Utifrån vad som kommit fram i detta arbete kring kvalificerade samtal skulle det vara intressant att forska vidare om specialpedagogens arbete med att utveckla det pedagogiska stödet på skolorna. I detta även prova och utveckla vår föreslagna modell för att undersöka hur det skulle kunna se ut om några skolor under en tid systematiskt använde sig av den i de kvalificerade samtalen på individ-, grupp- och organisatorisk nivå.
Det skulle också vara värdefullt att undersöka handledning som begrepp. Vad står handledning för? Vad skiljer kvalificerade samtal från handledning i praktiken?
Här tänker vi oss aktionsforskning och kvalitativ metod med olika strategier för att samla in data, till exempel intervjuer, observationer, genomgång av aktuell forskning och workshops.
35
Referenser
Ahlberg, A. (2001) Lärande och delaktighet. Sverige: Studentlitteratur.
von Ahlefeld Nisser, D. (2014) Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag – skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Nordic Studies in Education, ISSN
1891-5914, E-ISSN 1891-5949, Vol. 34, nr 4, s. 246-264.
Ainscow, M., Dyson, A., Goldrick, S. & West, M. (2012): Making schools effective for all: rethinking the task. School Leadership & Management: Formerly School Organisation, 32(3) 197-213.
Alveson, M. & Sköldberg, K. (1994) Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, S. (2014) Om positivism och hermeneutik. Spanien: Studentlitteratur. Antonovsky, A. (2005) Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Bayati, Z, Langelotz, L., (2013) Så görs en (o)skicklig lärare. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg. 18 nr 3-4 2013 ISSN: 1401-6788 s 258 279.
Bergström. G. & Boréus, K. (2005) Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig
text- och diskursanalys. Malmö: Studentlitteratur.
Bladini, K. (2004) Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av
specialpedagogers handledningssamtal. (Doktorsavhandling, Karlstads universitet, Institutionen
för utbildningsvetenskap, Karlstad) Series: Karlstad University Studies, 1403-8099: 2004:64. Bladini, K & Naeser, M (2012) Det handlar om samtal. En essäsamling om ett kvalificerat
samtalsuppdrag. Skriftserie/ Regionalt utvecklingscentrum. Karlstad University press.
Estetisk-filosofiska fakulteten. Från:
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:509981/FULLTEXT02.pdf
Bryman, A. (2008) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber, s 344.
Fejes, A. & Thornberg, R. 2012 i Fejes, A. & Thornberg, R. (red) (2012) Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, A. & Thornberg, R. (red) i Handbok i kvalitativ analys, s 13 - 37. Indien: Liber.
FN:s Allmänna förklaring om de Mänskliga Rättigheterna.
https://fn.se/wp-content/uploads/2016/07/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf hämtad 2019-03-27
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken?
Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning: en enkätstudie. Karlstad: Fakulteten
för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet.
36 Hartman, J. (2004) Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund:
Studentlitteratur.
Hautaniemi, B. (2017) Föreläsning Samtal för lärande. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet 2017-09-01.
Helldin, Rolf (1998) Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten. Nutid och framtid. Stockholm: HLS Förlag.
Heyman, I. (1999) A self-reflexive dimension in scientific work/En självreflexiv dimension i vetenskapligt arbete/. Pedagogisk Forskning i Sverige, Vol 4, No 2, ss 162 - 180. Stockholm. Högskoleförordningen 1993:100, bilaga 2. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Larsdotter Brodin, U. (2010). Speglingar, reflektionens redskap för den kvalificerade
samtalspartnern. Magisteruppsats. Mälardalens högskola. Akademin för Utbildning, Kultur och
kommunikation. Från: http://mdh.diva-portal.org/smash/get/diva2:322466/FULLTEXT02.pdf Lewallen T.C. Hunt H, Potts-Datema W, Zaza S, Giles W. (2015) The Whole School, Whole
Community, Whole Child model: A New Approach for Improving Educational Attainment and Healthy Development for student. Journal of school Health. November 2015, Vol 85, No 11.
Lindqvist, G., Nilholm, C., Almqvist, L. & Wetso, G-M. (2011) Different agendas? - the views of different occupational groups on special needs education. European Journal of Special Needs
Education 26 (2), 143-157.
Lindqvist, G. (2013) Who should do What to Whom? School of Education and Communication. Jönköping University Dissertation Series No. 22. 2013.
Long, T., Brown, C. & Nagy-Rado, A. (2007): Preparing Special Educators to Assume Collaborative and Consultative Roles. Catholic Education: A Journal of Inquiry and Practice. Volume 10:4. Artikel 7.
Lundqvist, J., Allodi Westling, M., & Siljehag, E. (2015). Inclusive education, support provisions and early childhood educational pathways in the context of Sweden: A longitudinal study.
International Journal of Special Education, 30 (3), 3-16.
Nationalencyklopedin (2019) Samtal. Från https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/samtal Nilholm, C., Almqvist, L., Göransson, K., Malmqvist, J. (2015) Tre forskningsöversikter inom
området specialpedagogisk inkludering. Delrapport från SKOLFORSK-projektet.
Vetenskapsrådets rapporter. Hämtad från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25be5/1529480529189/Tre-forskningsoeversikter-specialpedagogik-inkludering_VR_2015.pdf
37 Nilsson, A. (2014.) Elevhälsans uppdrag – främja, förebygga och stödja elevens utveckling mot
målen. Stockholm: Skolverket.
Pihiaja, P.M. Hoist, K.T (2013) How Reflective are Teachers? A Study of Kindergarten Teachers'
and Special Teachers' Levels of Reflection in Day Care. University of Turky.
Prop. 2013/14:160 Skollagen, 3 kap. 5 a § Tid för undervisning – lärares arbete med stöd, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Tillgänglig på
https://www.regeringen.se/contentassets/6c264bd0d22648ab938f2cf95cf973a8/tid-for-undervisning--larares-arbete-med-stod-sarskilt-stod-och-atgardsprogram-prop.-201314160 Ramberg, J. (2015) Special Education in Swedish Upper Secondary Schools: Resources, Ability
Grouping and Organisation. Avhandling. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga
fakulteten, Specialpedagogiska institutionen. 2015.
Rienecker, L. & Stray Jørgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats. Johanneshov: MTM. Sahlin, B. (2004). Utmaning och omtanke: en analys av handledning som en utvidgad
specialpedagogisk funktion i skolan med utgångspunkt i tio pionjärers berättelser. Stockholm:
HLS Förlag Lärarhögskolan i Stockholm Institutionen för individ, omvärld och lärande Studies in Educational Sciences 75. Från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:192375/FULLTEXT01.pdf
Salamancadeklarationen. Svenska unescorådet skriftserie nr 1/2001.
Siljehag, Eva (2007): Igenkännande och motkraft. Förskole- och fritidspedagogikens betydelse
för specialpedagogiken En deltagarorienterad studie. Doktorsavhandling. Stockholm:
Stockholms universitet. Från
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A197801&dswid=3008
Skolinspektionen (2015) Kvalitetsgranskning Rapport 2015:05 Elevhälsa Elevers behov och
skolans insatser. Stockholm: Skolinspektionen.
Skolverket. Läroplan för gymnasieskolan Gy 11. Stockholm: Skolverket. Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolverket (2019) Komplex yrkesroll skapar stress. Hämtad från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/komplex-yrkesroll-skapar-stress
Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Hämtad från skolverket.se
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/systematiskt-arbete-i-skola-och-forskola/leda-elevhalsan-i-skolan
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-38 utvarderingar/forskning/specialpedagogik https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/framja-barns-och-elevers-halsa https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsubjec t.htm%3FsubjectCode%3DSPC%26lang%3Dsv%26tos%3Dgy%26p%3Dp&sv.url=12.5dfee447 15d35a5cdfa92a3
Skolinspektionens rapport 2015:05. Elevhälsa, elevers behov och skolans insatser. Sverige. Skolinspektionen. Hämtad från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgran skningar/2015/elevhalsa/elevhalsa-slutrapport
Sundqvist, C. (2012) Perspektivmöten i skola och handledning. Lärares tankar om
specialpedagogisk handledning. Avhandling vid Åbo Akademi, 2012.
Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006. Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Från http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf
Thornberg, R. (2006). Hushing as a moral dilemma in the classroom. Journal of Moral education, (1), 89-104.
http://www.unesco.se/wp-content/uploads/2013/08/Salamanca-deklarationen1.pdf Vetenskapsrådet (2018) Forskningsetiska principer. Hämtad 2019-03-01 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wihlsson (2017) Ungdomars strävan mot att lyckas och nå framgång i livet– skolan som hälsofrämjande arena. (Doktorsavhandling, Halmstad University, Halmstad). Dissertations no. 31. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1113234/FULLTEXT01.pdf
Zeldin, T. (2000) Samtal. Hur man kan förändra sitt liv genom att tala med andra. Värnamo: W & W.
Ödman, P. J. (2007). Tolkning, förståelse, vetande. Hermeneutik i teori och praktik. Finland: Norstedts Akademiska förlag.
39
Informationsbrev Bilaga 1
2019-02-18
Till dig som arbetar som specialpedagog,
Vi är två specialpedagogstudenter vid Stockholms Universitet som under vårterminen 2019 skriver vårt examensarbete. Vi har valt att undersöka fenomenet kvalificerade samtal, ofta kallat handledning. Intervjun du erbjuds att vara med i kommer att vara grund till vårt valda
undersökningsområde. Bakgrunden till vårt val av ämne är vad skolverket säger att den elevhälsa som specialpedagogen ingår i, främst ska arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Vi är
intresserade av att undersöka hur du som specialpedagog arbetar med samtal på skolan. I denna undersökning är du en av åtta specialpedagoger, som är utvalda på åtta olika skolor i Mellansverige. Ditt deltagande i denna intervju är naturligtvis frivilligt, men vi skulle uppskatta din medverkan, och det skulle vara betydelsefullt för vår studie om just du ville vara med. Du kan när som helst avbryta din medverkan om du så önskar, i enlighet vetenskapsrådets
forskningsetiska principer om informerat samtycke. Vi önskar spela in intervjun om du ger ditt samtycke till det. Det insamlade materialet är avidentifierat och hanteras med strikt
konfidentialitet. Det kommer i uppsatsen inte gå att härleda vem som deltagit i undersökningen. Om du har några frågor eller funderingar välkommen att kontakta Caroline Lindberg, mobil: 070xxxxxxx eller Marie Bäcklinder Setterlund, mobil: 070xxxxxxx
Vi uppskattar att just du tar dig tid att delta i denna undersökning genom att komma med dina tankar och funderingar kring vårt valda undersökningsområde. Intervjun tar ca 30 minuter. Tack på förhand för din medverkan
Stockholms Universitet, 2019-02-05
Med vänlig hälsning
Marie Bäcklinder Setterlund
marie.s.backlinder@telia.com
Caroline Lindberg
caroline.lindberg@dbgy.se
Eva Siljehag, handledare
Universitetslektor, Stockholms universitet
40
Intervjuguide Bilaga 2
Bakgrundsfrågor:
-Hur länge har du arbetat som specialpedagog? -Vilken skolform arbetar du i?
Vad är kvalificerade samtal för dig? (be om exempel) - Vad innebär det kvalificerade samtalet för dig?
Hur använder du dig av samtal i ditt arbete? (Olika typer av samtal, när var hur? Vilka syften har kvalificerade samtal i din roll som specialpedagog?)
Vilken form av samtal dominerar?
Hur ser möjligheten ut, vilka forum finns för att kunna ha kvalificerade samtal på din arbetsplats? (vilka möjligheter och hinder finns?)
Beskriv innehållet i det kvalificerade samtalen, vad tar lärarna upp och vilka frågor arbetar du med i samtalet?
Vilka hälsofrämjande faktorer ser du i ditt arbete med kvalificerade samtal? (mer riktad fråga bara vid behov)
Vad innebär hälsofrämjande faktorer – för dig? Hälsa, främja, faktorer? (Förstår jag dig rätt?) Miljö, socialt, pedagogiskt, fysiskt, relationellt - Hur hjälper du personen att tänka och se sitt arbete utifrån aspekter som t ex hälsa och främja?
41 Stockholms universitet/Stockholm University
SE-106 91 Stockholm Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se