Vid begynnelsen av arbetet med denna studie var ambitionen att genomföra observationer av ensemblelektioner snarare än intervjuer. Ett förslag till vidare forskning är att genomföra ett antal observationer som uppföljning till intervjuer. Detta torde ge ett mer nyanserat och trovärdigt resultat som belyser eventuella skillnader mellan upplevelse och verklighet. I en sådan studie hade det varit relevant att intervjua lärare utöver elever för att utforska hur deras tankar kring arbete med genus och könsroller stämmer överens med deras handlingar i ensemblesalen.
I diskussionen framställs objektifiering av flickor som ett alarmerande problem vid musikaliska framträdanden på gymnasiet. Då detta endast var en liten del av denna studie kan detta ämne studeras mer djupgående. Några frågor som anses relevanta att undersöka i ett framtida forskningsarbete är kan vara:
- Hur arbetar gymnasiepersonal för att motverka objektifiering av flickor i skolans lokaler? - Hur arbetar musiklärare på grundskola, gymnasiet samt kulturskola för att motverka
Referenslista
Abeles, Harold. F., Porter, Susan Yank (1978). The sex-stereotyping of musical
instruments.Journal of Research in Music Education. Vol. 26, No. 2 (Summer, 1978), s. 65-75, Tillgänglig:
https://www-jstor-org.proxy.lnu.se/stable/3344880?sid=primo&origin=crossref&seq=1#metadata_info_tab_co ntents
Adler, Adam (2002). A Case Study of Boys ́ Experiences of Singing in School. Graduate Department of Music. University of Toronto.
Ahrne, Göran, Eriksson-Zetterquist, Ulla (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran., & Svensson, Peter (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). (2., [utök. och aktualiserade] uppl.) Stockholm: Liber.
Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Stockholm: Ordfront förlag
Bayton, Mavis (1990). How women become musicians. I Simon Frith & Andrew Goodwin [red.] On Record. New York: Pantheon Books
Bergman, Åsa (2009). Växa upp med musik: ungdomars musikanvändande i skolan och på fritiden. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009. Göteborg.
Björck, Cecilia (2011). Claiming space: discourses on gender, popular music, and social change. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2011. Göteborg.
Borgström Källén, Carina (2014). När musik gör skillnad: genus och genrepraktiker i samspel. Diss. Göteborg : Högskolan för scen och musik vid Göteborgs universitet, 2014. Göteborg.
Bruce, Rosemary, Kemp, Anthony (1993). Gender stereotyping in children's preferences for musical instruments. British Journal of Music Education, Volume
10 , Issue 3 , November 1993 , s. 213 – 217, Tillgänglig: https://doi.org/10.1017/S0265051700001777
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Butler, Judith (2007). Genustrubbel: feminism och identitetens subversion. Göteborg: Daidalos.
Connell, Raewyn (2008). Maskuliniteter. (andra upplagan). Göteborg: Daidalos.
Connell, Raewyn. & Pearse, Rebecca (2015). Om genus. (3., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Göteborg: Daidalos.
Creswell, John.W., & Creswell, J. David (2018). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. (Fifth edition.) Los Angeles: SAGE. Davies, Bronwyn (2003). Hur flickor och pojkar gör kön? Stockholm: Författarna och Liber AB
Delzell, Judith K., & Leppla, David A. (1992). Gender association of musical instruments and preferences of fourth-grade students for selected instruments. Journal of Research in Music Education 1992-07-01, Vol.40 (2), s. 93-103, Tillgänglig:
https://www-jstor-org.proxy.lnu.se/stable/3345559?sid=primo&origin=crossref&seq=1#metadata_info_ta b_contents
EIGE, European Institute for Gender Equality (2007-). EIGE's Resource & Documentation Centre (RDC) [Elektronisk resurs]. Vilnius: European Institute for Gender Equality. Tillgänglig:
https://eige.europa.eu/thesaurus/terms/1183?lang=sv
Freer, Patrick K. (2009). Two decades of research on possible selves and the ’missing males’ problem in choral music. International journal of music education, 2010-02, Vol.28 (1), s.17-30. Tillgänglig:
Freer, Patrick K. (2015). Perspectives of European boys about their voice change and school choral singing: developing the possible selves of adolescent male singers. British journal of music education, 2015-03, Vol.32 (1), s. 87-106. Tillgänglig:
https://www.cambridge.org/core/journals/british-journal-of-music- education/article/abs/perspectives-of-european-boys-about-their-voice-change-and-
school-choral-singing-developing-the-possible-selves-of-adolescent-male-singers/CA46D133D6EE6EF600466167EFDCB25B
Green, Lucy (1997). Music, gender, education. Cambridge: Cambridge Univ. Press.
Harrison, Anna C., & O’Neill, Susan A. (1999). Peers and the Maintenance of Children’s Gender-typed Musical Instruments Preferences, paper presenterat vid Psychology Postgraduate Affairs Group Conference, University of Lancaster, juli.
Harrison, Anna C., & O’Neill, Susan A., (2000). Children’s Gender-typed Preferences for Musical Instruments: An intervention study. Psychology of Music
Hentschel, Linn (2017). Sångsituationer: en fenomenologisk studie av sång i musikämnet under grundskolans senare år. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2017. Umeå.
Hirdman, Yvonne (1988). Genussystemet: reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift. (1988:3 s. 49-63). Tillgänglig:
http://ub016045.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/viewFile/1490/1303
Hirdman, Yvonne (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Koza, Julia. E. (1993). The "Missing Males" and Other Gender Issues in Music Education: Evidence from the "Music Supervisors' Journal of Research in Music Education Vol. 41, No. 3 (Autumn, 1993), s. 212-232. Tillgänglig:
Kvarnhall, Victor (2015). Pojkars musik, reproduktionens tystnad. En explanatorisk studie av pojkars reproducerande förhållningssätt till populärmusik och populärmusicerande. Avhandling. Örebro: Örebro universitet.
Lamb, Roberta, Dolloff, Lori-Ann, & Wieland Howe, Sondra (2002). Feminism, Feminist Research, and Gender Research in Music Education, A selective review. I R. Cowell & C. Richardson (Red.), The new Handbook of Research on Music Teaching and Learning. New York: Oxford University Press.
Lykke, Nina (2009). Genusforskning: en guide till feministisk teori, metodologi och skrift. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
O’Toole, Patricia (1998). A missing chapter from choral methods books: how choirs neglect girls. Choral Journal 39 (5): 9–32.
https://www.google.com/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=&ved=2ahUK Ewj737P99s_uAhVss4sKHd-pAMIQFjAAegQIAhAC&url=http%3A%2F%2Fs66fd5096a1c9453a.jimcontent.com% 2Fdownload%2Fversion%2F1438169729%2Fmodule%2F9634989252%2Fname%2FO %27Toole%2C%2520Missing%2520Chapter.pdf&usg=AOvVaw0IWXbQ8vxZHVdGf qJFVaSk
Patel, Runa, Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (Femte upplagan). Lund: Studentlitteratur. Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. (2011). Stockholm: Skolverket.
Svaleryd, Kajsa (2003). Genuspedagogik: en tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Sverige. Folkhälsomyndigheten (20??-). Folkhälsomyndigheten [Elektronisk resurs]. [Utgivningsort okänd]: Folkhälsomyndigheten.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilagor
Bilaga A
Missivbrev
Hej!
Jag heter Kristoffer Tryggmo och går sjunde terminen i musiklärarutbildningen på Linnéuniversitetet. Jag ska nu skriva uppsatts. Studiens syfte är att få kännedom om hur genus och könsroller påverkar gruppdynamiken i en ensamblesituation på gymnasiet.
För att genomföra studien behöver jag intervjua före detta elever på musiklinjen i det estetiska programmet på gymnasiet. Jag undrar om du vill bli intervjuad?
Intervjun kommer att ta cirka 30 till 45 minuter att genomföra och kräver ingen förberedelse från ditt håll. Med ditt godkännande kommer intervjun att filmas. Under intervjutillfället kommer jag ta hänsyn till vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta betyder att deltagandet är frivilligt och kan närsomhelst utan förklaring avbrytas. De insamlade uppgifterna kommer och får endast användas i forskningsändamål som underlag till mitt arbete. Jag kommer använda information om dig på så sätt att du inte kan kännas igen i rapporten. Det insamlade materialet som filminspelningar och anteckningar kommer även förstöras/raderas efter att studien skrivits färdigt.
Arbetet sker under handledning. Min handledare arbetar på Linnéuniversitetet, Växjö, Institutionen för musik och bild och nås på:
E-post: anna.linge@lnu.se Telefon: XXXXXXXXXX
Kontakta gärna mig om ni har frågor på tel. Kristoffer Tryggmo : XXXXXXXXXX
Tack på förhand! Hälsningar Kristoffer Tryggmo
Bilaga B
Intervjufrågor
1. Hur gammal är du?
3. Under vilka år gick du på gymnasiet.
4. Vilket/vilka instrument spelar du?
5. Har du något huvudinstrument?
6. Var det ditt eget val att börja spela/sjunga detta instrument?
7. Tror du att din könsroll påverkade instrumentvalet? Tror du att någon förebild eller något annat påverkade ditt val av instrument
När du tänker tillbaka på ensembleundervisningen på gymnasiet…
8. Kan du berätta om dina erfarenheter av genuskodade instrument? Hur väljs instrument olika av könen?
9. Kan du berätta om dina erfarenheter av hur genus påverkade
ensembleundervisningen? Hur såg undervisningens utformning ut i en grupp med flickor/pojkar?
10. Kan du berätta om dina erfarenheter av lärarens elevbemötande i relation till genus? Av killar respektive tjejer?
11. Kan du berätta om dina erfarenheter av de förväntningar som läraren hade på er elever? Skiljde de sig mellan flickor och pojkar?