Författarna till studien upplever att det finns bristande kunskaper kring
sjuksköterskors attityder gentemot patienter med fetma utifrån studiens resultat. Det är viktigt att belysa sjuksköterskors beteende och bemötande mot patienter med fetma för att öka deras kännedom. Genom att belysa sjuksköterskor attityder kan det bidra med en ökad förståelse till varför patienter som lider av fetma är i behov av hjälp. Möts patienter av sjuksköterskor med dålig attityd upplevs inte vårdmötet så givande eller motiverande.
I denna studie belystes sjuksköterskors upplevelse att arbeta med
livsstilsförändringar för patienter med fetma, men det hade även varit av intresse att undersöka hur patienter upplever sjuksköterskors sätt att behandlar fetmapatienter på, upplever dem att de får den hjälp och de verktyg som behövs, känner de sig motiverade efter vårdbesöket och finns det något som skulle kunna ändras i behandlingen.
Referenser
* = Studier som ingår i resultatet
1177 Vårdguiden. (14 april 2020). Bra att veta om närig.
https://www.1177.se/Kalmar-lan/liv--halsa/ata-for-att-ma-bra/bra-att-veta-om-naring/
1177 Vårdguiden. (19 februari 2018). Så bedömer du din vikt.
https://www.1177.se/liv--halsa/sunda-vanor/sa-bedomer-du-din-vikt/
1177 Vårdguiden. (14 april 2020). Så äter du hälsosamt.
https://www.1177.se/Kalmar-lan/liv--halsa/ata-for-att-ma-bra/sa-ater-du-halsosamt/
1177 Vårdguiden. (19 maj 2020). Rörelse är livsviktigt.
https://www.1177.se/Kalmar-lan/liv--halsa/traning-och-fysisk-halsa/rorelse-ar-livsviktigt/
1177 Vårdguiden. (1 juni 2020). Övervikt och fetma hos vuxna.
https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mage-och-tarm/fetma/overvikt-och-fetma-hos-vuxna/#section-14744
* Braga, V., Jesus, M., Conz, C., Silva, M., Tavares, R., & Merighi, M. (2020).
Actions of nurses toward obesity in primary health care units. Rev Bras Enferm 73(2)
https://doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0404
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande - I teori och praxis (Första upplagan). Natur & Kultur: Stockholm
* Diellen, Z., Nordman, J., Dulmen, S., Hiddink, K, Gerrit. (2015). Setting goal and implementation intentions in consultations between practice nurses and patients with overweight or obesity in general practice. Public Health Nutrition 18(16).
https://doi.org/10.1017/S1368980015000075
Edlund, K. (2009). Terapeutiskt förhållningssätt. I K. Edlund & B. Zethelius (Red).
Fetma - medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi (1:1 s.263–276). Lund:
Studentlitteratur AB.
Edlund, K. & Zethelius, B. (2009). Introduktion. I K. Edlund & B. Zethelius (Red).
Fetma - medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi (1:1 s.27–32). Lund:
Studentlitteratur AB.
Faskunger, J. & Nylund, K. (2014). Motivation för motion - Hälsovägledning för ökad fysisk aktivitet (Första upplagan). Stockholm: SISU idrottsböcker
Fetma. (21 september 2015). Fetma i världen och i Sverige. https://fetma.se/fetma-i-varlden-och-i-sverige/
Folkhälsomyndigheten. (25 november 2020). Fysisk aktivitet - Rekommendationer.
https:/www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/
Folkhälsomyndigheten. (14 juni 2018). Introduktion till MI - Motiverande samtal.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/motiverande-samtal-om-sexuell-halsa/introduktion-till-mi/
Folkhälsomyndigheten. (2009). Motiverande samtal i primärvården.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/7e62780059f44b37b836bba62c 403471/motiverande-samtal-i-primarvarden.pdf
Folkhälsomyndigheten. (27 oktober 2020). Livsmiljö som främjar övervikt och fetma. https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk- aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/livsmiljo-som-framjar-overvikt-och-fetma/
Folkhälsomyndigheten. (27 oktober 2020). Mat och fysisk aktivitet.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/
Folkhälsomyndigheten. (27 november 2020). Övervikt och fetma.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/
* Hansson, L., Rasmussen, F., & Ahlstrom, G. (2011). General practitioners’ and district nurses’ conceptions of the encounter with obese patients in primary health care. BMC Family Practice 12(7). Artikel: 21333018. https://doi.org/10.1186/1471-2296-12-7
Henriksson, J. (2004). FYSS för alla - En bok om att röra på sig för att må bättre samt att förebygga och behandla sjukdomar (första upplagan). Yrkesföreningar för Fysisk aktivitet: Stockholm
* Holmgren, M., Sandberg, M., & Ahlström, G. (2019). To initiate the conversation – Public health nurses' experiences of working with obesity in persons with mobility disability. Journal of Advanced Nursing 75(10). https://doi.org/10.1111/jan.14081
*Jallinoja, P., Absetz, P., Kuronen, R., Nissinen, A., Talja, M., Uutela, A., Patja, K.
(2020). The dilemma of patient responsibility for lifestyle change: perceptions among primary care physicians and nurses. Scandinavian Journal of Primary Health Care 25(4). https://doi.org/10.1080/02813430701691778
Johnson, P-H., & Annesi, J-J. (2018). Factors Related to Weight Gain/Loss among Emerging Adults with Obesity. American Journal of health Behavior, (14),3–16.
https://doi.org/10.5993/AJHB.42.3.1
Järvi, A. (2009). Kostrådgivning vid fetma. I K. Edlund & B. Zethelius (Red).
Fetma - medicinsk behandling och kognitiv beteendeterapi (1:1 s.161–170). Lund:
Studentlitteratur AB.
* Kable, A., James, C., Snodgrass, S., Plotnikoff, R., Guest, M., Ashby, S.,
Oldmeadow, C., & Collins, C. (2015). Nurse provision of healthy lifestyle advice to people who are overweight or obese. Nursing and Health sciences 17(4).
https://doi.org/10.1111/nhs.12214
Kasila, K., Vainio, S., Punna, M., Lappalainen, P., Lappalainen, R., Kaipainen, K.,
& Kettunen, T. (2020). Individual differences in processes of lifestyle changes among people with obesity: an acceptance and commitment therapy (ACT) intervention in a primary health care setting. Primary Health Care Research &
Development, 21(12), 1–7. https://doi.org/10.1017/S146342362000016X
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik - för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (första upplagan). Natur & kultur:
Stockholm
LaGreca, M., Hutchinson, D., & Leanne, B. (1 februari 2020). A Multi-Faceted Approach to Weight Loss: A Case Report. Integrative Medicine: A Clinician’s Journal.
https://web.a.ebscohost.com/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=47&sid=35ff4291-4a85-4370-a8e3-a2fcee62efb6%40sdc-v-sessmgr02
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad. (2: a upplagan s. 421–438). Lund: Studentlitteratur
Nationalencyklopedin. (u.å). Motivation.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/motivation
*(Nr.4) Phillips, K., Wood, F., & Kinnersley, P. (2014). Tackling obesity: the challenge of obesity management for practice nurses in primary care. Family Practice 31(1).
https://doi.org/10.1093/fampra/cmt054
Rollnick, S., Miller, W-R., & Butler, C-C. (2009). Motiverande samtal i hälso- och sjukvård - Att hjälpa människor att ändra beteende (Upplaga 1:3). Lund:
Studentlitteratur AB.
Rydholm Hedman, A-M. (2014). Aktivitet, rörelse och rörlighet. I A-K. Edberg &
H. Wijk (Red). Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (2:4 s. 333–362). Lund:
Studentlitteratur AB.
Socialstyrelsen. (2015a). Att mötas i hälso- och sjukvård - Ett utbildningsmaterial för reflektion om bemötande och jämlika villkor [pdf]. Edita Bobergs AB.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf
Socialstyrelsen. (2015b). Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig - Handbok för vårdgivare, chefer och personal [pdf]. Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2015-4-10.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning [pdf]. Socialstyrelsen.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf Socialstyrelsen. (2018). MI (motiverande samtal).
https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/evidensbaserad-praktik/metodguiden/mi-motiverande-samtal/
Svensk sjuksköterskeförening. (10:e Juni 2020). Vår verksamhet https://swenurse.se/var-verksamhet
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska [pdf]. Svensk sjuksköterskeförening.
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/
kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (12 november 2020). Indikationer för
hälsofrämjande omvårdnad. https://www.swenurse.se/publikationer/indikatorer-for-halsoframjande-
omvårdnad
Svensk sjuksköterskeförening. (2020). Sjuksköterskans profession grunden för din legitimation. https://www.swenurse.se/publikationer/sjukskoterskans-profession---grunden-for-din-legitimation
Svensk sjuksköterskeförening. (16 oktober 2020). Sjuksköterskor är nyckeln till vår hälsa. https://www.swenurse.se/publikationer/sjukskoterskor-ar-nyckeln-till-var-halsa
*(Nr.5) Swift, J., Choi, E., Puhl, R., & Glazebrook, C. (2013). Talking about obesity with clients: preferred terms and communication styles of U.K.
pre-registration dieticians, doctors, and nurses. Patient Education and Counseling 91(2).
https://doi.org/10.1016/j.pec.2012.12.008
Vallerand, R.J. (2012). From Motivation to Passion: In Search of the Motivational Process Involved in a Meaningful Life. Canadian Psychology 53(1), 42–52.
https://doi.org/10.1037/a0026377
Vårdhandboken. (9 januari 2020). Personcentrerad vård.
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/bemotande-i-vard-och-omsorg/bemotande-i-vard-och-omsorg-vardegrund/personcentrerad-vard/