Förslag på vidare forskning

Efter att i denna studie ha undersökt elevers gester i geometri hade det varit intressant att göra ett djupdyk i elevers egna tankar om gestikulerande och i samband med det utvidga antalet elever för att få en bredd i resultatet. För att genomföra en sådan typ av studie hade det krävts mer tid och förmodligen flera olika sätt att samla in data. Genom att ta del av elevernas tankar skulle det finnas en möjlighet att få en djupare förståelse för elevers gester.

32

Ytterligare ett förslag på vidare forskning skulle kunna vara att övergå i att studera hur lärare i undervisningen använder gester som en uttrycksform och hur de uppmuntrar elever till att efterlikna de gester som används i undervisningen. Under litteratursökningar finns det flertalet studier som undersöker hur lärare använder gester för att introducera strategier för ekvationslösning (Goldin-Meadow et al., 2009; Cook et al., 2013). Det är däremot begränsat inom geometri och det hade därför varit intressant att studera närmre hur lärare gör och om lärares gester kan bidra till ett fördjupat lärande hos elever. Det hade varit intressant att observera olika lärares lektioner i geometri alternativt att designa en lektion med gester och en utan och dela upp eleverna i två grupper. Därefter jämföra den grupp som fick ta del av gester och den som inte fick möjlighet till det och undersöka om elevers visade kunskaper sett olika ut.

33

7 Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8–16). Studentlitteratur AB.

Backlund, B. (2006). Inte bara ord: En bok om talad kommunikation (2. uppl.). Studentlitteratur.

Barsalou, L. (2008). Cognitive and Neural Contributions to Understanding the Conceptual System. Current Directions in Psychological Science, 17(2), 91–95.

https://doi.org/10.1111/j.1467-8721.2008.00555.x

Barsalou, L., Breazeal, C., & Smith, L. (2007). Cognition as coordinated non-cognition.

Cognitive Processing, 8(2), 79–91. https://doi.org/10.1007/s10339-007-0163-1

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative

research in psychology, 3, 77–101. https://doi.org/10.1191/1478088706qp063oa

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.). Liber.

Byrd, C., McNeil, N., D'Mello, S., & Cook, W. S. (2014). Gesturing May Not Always Make Learning Last. Proceedings of the Cognitive Science Society, 36(36), 1982-1987.

https://escholarship.org/uc/item/0cr5f1jz

Congdon, L. E., Novack A. M., Brooks, N., Hemani-Lopez, N., O'Keefe, L., & Goldin- Meadow, S. (2017). Better together: Simultaneous presentation of speech and gesture in math instruction supports generalization and retention. Learning and Instruction, 50, 65-74. https://doi.org/10.1016/j.learninstruc.2017.03.005

Cook, W. S., Duffy, R., & Fenn, M. K. (2013). Consolidation and Transfer of Learning After Observing Hand Gesture. Child Development, 84(6), 1863-1871.

34

Cook, W. S., Duffy, R., & Fenn, M. K. (2013). Consolidation and Transfer of Learning After Observing Hand Gesture. Child Development, 84(6), 1863-1871.

https://doi.org/10.1111/cdev.12097

Edwards, D. L. (2009). Gestures and Conceptual Integration in Mathematical Talk.

Educational Studies in Mathematics, 70(2), 127-141. https://doi.org/10.1007/s10649-008-

9124-6

Eidevald, C. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Videoobservationer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.114–127). Studentlitteratur AB.

Elia, I., Gagatsis, A., & van den Heuvel-Panhuizen, M. (2014). The role of gestures in making connections between space and shape aspects and their verbal representations in the early years: Findings from a case study. Mathematics Education Research Journal. 26(4), 735–761. https://doi.org/10.1007/s13394-013-0104-5

Flevares, L., & Perry, M. (2001). How Many Do You See? The Use of Nonspoken

Representations in First-Grade Mathematics Lessons. Journal of Educational Psychology,

93(2), 330-45. https://doi.org/10.1037/0022-0663.93.2.330

Goldin-Meadow, S. (2004). Gesture’s role in the learning process. Theory into

Practice, 43(4). https://doi.org/10.1207/s15430421tip4304_10

Goldin-Meadow, S. (2018). Taking a Hands-on Approach to Learning. Policy Insights from

the Behavioral and Brain Sciences, 5(2), 163–170.

https://doi.org/10.1177/2372732218785393

Goldin-Meadow, S., Cook, W. S., & Mitchell, A. Z. (2009). Gesturing Gives Children New Ideas About Math. Psychological Science, 20(3), 267–272. https://doi.org/10.1111/j.1467- 9280.2009.02297.x

35

Kim, M., Roth, W-M., & Thom, J. (2011). Children's Gestures and the Embodied Knowledge of Geometry. International Journal of Science and Mathematics Education, 9(1), 207–238. https://doi.org/10.1007/s10763-010-9240-5

Larsen, A. (2018). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod (2. uppl.). Gleerups.

Löwing, M. (2011). Grundläggande geometri: matematikdidaktik för lärare. Studentlitteratur.

Lillejord, S., Manger, T., & Nordahl, T. (2013). Livet i skolan: Grundbok i pedagogik och

elevkunskap. 2, Lärarprofessionalitet. Studentlitteratur.

Novack, A. M., Congdon, L. E., Hemani-Lopez, N., & Goldin-Meadow, S. (2014). From action to abstraction: Using the hands to learn math. Psychological Science, 25(4), 90310.

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa

perspektiv (3. uppl.). Liber.

Patel, R., & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och

rapportera en undersökning (4. uppl.). Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Förskoleklassen – Ett kommentarmaterial till läroplanens tredje del. Skolverket.

Skolverket. (2017). Kommentarmaterial till kursplanen i svenska. Skolverket.

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019 (6. uppl.). Skolverket.

Solem, I., Alseth, B., & Nordberg, G. (2011). Tal och tanke: matematikundervisning från

förskoleklass till årskurs 3. Studentlitteratur.

Säljö, R. (2017). Den lärande människan – teoretiska traditioner. I U. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning. Natur & Kultur.

36

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet.

Wilson, M. (2002). Six views of embodied cognition. Psychonomic Bulletin & Review, 9(4), 625–636. https://doi.org/10.3758/BF03196322

Bilaga 1

Samtyckesblankett

Hej!

Jag studerar sista terminen till grundlärare med inriktning F-3(lågstadiet) på Jönköpings högskola och ska nu skriva mitt examensarbete. Mitt examensarbete kommer utgå från att studera hur elever förklarar och kommunicerar inom matematik! Jag kommer att observera eleverna under en aktivitet och föra anteckningar samt att aktiviteten kommer spelas in på video för att jag ska kunna analysera materialet efteråt.

Allt inspelat material kommer att avidentifieras och inga namn kommer finnas med i arbetet. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt så att inga obehöriga kan komma åt det. Det insamlade materialet måste enligt högskolans regler sparas och kan komma att användas i framtida forsknings- och undervisningssyften.

Deltagandet är frivilligt och du/ni har rätt att avbryta ditt/ert barns deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du/ni har frågor om studien, hör gärna av dig/er till mig. Hälsningar

Madeleine Andersson

Kontaktuppgifter

Jag uppskattar om ni svarar på blanketten nedan och lämnar in den så snart som möjligt till din klasslärare!

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Jag är elev:

Jag vill delta

Jag vill inte delta

Jag är vårdnadshavare:

Jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mitt barn deltar i studien.

Jag har tagit del av ovanstående information och vill inte att mitt barn deltar i studien.

Barnets namn:

_________________________________

Vårdnadshavares namnteckning: Namnförtydligande:

Bilaga 2