7 Diskussion
7.4 Förslag till vidare forskning
Via lärares konstruktioner, gällande elevdelaktighet på grundsärskolan, har jag med min studie bland annat kunnat finna en viss progression i delaktighet med stigande ålder. En studie som belyser lärares konstruktioner gällande flickors respektive pojkars möjlighet till delaktighet i grundsärskolan skulle jag finna intressant att ta del av inspirerad av
Åkerströms (2014) tes, om att en funktionsnedsättning verkar mer negativt för flickors delaktighet i skolan än för pojkars.
Studier som, utifrån framgångsrika skolor när det gäller elevdelaktighet, kan påvisa vilka faktorer som är viktiga för utvecklandet av elevdelaktighet skulle också fånga mitt intresse. Vidare så finner jag elevperspektiv särskilt intressanta att ta del av och då gärna studier där elever inom grundsärskolans verksamhet kommer till tals gällande delaktighetsbegreppet i olika sammanhang. Avslutningsvis skulle jag gärna se att elevdelaktighet inom
34
Referenser
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber AB. Andreasson, I., Asp-Onsjö, L., & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on
individual educational plans in Sweden: obstacles, opportunities and future chal-lenges. European Journal of Special Needs Education, 28:4, s. 413-426.
doi: 10.1080/08856257.2013.812405
Assarson, I. (2011). Subjektivering på tvärs? I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i speci-alpedagogisk verksamhet (ss. 97-118, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Barrett,P., Davies,F., Zhang, Y., Barrett,L. (2015). The impact of classroom design on pu-pils learning. Final results of holistic, multi-level analysis. Building and Environment 89 (2015), s. 118- 133. doi:10.1016/j.buildenv.2015.02.013
Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim-om normalitet och makt i skolan. Stockholm: Liber.
Berger, P.L., & Luckmann, T. (2007). Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. Falun: Wahlström & Widstrand.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur. Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. Doktorsavhandling.
Karlstad: Karlstads Universitet.
Breen, R. (2006). A practical Guide to Focus- Group Research. I:Journal of Geography in Higher Education 30:463- 475. doi:10.1080/03098260600927575
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl 2. Stockholm: Liber AB. Burr, V. (1995). An Introduction to Social Constructionism. London: Routledge.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research Methods in Education. London: Routledge.
Egidius, H. (2015). Psykologilexikon. Hämtad 2015-10-27, från: http://www.psykologiguiden.se.
Elvstrand, H. (2009). Delaktighet i skolans vardagsarbete. Linköpings universitet: Linkö-ping Studies in Behavioural Science No. 144. Upplaga 1:1, ISBN 978-91-7393-584-5, ISSN 1654-2029.
Ferrara, E. (2011). The Effect of Special Education Student Participation and Engagement in Mathematics on Student Achievement. USA: Walden University.
35
FN.(1989). Barnkonventionen. Hämtad från: https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Folkhälsomyndigheten (2015). Hämtad från:
http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/delaktighet-och-inflytande-i-samhallet/
Forsmark, S. (2009). Att lära matematik- främjande och hindrande faktorer. Ahlberg, A. (Red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning.(s. 213- 230). Lund: Studentlitteratur.
Frithiof, E. (2007). Mening, makt och utbildning. Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Acta Wexionensia No 117/2007. ISSN: 1404-4307, ISBN: 978-91-7636-554-0.
Gjems, L. (2007). Meningsskapande handledning. Kroksmark, T., & Åberg, K. (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete. (s 179- 198). Lund: Studentlitteratur.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser- aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Doktorsavhandling, Luleå: Luleå tekniska universitet. Grunewald,K. & Ageberg, M. (1996). Medicinska omsorgsboken. Om utvecklingsstörning
och andra funktionshinder. Stockholm: Natur och Kultur.
Hardré. P. L., Sullivan, D. W., & Roberts, N. (2008). Rural teachers’ best motivating stra-tegies: A blending of teachers’ and students’ perspectives. Rural Educator, 30 (1), 19-31.
Idbohrn, I. (2012). Hur nya berättelser i handledningssamtal leder till att perspektiv vidgas. Bladini, K. & Naeser, M. (Red.), Det handlar om samtal- en essäsamling om ett kva-lificerat samtalsuppdrag (s. 26-35). Karlstad: Universitetstryckeriet.
Kling Sackerud, L-A. (2009). Elevers möjligheter att ta ansvar för sitt lärande i matema-tik. En skolstudie i postmodern tid. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå Universitet. Kroksmark, T. & Åberg, K. (Red.). (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund:
Stu-dentlitteratur.
Kvale, S. (1996). Interviews: An introduction to qualitative research interviewing. Thousand Oaks: Sage.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, A-C. (2009). Aktionsforskning i förskolan- att synliggöra sammanhang. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning
(s.147-36 165, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, T. (2010). Bat Seba. Stockholm: Norstedts.
Lindqvist, G. (2011). Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola. Bartholdsson, Å. & Hultin, E. (Red.), Praktiknära utbild-ningsforskning vid Högskolan Dalarna (ss. 89-107). Falun: Högskolan Dalarna. Loseke, D. (2013). Methodological Thinking- Basic Principles of Social Research Design.
USA: Sage.
McKay, J. (2014). Young people’s voices: disciplining young people’s participation in decisionmaking in special educational needs. Journal of Education Policy, 29:6, s. 760-773. doi: 10.1080/02680939.2014.883649
Melboe Sagen, L., & Ytterhus, B. (2014). Self-determination of pupils with intellectual disabilities in Norwegian secondary school. European Journal of Special Needs Education, 29:3, s. 344-357. doi: 10.1080/08856257.2014.909174
Molin, M. (2004). Att vara i särklass- om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Studies from The Swedish Institute for Disability Research No. 11. Linköping: Lin-köpings Universitet.
Morgan, D. (1998). The Focus Group Guidebook. The Focus Group Kit, no 1. Thousand oaks: Sage.
O´Regan Kleinert, J., Harrisson E. M., Fischer, T. L., & Kleinert, H.L. (2010). “I Can” and “I Did” –Self-Advocacy for Yong Students With Development Disabilities. Teaching Exceptional Children, 43(2), 16-26. doi: 10.1177/004005991004300202
Rose, R., Fletcher,W. & Goodwin, G. (1999) Pupils with severe learning difficulties as personal target setters. British Journal of Special Education Volume 26, No. 4, p 206. 7p. doi: 10.1111/1467-8527.00140
Rädda barnen (2015). Hämtad från https://www.raddabarnen.se/vad-vi-gor/mer-om-vad-vi-gor/barns-rattigheter-samhallets-ansvar/barnkonventionen-som-lag/
Rönnberg, I., & Rönnberg, L. (2001). Minoritetselever och matematikutbildning- en litte-raturöversikt. Stockholm: Liber.
Rönnlund, M. (2013). Elevinflytande i en skola i förändring. Utbildning och demokrati 2013, vol 22, nr 1, s. 65-83.
Skolverket. (2007). Skolverkets lägesbedömning 2007. Förskoleverksamhet, barnomsorg, skola och vuxenutbildning. Rapport 303. Stockholm: Skolverket.
37 Skolverket.
Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2011c). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015a). Hämtad från:
http://www.skolverket.se/skolformer/grundskoleutbildning/grundsarskola Skolverket (2015b). Delaktighet för lärande. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015c). Hämtad från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/ar-forskarna-overens-1.195599 Skolverket (2015d). Hämtad från: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/hur-ser-elevers-inflytande-ut-i-praktiken-1.195590
SOU 2010:800 Skollagen. Utbildningsdepartementet. Stockholm: Svensk författningssam-ling.
Thomas, N. (2007). Towards a theory of children´s participation. International Journal of Children`s Rights, 15(2), 199-218. doi: 10.1163/092755607X206489
Thornberg, R. & Elvstrand, H. (2012). Children's experiences of democracy, participation, and trust in school, International Journal of Educational Research, (53), 44-54. doi:10.1016/j.ijer.2011.12.010
Unesco (1994). The Salamanca statement and framework for action. On special needs education. Paris: Unesco
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskap-lig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2015). Hämtad från:
http://www.vr.se/amnesomraden/amnesomraden/utbildningsvetenskap.4.12fff445121 5cbd83e4800021012.html
Vlachoua, A., & Papananou, I. (2014). Disabled students’ narratives about their schooling experiences. Disability & Society, 30:1, s. 73-86.doi:10.1080/09687599.2014.982787 Waite, S., Lawson, H., & Bromfield, C. (2009). Individual target setting in a mainstream
and special school: tensions in understanding and ownership. Educational studies, 35:2, s. 107- 121. doi: 10.1080/03055690802476800
38
Wenneberg, S.B. (2010). Socialkonstruktivism- positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsme-tod. Lund: Studentlitteratur AB.
Åkerström, J. (2014). ”Participation is everything”: young people's voices on participation in school life. Örebro Studies in Social work 14.
39
Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Lena Boström och jag läser min sista termin på Speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads Universitet.
Under höstterminen 2015 ska jag skriva ett examensarbete som handlar om
elevdelaktighet/ elevinflytande i ämnet matematik på grundsärskolan. För att samla in underlag till min studie behöver jag tillgång till arbetsfältet och min önskan är att intervjua två till tre lärare inom vart och ett av grundsärskolans olika stadier som alla undervisar i ämnet matematik.
Jag hoppas att det inte möter något hinder att jag tar kontakt med några lärare på din skola för att undersöka om de kan tänka sig att delta i min studie. Om det av någon anledning inte passar är jag tacksam om du meddelar mig snarast.
Jag kommer under hela processen förhålla mig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf vilket innebär att deltagandet är helt frivilligt och att det när som helst går att avbryta sin medverkan. Vidare så behandlas personuppgifter konfidentiellt och de resultat jag finner kommer enbart att används som underlag till detta examensarbete.
40
Bilaga 2
Hej!
Jag heter Lena Boström och jag läser min sista termin på Speciallärarprogrammet, inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads Universitet.
Under höstterminen 2015 skriver jag mitt examensarbete. Syfte med arbetet är att studera lärares erfarenheter av elevdelaktighet och elevinflytande i ämnet matematik på
grundsärskolan. För att möjliggöra min studie behöver jag samla in underlag och det är här som du kan bidra med värdefulla erfarenheter.
Jag planerar att genomföra en gruppintervju med två till tre lärare inom vart och ett av grundsärskolans olika stadier som alla undervisar i ämnet matematik. Intervjun beräknas ta ca 40 minuter och för att underlätta arbetet är jag tacksam om jag får tillåtelse att spela in samtalet. Jag kommer om en tid återkomma till dig för att höra huruvida du valt att medverka eller ej. Om du väljer att medverka bestämmer vi samtidigt tid och plats för intervju.
Under hela processen med examensarbetet förhåller jag mig till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer ( http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf ) vilket innebär att deltagandet är helt frivilligt och att det när som helst går att avbryta sin medverkan. Vidare så behandlas personuppgifter konfidentiellt och de resultat jag finner kommer enbart att används som underlag till detta examensarbete.
Vid frågor eller funderingar var vänlig kontakta mig per mail eller telefon.
41
Bilaga 3
Intervjuguide- gruppintervju
Ø Innan jag påbörjar intervjun vill jag bara ta del av ert samtycke till intervjun och att ni är medvetna om de etiska principerna gällande er frivilliga medverkan. Jag vill vara tydlig med att samtalet kommer att spelas in. Detta för att underlätta kom-mande analysarbete. Inspelningarna kommer destrueras efter att examensarbetet blivit färdigställt. Inga namn eller annat som kan identifiera någon av er kommer att användas.
Ø Kort presentationsrunda
---
Ø Vad tycker ni själva om ämnet matematik? -> Är det roligt att undervisa i det? -> Vad är utmaningar med det?
-> Tycker ni att det är viktigt för eleverna att utveckla matematikkunskaper? Utveckla! Berätta!
---
Ø Vilken generell bild av era elevers inställning till ämnet matematik kan ni måla upp? -> Om eleverna är intresserade av ämnet- hur visar de det?
-> Tar eleverna initiativ vad gäller hur undervisningen ska gå till eller vad lekt-ionen ska handla om?
-> Om det finns elever som tar mycket initiativ – vad kommer det sig av tror ni?
-> Om inte varför tror ni att de inte tar sådana initiativ- Hur kan det komma sig?
-> Finns det variationer? När?
-> Hur ser ni på betydelsen av att eleverna är med och kan ha inflytande på det som sker i matematikundervisningen?
42
---
Ø Har ni under era yrkesverksamma år kunnat se någon förändring i era elevers inställ-ning till ämnet matematik?
-> På vilket sätt?
->Vad tror ni att detta beror på?
Ø Vad har de nya styrdokumenten/ kursplanerna betytt för era elevers inställning till matematik?
Ø Vad har utvecklingen av appar och annat inom IT betytt för era elevers inställning till matematik?
---
Ø Hur tänker ni runt elevers inställning till matematik då ni planerar? -> Vad är utmaningar då ni planerar?
-> Vad är enkelt?
-> Vad är viktigast då ni planerar? ->Varför?
-> Hur noga är det att följa sin planering?
-> Vad händer om eleverna inte är med, verkar uttråkade,
ointresserade… ändrar du din planering mitt under lektionen då eller vad händer?
--- Ø Hur brukar ni göra för att få med er eleverna? Få eleverna intresserade på
ma-tematiklektioner?
Ø Hur planerar man en bra matematiklektion? Vad vill du ska hända under en bra lektion? Kan ni dela med er av exempel på riktigt bra lektioner?
43