och hon börjar gråta hysteriskt vid åsynen av jättarnas hus. När pojken lugnat ner
flickan kryper han försiktigt upp på taket och jätten vrålar i vanlig ordning. När pojken svarar med sin pipiga röst börjar flickan istället gapskratta. Pojken blir orolig, halkar och trillar ner genom jättarnas tak. Han sätts inom lås och bom i ett litet hus och ska stekas senare när han blivit tjock och fet. Pojken är listig och sticker ut en pinne när de ska känna på hans finger. Till slut tröttnar jätten på att vänta på sin goda pojkstek. Han befaller jättekvinnan att steka pojken medan han själv går iväg för att bjuda alla sina släktingar till kalas.
När jättekvinnan släpper ut pojken vill hon att han ska sitta på en brödspade. Pojken överlistar jättekvinnan med att hon istället får visa hur man ska göra. Pojken föser in jättekvinnan i ugnen och hon steks. Han springer tillbaka till sin hungriga syster med korv. Jätten undrar var alla är när han kommer hem och är hungrig. När han hittar sin jättekvinna stekt i ugnen blir han så arg och ilsken att hans hjärta sprängs.
Pojken och flickan smyger tillbaka till jättestugan, tar med sig skatter och hittar slutligen hem till en överlycklig pappa.
Berättelsen om draken i Krakow (barnens övergångsobjekt var med)
På ett slott i staden Krakow bredvid floden Wisla bodde en rik prins med sin snälla dotter. De försökte tillsammans skapa goda förutsättningar och plats åt stadens alla invånare. Då det blev för trångt ville den snälla dottern att staden skulle byggas ut, vilket också gjordes. En nyinflyttad skomakare blev mycket populär och omtyckt för sina fina skor. Plötsligt en dag bosätter sig en farlig eldsprutande drake i en närliggande grotta. Draken kräver att bli serverad ett får om dagen, annars ska han bränna ner staden. När fåren börjar sina beslutar prinsen att kalla in alla duktiga riddare i hela Polen för att bekämpa draken. Detta misslyckas dock. Skomakaren kommer då på idén om att sy ett kostgjort får och stoppa detta med svavel. När draken sväljer ”fåret” blir han så törstig att han börjar dricka i Wislafloden. Han dricker så mycket att han sprängs i tusentals bitar och på så sätt är Krakow befriad. Prinsen vill att skomakaren ska hjälpa honom att regera, men nöjer sig med att få alla drakens skinnbitar för att kunna göra fler skor till invånarna.
Sju barns egna berättelser:
1. Berättelsen om när Sonya tog hand om en hund (om en släkting)
2. Berättelsen om när David gick ut genom fel dörr (självupplevd händelse om när David missförstår en situation, tror sig vara övergiven och gör ett försök att hitta vägen hem själv)
3. Kims berättelse om den magiska trappan (självupplevd) 4. Ottos berättelse om den magiska trappan (påhittad) 5. Berättelsen om Ariel (Disneyfilm)
6. Berättelsen om Karlsson på taket (CD)
Bilaga 4
Hej föräldrar!
Många barn har uttrycket en önskan om att få berätta en egen berättelse i vårt berättarrum på förskolan. Det kan vara t.ex.
1- Egen berättelse om något barnen själva har varit med om. 2- Berättelse som de hört tidigare.
3- Fantasiberättelse.
Då kan barnen dela ett papper i tre delar med en början, mitt och ett slut som hjälper dem att komma ihåg och kan vara ett stöd i berättandet.
Om era barn vill döpa berättelsen till något kan Charlotte trycka upp biljetter (obs, detta är mycket viktigt). Lämna berättelserna till oss senast vecka 41.
Därefter avslutas berättarprojektet.
Bilaga 5
Intervjufrågor till barnen vid sista intervjutillfället
1. Vad tänker du på när du hör ordet berättelse?
2. Vilken berättelse av de Lotta berättat tyckte du bäst/sämst om? Varför?
3. Vilken berättelse av de dina kamrater berättat tyckte du bäst/sämst om? Varför?
4. Har du blivit rädd/arg/glad/sur/ledsen när du hört någon berättelse? Om ja, vilken/varför/på vilket sätt?
5. Du har fått klistra in alla biljetter i en berättelsebok och gett berättelserna olika ansikten. Vad menar du med det glada/mittemellan/sura ansiktet?