Att hjälpa patienter med fetma till livsstilsförändring
En litteraturstudie
-
Författare: Flaureta Shatri & Sara Hammarsten Handledare: Irene Franzén & Kristina
Tryselius
Examinator: Catharina Lindberg Termin: HT20
Ämne: Vårdvetenskap
Självständigt arbete 15 hp
Abstrakt
Bakgrund: Fetma är ett växande problem och som kan orsaka en rad olika
komplikationer eller till och med förtidig död. Ohälsosamma levnadsvanor är en stor del av orsaken till att fetma ökar mer och mer varje år. Livsstilsförändring i form av fysisk aktivitet och hälsosam kost är viktiga delar för att motverka fetma.
Sjuksköterskors roll är att hälsofrämja patienters livsstilsproblem.
Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma
Metod: En litteraturstudie genomfördes med analys av åtta vetenskapliga artiklar.
De vetenskapliga artiklarna som användes kvalitetsgranskades och sammanställdes för att svara på studiens syfte.
Resultat: Resultatet framträdde av tre huvudkategorier och två underkategorier:
Vårdrelationens betydelse, Sjuksköterskors arbetsupplevelse med
underkategorierna: sjuksköterskors upplevelse kring patienters attityder till att utföra livsstilsförändring och sjuksköterskors upplevelse av att arbeta med fetma patienter och den sista huvud kategorin är Sjuksköterskors upplevelse av utbildning.
Slutsats: I resultatet framkom både positiva och negativa faktorer som
sjuksköterskor upplever av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma. Utbildning är en viktig del av sjuksköterskors kunskap men mer utbildning behövs för att kunna hjälpa patienter med fetma mot ett hälsosammare levnadssätt.
För att en god vård skall kunnas ges behövs en nära vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter för att behandlingen ska fungera.
Nyckelord
Sjuksköterska, Fetma, Livsstilsförändring, Upplevelse
Tack
Vi skulle vilja rikta ett stort tack till våra handledare Irene Franzèn och Kristina Tryselius som har hjälpt, stöttat och väglett oss längst med vägen.
Innehållsförteckning
1 Inledning 4
2 Bakgrund 4
2.1 Fetma 4
2.1.1 BMI – Body Mass Index 5
2.2 Livsstil och livsstilsförändring 5
2.2.1 Motivation 6
2.3 Sjuksköterskans hälsofrämjande roll 7
3 Teoretisk referensram 8
4 Problemformulering 9
5 Syfte 10
6 Metod 10
6.1 Datainsamling 10
6.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier 11
6.1.2 Cinahl 11
6.1.3 PubMed 11
6.2 Urval 12
6.3 Kvalitetsgranskning 12
6.3 Analys 13
7 Forskningsetiska aspekter 13
8 Resultat 14
8.1 Vårdrelationens betydelse 14
8.2 Arbetsupplevelsen 15
8.2.1 Patienters attityder till livsstilsförändring 16
8.2.2 Att arbeta med fetmapatienter 17
8.3 Utbildning 18
9 Diskussion 20
9.1 Metoddiskussion 20
9.1.1 Datainsamling 20
9.1.2 Inklusion- och exklusionskriterier 21
9.1.3 Urval 22
9.1.4 Kvalitetsgranskning 22
9.1.5 Analys 23
9.1.6 Forskningsetiska aspekter 24
9.2 Resultatdiskussion 24
9.2.1 Vårdrelationens betydelse 24
9.2.2 Arbetsupplevelsen 25
9.2.3 Utbildning 30
10 Slutsats 31
11 Förslag till vidare forskning 32
Bilagor
Bilaga A - Sökmatris Cinahl Bilaga B – Sökmatris Pubmed Bilaga C – Granskningsmall Bilaga D – Artikelmatris
Bilaga E – Exempel på analysprocessen
1 Inledning
Fetma och övervikt är ett globalt folkhälsoproblem och det ökar för varje år som går (Fetma, 2015). I sjuksköterskeutbildningen får vi lära oss att fetma kan leda till många följdsjukdomar. Vi skulle dock vilja fördjupa oss mer om hur sjuksköterskor upplever att arbeta med livsstilsförändringar med patienter som har fetma. Att ta upp frågan kan vara mycket känsligt för en patient om hen har sökt vård av en annan anledning. Men grunden i att patienter behöver söka vård kan eventuellt bero på patienters fetma och därmed behöver frågan tas upp. Vi ville därför undersöka mer kring ämnet i denna studie. Hur arbetar sjuksköterskor för att hjälpa patienter som lider av fetma och vad har sjuksköterskor för arbetsupplevelse? Vi tror nämligen att ämnet är av relevans eftersom vi utifrån rådande läge med stor sannolikhet kommer att stöta på dessa patienter i vår framtida profession som sjuksköterskor och kan ta med oss denna kunskap.
2 Bakgrund
2.1 Fetma
Fetma är ett av de vanligaste hälsoproblemen i Sverige. Mer än hälften av den vuxna befolkningen har idag fetma eller övervikt. Andelen patienter med fetma anses ha blivit tre gånger större sedan 1980-talet. Kostnaderna för samhället ökar hela tiden och en framtagen prognos visar på att kostnaden för fetma kommer öka med 17 miljarder kronor fram till år 2030 om inget görs (Folkhälsomyndigheten 2020).
Enligt Johnson & Annesi (2018) är orsakerna till fetma ohälsosamma matvanor där energiintaget är större än energiförbrukning. Brist på fysisk aktivitet kan också orsaka övervikt som sedan kan leda till fetma.
Det är viktigt att identifiera faktorer tidigt, som bidrar till övervikt för att kunna förebygga fetma (Folkhälsomyndigheten 2020). Idag finns det mycket teknik som har gjort att det inte krävs så mycket fysisk aktivitet för den enskilda individen, som exempelvis olika möjligheter till färdmedel. Detta har gjort att folk tar sig till jobbet, skolan eller affären med bil eller buss istället för att gå eller cykla. Detta gör att
risken ökar för att utveckla övervikt och fetma. Fetma kan i sin tur leda till olika sjukdomar som exempelvis typ-2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar samt psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.1.1 BMI – Body Mass Index
I Sverige används mätmetoden BMI som står för Body Mass Index, för att mäta vikt förhållande till längd (vikten/längden x längden). Normalt värde för ett BMI är mellan 18,5 till 24,9 (Vårdguiden 1177, 2018). BMI som räknas som övervikt ligger mellan 25 och 29,9 och ett BMI på 30 eller högre räknas som fetma. Om
utgångspunkten utgår från hur individer lever i dagsläget och hur deras livsmiljö ser ut, är risken större att främja fetma. För att bryta denna utveckling krävs det
långsiktiga åtgärder och beteendeförändringar som inriktar sig på individer och den fysiska miljön (Folkhälsomyndigheten, 2020).
2.2 Livsstil och livsstilsförändring
Livsstil präglas tidigt i livet vilket kan påverka individens liv både positivt och negativt beroende på hur levnadsvanorna ser ut (Rydholm Hedman, 2014). Att göra en livsstilsförändring för patienter med fetma innebär att göra en förändring i sin vardag (Edlund & Zethelius, 2009). Det kan vara svårt att göra nya förändringar, men föreligger fetma eller övervikt, så är en livsstilsförändring livsnödvändig. För att återfå rätt balans i kroppen med energiförbrukning och energiintag krävs förändringar i kost samt mer regelbunden fysisk aktivitet (Henriksson, 2004).
Enligt Vårdguiden 1177 (2020) är en hälsosam kosthållning ett dagligt intag av livsmedel som innehåller protein, kolhydrater, fett, mineraler, vitaminer och antioxidanter. Enligt Folkhälsomyndigheten (2020) innebär fysisk aktivitet pulshöjande- och muskelstärkande aktiviteter i form av att individen rör på sig dagligen. Detta kan göras genom exempelvis dagliga promenader, styrketräning eller cykling.
I en studie av Kasila et al. (2020) fick sjuksköterskor implementera en
livsstilsintervention på patienter som led av fetma, detta visade sig utmynna sig i fyra olika grupper baserat på olika skillnader bland deltagarnas agerande och tankar
kring förändring. Den ena gruppen hade problem med olika barriärer för att utföra livsstilsförändringar, de kunde exempelvis oro sig över sina kunskapsfärdigheter och kände att de inte kunde utföra förändringen ensam utan kände att de behövde stöd. Många i denna grupp sköt upp förändringen hela tiden och det visade sig i slutet av inventionen, att inga stora framgångar hade gjorts. Den andra gruppen visade sig vara en grupp av människor med långsam förändring mot sina mål. För dem var viktminskning en viktig aspekt i livet och en önskan för deras framtid. De önskade ett liv utan rädsla, osäkerhet och smärta, det som dock hindrade dom var vad andra skulle tycka om deras fetma exempelvis på gymmet. Denna grupp tog sig långsamt fram på grund av trötthet och känslor, men det var små förbättringar som visade hälsofördelar. Den tredje gruppen hade tydliga mål och önskningar om ett hälsosamt, lyckligt och balanserat liv. De accepterade den nya livsstilsförändringen men det kunde stundtals även vara jobbigt att kämpa emot att inte äta extra portioner eller sötsaker. Att få mycket stöd i sin förändring ansåg dem vara till stor hjälp.
Denna grupp visade sig få bra resultat av sin förändring genom att träna mer, äta bättre, viktnedgång och de koncentrerade sig mera på sig själva. I den sista gruppen var deltagarna väl medvetna om sina personliga värderingar och ett tydligt
engagemang för att göra en livsstilsförändring. Ibland kunde vissa ha några hinder på vägen, det var att de hade svårt att tro på sig själva och att de kunde vara svårt att komma igång. Oavsett hinder så visade denna grupp tydliga mål mot förändringen. I denna grupp visade de tydliga hälsosamma livsstilsförändringar och de var själva nöjda över sin resa. Kasila et al. (2020) belyser att det är viktigt att hitta en lämplig strategi för den enskilda patienten och hjälpa hen motivera till att vilja göra en livsstilsförändring.
2.2.1 Motivation
Motivation är ett begrepp som får individer till att uppföra sig på vissa sätt för att uppnå olika mål i livet (Nationalencyklopedin). Enligt Vallerand (2012) har
individer hela tiden olika mål i livet att sträva efter och motivationen formas genom individens livssituation. För att uppnå målet så är viljan en betydande roll för att lyckas eller inte.
Det finns både inre- och yttre motivation, den inre innebär att individen känner en inre drivkraft för att utföra något för att uppnå tillfredsställelse och den yttre innebär att olika faktorer utifrån kan påverka individens liv, både positivt och negativt. Inre- och yttre motivation har betydelse för hur individer agerar för att genomföra vissa mål i livet och som de inte vill utföra (Vallerand, 2012). Enligt Rollnick, Miller och Butler (2009) kan individer ibland behöva hjälp med att bli motiverade som
exempelvis med hjälp av motiverande samtal, för att hantera olika problem som hen har i sin livssituation.
2.2.1.1 Motiverande samtal och livsstilsförändring
Hälso- och sjukvården har under 2000-talet utvecklat en samtalsmetod för att omhänderta patienter som är i behov av beteende- och livsstilsförändringar genom motiverande samtal. MI är en metod och som betyder motiverande samtal, detta begrepp grunder sig från den engelska benämningen “motivational interviewing”.
MI är en känd metod runt om i hela världen på grund av dess effektiva sätt att hjälpa individer. Den används för att uppmuntra individens egen motivation till att vilja göra en förändring (Rollnick, Miller & Butler, 2009).
Enligt LaGreca, Hutchinson och Leanne (2020) är det viktigt med motiverande samtal med patienter för att förändra ett beteende. Det hjälper inte endast att säga till patienter att äta hälsosamt och träna mera utan det är viktigt att identifiera och förstå varför de har det beteendet som hen har. För att kunna ändra ett beteende så är det nödvändigt att ändra de underliggande känslorna som relaterar till beteendet. Att ändra ett beteende tar lång tid som involverar känslor och tankar men i slutändan kan de leda till ett förbättrat långsiktigt resultat.
2.3 Sjuksköterskans hälsofrämjande roll
Omvårdnad är sjuksköterskors ansvarsområde, som består av ett humanistiskt synsätt och ett patientnära arbete. Sjuksköterskor är ansvarig att erbjuda patienter en bra vård, som omfattar att främja hälsa och välbefinnande, stödja patienter att förbättra sin hälsa och få en god livskvalité hela livet. Sjuksköterskor ska följa den etiska koden vilket innebär att sjuksköterskor ska ge en god omvårdnad med respekt för värdighet, autonomi och integritet (Svensk Sjuksköterskeförening, 2020).
Sjuksköterskors roll för att hjälpa patienter som har livsstilsproblem är främst att försöka motivera patienter till att göra en livsstilsförändring (Edlund, 2009). För att lättare kunna nå en förändring hos patienter är det viktigt att sjuksköterskor ger god information som kan leda till att förebygga övervikt och fetma (Vårdguiden 1177, 2020). För att motivera patienten till en livsstilsförändring är det viktigt att hjälpa hen hitta rätt strategi för livsstilsförändring som innebär viktminskning, som hjälper till att få fram patientens egen motivation (Edlund, 2009). Viktigt att patienter blir delaktig i sin egna vård med syfte till att vården mellan patienter och sjuksköterskor ska bli så god som möjligt (Vårdguiden 1177, 2020).
3 Teoretisk referensram
Faskunger och Nylund (2014) beskriver en teoretisk modell för beteendeförändring som kallas för den transteoretiska modellen som grundades av Prochaska och DiClemente år 1983. Modellen innebär att underlätta för individen med att förstå innebörden med att göra en förändring. Modellen är speciellt framtagen för att gå ned i vikt, sluta röka, ändra på matvanor eller övriga hälsobekymmer. Den
transteoretiska modellen kan vara till hjälp för exempelvis sjuksköterskor för att se hur beteendeförändringen hos deras patienter utvecklas över tid genom de olika förändringsstadierna och därmed kunna hjälpa dem nå sina mål.
Faskunger och Nylund (2014) fortsätter beskriva, för att genomföra en
beteendeförändring så behövs olika förmågor, tekniker och strategier för att uppnå målet. Den transteoretiska modellen består av fem olika förändringsstadier, dessa är:
(1) inte redo för förändring, (2) börjar fundera på en förändring, (3) planerar för förändring, (4) börjat med förändring och (5) bibehåller förändring.
Det första stadiet i förändringsprocessen är att patienter inte är redo för en
förändring, vilket innebär att de inte har någon motivation eller inte förstår syftet till att göra en förändring. Patienter i detta stadium kommer ofta med ursäkter och bortförklaringar till att de inte behöver göra en förändring, detta på grund av att de inte vill inse allvaret. Det är svårt för dem att se alla fördelar med förändringen utan istället fokuserar mer på nackdelarna med exempelvis fysisk aktivitet. Vetskapen kring nackdelarna med att ha en orörlig livsstil är inte så hög hos dessa patienter, de
är inte eller vill inte vara medvetna om vilka faror som det kan medföra för dem (Faskunger och Nylund, 2014).
I det andra stadiet har patienter börjat fundera på en förändring men vill inte riktigt utföra den. När patienter börjar fundera på en förändring så tar det vanligtvis ca sex månader tidsmässigt att börja med själva förändringen. I detta stadium brukar patienter börja förstå allvaret och varför det är viktigt med förändring, men är inte riktigt framme ännu på grund av beteendetänket som de tidigare haft (Faskunger och Nylund, 2014).
Det tredje stadiet innebär att patienter planerar för att utföra förändringen.
Motivationen har ökats till att vilja utföra förändringen och fördelarna har blivit fler än nackdelarna. Här är det viktigt att förbereda sig inför sin resa till förändring för att inte få ett återfall och behöva gå tillbaka till ett stadium som man trott var avklarat. För att förbereda sig kan patienter testa på en liten förändring, som en början till exempel enklare övningar för att bekanta sig med fysisk aktivitet samt skapa förtroende till sig själv att detta kommer jag att klara av (Faskunger och Nylund, 2014).
Fjärde stadiet handlar om att börja med själva förändringen, att allt det som har förberetts fram tills nu, skall nu utföras på riktigt. Detta kommer innebära en ny livsstil för patienter och det är viktigt att försöka upprätthålla planen och målet med förändringen längst med vägen (Faskunger och Nylund, 2014).
Det sista stadiet i förändringsprocessen handlar om att bibehålla förändringen på lång sikt. Här skall förändringen vara en del av livsstilen och kännas normal för patienter i deras vardag. Risken för att backa tillbaka i de olika stadierna är väldigt liten i denna fas (Faskunger och Nylund, 2014).
4 Problemformulering
Sedan 1980-talet har fetma tredubblats fram till idag. Fetma leder inte bara till följdsjukdomar och för tidig död, det leder även till att livskvaliteten hos patienter med fetma försämras samt stora kostnader för samhället. En framtagen prognos
visar på att kostnaden för fetma skulle kunna öka med 17 miljarder kronor år 2030 om ingen åtgärd görs.
Fetma är ett stort hälsoproblem som kan leda till ett flertal följdsjukdomar och i värsta fall en för tidig död. I dagens samhälle har det blivit allt lättare för människor att ta sig fram till olika destinationer med olika slags färdmedel som lett till att de rör mindre på sig naturligt, människor har blivit mer bekväma av sig. Mindre fysisk aktivitet och överkonsumtion av mat ökar risken att få fetma. Enligt den
transteoretiska modellen visar teorin på att ett problem för att utföra behandlingen för hälsosammare liv, är att patienter inte är redo för förändring och inte vill utföra förändringen. Detta kan behandlas genom att sjuksköterskor försöker motivera patienterna till att göra en livsstilsförändring för att komma ifrån sina ohälsosamma levnadsvanor.
5 Syfte
Sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma
6 Metod
En litteraturstudie valdes som design för denna studie eftersom det ger ett brett utbud av sjuksköterskors upplevelse från olika perspektiv. Kristensson (2014) förklarar att en litteraturstudie grundas på tidigare forskning och sammanställs efter kvalitetsgranskning till en ny översikt, viktiga nyckelfynd och slutsatser, vilket kan komma till användning i praktiken.
6.1 Datainsamling
Litteratursökningar har gjorts på databaserna Cinahl (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) och Pubmed som förses av National Library of Medicine i USA. Databaserna användes för att få en bred varierad sökning inom det valda ämnet. När sökningen av de vetenskapliga artiklarna påbörjades togs sökblock fram utifrån studiens syfte. Tre sökblock identifierades: sjuksköterska, fetma, och livsstilsförändringar. Relevanta sökord valdes fram utifrån sökblocken, därefter togs
ämnesord fram utifrån sökorden för mer relevans på sökresultaten av de
vetenskapliga artiklarna. För en fullständig översikt över sökord och sökprocess se bilaga A och B.
6.1.1 Inklusions- och exklusionskriterier
Fetma är ett ämne som det har forskats mycket kring och det finns många artiklar om ämnet i de utvalda databaserna. För att avgränsa sökningen valdes inklusions- och exklusionskriterier till sökningen. Studiens inklusionskriterier är att de valda artiklarna ska vara skrivna på engelska, ha publicerats mellan åren 2010–2020, beröra vuxna (19+) samt vara peer-reviewed, dock i databasen PubMed finns inte peer-reviewed som en begränsning, därför valde författarna att kolla upp artiklarna på ulrichsweb för att kontrollera om artiklarna var peer-reviewed.
Barn exkluderas från studien eftersom barn med fetma får hjälp på barnavårdscentral/elevhälsa vilket inte berörs i denna studie.
6.1.2 Cinahl
Cinahl är en databas som omfattar litteratur inom det vårdvetenskapliga området.
Efter att de tre sökblocken identifierades skrevs fritextord in för varje sökblock var för sig i databasen med kombinationen OR. Trunkeringar samt citattecken användes för att bredda sökningen. Därefter togs ämnesorden fram och kombinerades med fritextorden genom sökkombinationen OR. När blocksökningen var klar
kombinerades alla sökningar ihop med kombinationen AND för att avgränsa antal träffar och leda mot studiens syfte, vilket gav 860 träffar. Därefter avgränsades sökningen med peer-review, 2010–2020, all adult och english. Detta gav ett resultat på 233 träffar. Se bilaga A för en mer detaljerad sökning.
6.1.3 PubMed
Pubmed är en databas som innehåller vetenskapliga litterära artiklar med fokus på den medicinska vetenskapen. Vid sökning användes de tre framtagna sökblocken som grund. Fritextord användes med både citattexten och trunkering för att bredda sökningen. Sökningen kombinerades sedan med ämnesord från svenska MeSH.
Därefter kombinerades fritextorden och ämnesorden ihop med OR. Alla sökningar kombinerades sedan med varandra med kombinationen AND. Detta gav ett resultat
på 1035 träffar. Sökningen avgränsades med 2010–2020, all adult och english. Detta gav ett resultat på totalt 350 träffar. Se bilaga B för en mer detaljerad sökning.
6.2 Urval
Enligt Kristensson (2014) ska alla artiklar i en litteraturstudie granskas noggrant innan de används i studien. Vid urval av de vetenskapliga artiklarna lästes först titlarna av det antal träffar som sökningarna resulterade i. Författarna till denna studie läste 233 stycken titlar från Cinahl och 350 stycken från PubMed. Sedan valdes artiklar ut som var relevanta mot studiens syfte. I nästa steg lästes abstrakten på de utvalda artiklarna för att tydligare kunna avgöra om artikeln svarade mot syftet, 98 stycken från Cinahl och 150 stycken från PubMed. 20 stycken från Cinahl och 30 stycken från PubMed valdes ut att läsas i fulltext. Efter fulltext läsningen fick tre stycken från Cinahl och fem stycken från PubMed gå vidare till
kvalitetsgranskning. I det olika databas sökningarna fann författarna sex stycken dubbletter av de valda vetenskapliga artiklarna.
6.3 Kvalitetsgranskning
Kvalitetsgranskning utfördes efter Carlssons och Eimans (2003) bedömningsmall för studier av både kvalitativ och kvantitativ metod, se bilaga C. Granskningen utgår från olika delar av en artikel och beroende på artikelns innehåll och struktur ges poäng mellan noll till tre. Totalsumman för poängen räknas ihop som sedan delas med bedömnings mallens maxsumma, som för den kvantitativa bedömningsmallen var max 47 poäng och för den kvalitativa bedömningsmallen max 48 poäng, detta för att få fram procenten av en artikels kvalité. Utifrån procentenhet som den granskade artikeln fick gavs olika graderingar, där grad I är hög kvalité (80–100%), grad II (70–79%) är medelhög och grad III (60–69%) låg kvalité. Författarna valde att endast ta med hög och medelhög graderingar av artiklarna för att hålla en god kvalite på studien, därför valdes låg graderade artiklar bort. Fyra artiklar från Cinahl valdes för kvalitetsgranskning och totalt tre blev utvalda för att vara med i studien, den fjärde var av grad I och blev därför utesluten från studien. Sex artiklar från PubMed var med i kvalitetsgranskningen där totalt fem artiklar gick vidare på grund av att en innehöll grad I. För fullständig artikelmatris, se bilaga D.
6.3 Analys
I studien gjordes en analysprocess efter de tre stegen i en integrerad analys (Kristensson, 2014). Denna analys av artiklarna var till stor hjälp för att jämföra, hitta skillnader och hitta liknelser i artiklarnas innehåll. I det första steget lästes de utvalda artiklarna igenom för att hitta adekvat information som svarar på studiens syfte. Likheter och olikheter identifierades genom att artiklarna lästes ett flertal gångerI det andra steget togs meningar som innehöll nyckelfynd fram i artiklarna för att forma fram subkategorierna. Det är genom analys av de meningsbärande enheterna som gör att subkategorierna innehåller det väsentliga budskapet i meningen. I det sista steget identifierades tre huvudkategorier utifrån
subkategorierna, och det är det som är bakomliggande för innehållet av resultatet, se bilaga E.
7 Forskningsetiska aspekter
Enligt Kristensson (2014) är det etiska förhållningssättet viktig att förhålla sig till inom forskning, för att deltagare inom forskning ska hanteras med värdighet. All information som inhämtas från exempelvis vetenskapliga artiklar skall hanteras på ett felfritt- och hänsynsfullt sätt.
Helsingforsdeklarationen skapades år 1964 av World Medical Association och är ett internationellt styrdokument som är inriktad mot medicinsk forskning och
genomförs på individer. Ändamålet med Helsingforsdeklarationen är att skydda de inblandades integritet, autonomi och rättigheten till information om forskningen (Kristensson, 2014).
Kristensson (2014) framhäver att litteraturstudien ska innehålla etiska
ställningstagande samt upprätthålla forskningsetiskt resonemang. Författarna till denna studie har tagit hänsyn till att varje artikel är etiskt godkänd genom att undersöka att utvalda artiklar är granskade och behåller det etiska resonemanget.
Detta gjordes genom att undersöka om forskningen i de valda artiklarna hade utfört en etisk prövning. Ett etiskt godkännande behövs för att inte deltagarna i
forskningen skulle ha tagit skada, psykiskt eller fysiskt, under undersökningen.
Under processen av studiens arbete var författarna medvetna om att inte sätta sin egna förförståelse i artiklarnas innehåll och har eftersträvat efter ett objektivt perspektiv, för att undvika egna personliga åsikter. Artiklarna i studien kontrollerades att varje vetenskaplig artikel var etiskt godkänd.
8 Resultat
Syftet med studien var att studera sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma. Resultatet av syftet har utgått från åtta vetenskapliga artiklar som har resulterat i tre huvudrubriker och två underkategorier.
Dessa kategorier är: Vårdrelationens betydelse, Arbetsupplevelsen med
underkategorierna: Patienters attityder till livsstilsförändring och Att arbeta med fetmapatienter. Den sista huvud kategorin är Utbildning.
8.1 Vårdrelationens betydelse
I studien Holmgren, Sandberg och Ahlström (2019) uppger sjuksköterskorna att det första vårdmötet är betydelsefull eftersom det oftast är till vården som patienter med fetma söker i första hand. Hansson, Rasmussen och Ahlström (2011) och Philips, Wood och Kinnersley (2014) tar upp att sjuksköterskors upplevelse av
vårdrelationen mellan dem och patienter är viktig och att de finns ett behov av att bygga en nära relation med patienterna. Sjuksköterskorna menar att genom en nära relation gör det möjligt för en öppen och ärlig dialog mellan varandra. Ord som
”överviktig” och ”fetma” ansågs bara vara acceptabla om sjuksköterskor hade en god relation till patienterna.
Hansson et al. (2011) beskriver att sjuksköterskorna upplevde att om patienter hade ett möte med en någon annan sjuksköterska blev många patienter förvirrade och slutna i dialogen. Sjuksköterskorna upplevde att patienterna bara vågade öppna upp sig om de hade en nära långvarig vårdrelation med sjuksköterskan. Trots tidsbristen som sjuksköterskor hade försökte dom hela tiden se till att patienterna fick träffa samma personal vid vårdmötena för att undvika förvirrade patienter. Sjuksköterskor upplevde att många patienter tog illa vid sig eller kände sig förolämpade om
sjuksköterskor tog upp frågan om vikt i det första vårdmötet, speciellt om patienten
inte själv hade sökt vård för sin övervikt eller fetma. Många sjuksköterskor tog erfarenhet av detta och försökte först skapa en god relation med patienterna för att sedan kunna ta upp frågan om vikt.
I studien Holmgren et al. (2019) uppger dem att sjuksköterskorna upplevde att det var viktigt att ”känna av situationen” för att kunna inleda samtalet för att prata om fetma. Sjuksköterskor menade att de försökte tolka patienterna för att avgöra om det var möjlig att inleda konversationer om fetma eller om det fanns något motstånd. De menade att genom en kontinuerlig kontakt och en nära relation med patienter, så kunde sjuksköterskor gradvis inleda konversationen mot fetma.
8.2 Arbetsupplevelsen
Holmgren et al. (2019) beskriver att det var många sjuksköterskor som upplevde att arbetet med att inleda konversationer om fetma med patienter var lättare ifall det fanns registrerat i journalen, eftersom de kunde hänvisa till det föregående samtalet som fanns beskrivet där.
Många sjuksköterskor upplevde att det inte alltid var så lätt att motivera patienter, men de upplevde att om de hade en positiv inställning till att motivera så var de enklare att få patienten att lyssna, trots att hen tydligt visat att hen inte var villig att ändra livsstil. Sjuksköterskorna menade att det var viktigt att vara nöjd med sitt arbete som de utförde för att hjälpa patienter med fetma trots att de inte alltid blev som de ville. Vissa sjuksköterskor kunde nämligen ta på sig skulden om patienterna inte hade lyckats med livsstilsförändringen, medan vissa sjuksköterskor menade att i slutändan är det patientens egna ansvar att utföra livsstilsförändringen och vår uppgift att stötta och motivera dem (Holmgren et al., 2019).
Det fanns även sjuksköterskor som upplevde att dom hade det enklare att inleda konversationer om fetma eftersom de själva var överviktiga eller hade fetma. Dom upplevde att de kunde prata om sina egna bekymmer med patienterna och menade att sjuksköterskor som inte varit överviktiga eller har/haft fetma, inte kunde förstå patienternas oro (Holmgren et al., 2019). Medan andra sjuksköterskor upplevde att de sjuksköterskor som hade ett aktivt intresse inom området, till exempel inom kost och fysisk aktivitet, utförde arbetet bättre med att hjälpa patienter som drabbats av
fetma eftersom de hade ett genuint intresse och aktivt försökte förbättra sitt arbete avseende detta (Hansson et al., 2011).
I Holmgren et al. (2019) studie beskrev många sjuksköterskor att de upplevde att deras arbete med att förebygga, motivera och rådgiva patienter med fetma var tidskrävande. Hansson et al. (2011) beskrev i studien att många sjuksköterskor erkände att de undvek att ta upp frågan om fetma eftersom de kände att de inte skulle ha tid att ta hand om problemet och att de fanns andra arbetsuppgifter som behövde göras, vilket hindrade dem från att kunna arbeta mera aktivt med patienter som drabbats av fetma.
Men det var många sjuksköterskor som upplevde sig hjälpta i sitt arbete med att använda sig av olika hjälpmedel för att hjälpa patienter med fetma, att få dem att förstå att en livsstilsförändring behövs. Vissa sjuksköterskor gav patienterna ett frågeformulär om livsstil, vissa vägde, mätte och tog blodtryck, detta för att de upplevde det enklare att ta upp sambandet mellan fetma och ohälsosam livsstil med patienten (Hansson et al., 2011). Ett annat starkt verktyg som många sjuksköterskor upplevde var hjälpsamt i sitt arbete var motiverande samtal (MI), för att öka
motivationen hos patienter. Sjuksköterskorna var enade om att metoden var effektiv på grund av att den var formbar efter individen och på så sätt kunna uppnå
framgångsrika resultat (Holmgren et al., 2019).
8.2.1 Patienters attityder till livsstilsförändring
I studierna Diellen, Nordman, Dulmen, Hiddink och Gerrit (2015) och Hansson et al. (2011) så beskriver dem att sjuksköterskor upplevde att när patienter med fetma väl hade bestämt sig för att göra en livsstilsförändring, var många väldigt ivriga och hade höga förväntningar av resultatet. Det många sjuksköterskor upptäckte var att patienter trodde att det skulle ske mirakel direkt, detta ledde ofta till att patienter återgick till sina gamla vanor igen. Många sjuksköterskor har insett vikten i att råda patienter att ta små steg i taget för att lyckas göra en livsstilsförändring som håller på lång sikt.
Hansson et al. (2011) menar att en del sjuksköterskor upplevde att många patienter som sökte vård för att få hjälp med sin fetma, hade ett nedsatt självförtroende och
många gånger kände hopplöshet till att lyckas. Sjuksköterskor upplevde även att patienter hade en negativ inställning till att dom skulle kunna klara av att hantera sin fetma och alla patienter var inte heller alltid medvetna om deras egna viktstatus.
Men samtidigt upplevde sjuksköterskor att patienter inte hade tillräckligt med kunskap, om vad fetma kan leda till. Hansson et al. (2011) och Jallinoja et al. 2020) menar att sjuksköterskor upplevde att det var ett hinder till att motivera patienter till förändring, på grund av deras okunskap och ovilja till att utföra själva förändringen.
Jallinoja et al. (2020) fortsätter beskriva att många sjuksköterskor enades om att det var viktigt att oviljan, okunskapen och den negativa inställningen hos patienter måste ändras först för att kunna lyckas utföra behandling.
I studien Philips et al. (2014) berättar sjuksköterskorna att många patienter kom till dom och begärde medicinering eller specifika dietscheman, dom trodde att
sjuksköterskorna skulle lösa deras problem med ett magiskt bantningspiller. Detta upplevde många sjuksköterskor var svårt att hantera på grund av att patienter la ansvaret i deras händer, men sjuksköterskorna menade att detta var kontraproduktivt för patienterna att gå ned i vikt på. De menade att patienterna måste överväga potentiella anpassningar till deras livsstil för att viktminskningen ska vara hållbar i längden. Många sjuksköterskor uppmuntrade patienterna till att själva komma med idéer för hur de skulle kunna ändra sin livsstil, men detta visade sig ofta vara svårt i praktiken. Sjuksköterskorna upplevde att många patienter inte hade en tillräcklig kunskapsbank för att tillämpa en hälsosam kost och fysisk aktivitet i sina livsstilar.
8.2.2 Att arbeta med fetmapatienter
En del sjuksköterskor upplevde det jobbigt att försöka motivera patienter med fetma som inte hade någon motivation eller vilja alls till att utföra en livsstilsförändring.
Detta ledde till att många av sjuksköterskorna hade en negativ inställning inför mötet med patienterna som sökte vård på grund av sin fetma (Holmgren et al., 2019).
95% av sjuksköterskorna som deltog i studien Jallinoja et al. (2020) var överens om att patienterna själva måste ta ansvar för att göra en livsstilsförändring, men att det är deras ansvar att vägleda. Men det är många sjuksköterskor som kände en
frustration över att många patienter inte tar sitt ansvar, de upplevde att rådgivningen och motiveringen var värdelös och tog deras tid i onödan, när de försökte hjälpa patienterna men de lyssnade inte på råden. Detta ledde till att många sjuksköterskor upplevde ett minskat patientintresse för patienter med fetma, vilket var ett hinder för att förebygga sjukdomar som fetman kan orsaka.
I studien Diellen et al. (2015) och Hansson et al. (2011) så framkommer det att sjuksköterskorna anser att det är lönsamt att sätta upp olika delmål tillsammans med patienterna för att få patienter att bli mer motiverade till att utföra en
livsstilsförändring och få ökad självkänsla samt självförtroende. När patienterna fick jobba sig mot dessa delmål så gav sjuksköterskorna dem mycket beröm, detta upplevde många sjuksköterskor var givande för patienterna, eftersom patienterna utstrålade en nöjdhet över att ha lyckats nå de olika delmålen.
Många sjuksköterskor upplevde att många patienter inte förstod allvaret med sjukdomen fetma och vilka hälsofördelar en livsstilsförändring kan medföra, detta upplevde många var en utmaning. Vissa sjuksköterskor kände att de behövde ta till med en hårdare teknik för att patienter skulle förstå allvaret med fetman, genom att ställa hårdare krav och använda en skrämmande teknik mot patienterna. Syftet med detta var att skrämma patienter med hur allvarligt de är med fetma, att det kan leda till kroniska sjukdomar eller till och med en för tidig död om inget görs.
Sjuksköterskorna upplevde att flera patienter började inse allvaret, som de tidigare inte har gjort. Men att ta till med hårdare teknik var något som de bara använde när patienter hade en ovilja till förändring och negativ inställning (Hansson et al., 2011).
8.3 Utbildning
Många sjuksköterskor upplevde att de inte hade fått tillräcklig utbildning i hur de ska råda patienter med fetma eller övervikt (Kable et al., 2015). De upplevde att grundutbildningen och vidareutbildningen borde bli bättre för att kunna ge patienter den bästa vården (Hansson et al., 2011). Vidare beskriver Braga et al. (2020) i deras studie att sjuksköterskorna känner att de inte har rätt utbildning för att vägleda
patienter med fetma, att det är svårt att exempelvis ge diet råd till en fetma patient som är diabetiker när ingen aktuell utbildning inom kost finns.
I studien Swift, Choi, Puhl och Glazebrook (2013) beskriver de att en del
sjuksköterskor men även sjuksköterskestudenter som varit ute på praktik, upplevde att mer utbildning behövs i hur sjuksköterskor diskuterar fetma med patienterna, de menar att det skulle hjälpa dem i sitt arbete med att inleda konversationer. Genom att få lära sig olika samtalsmetoder så anser dem att de skulle få en ökad
kommunikationsförmåga och utveckling av självmedvetenhet till att inleda konversationer kring fetma. Holmgren et al. (2019) tar upp i studien att många sjuksköterskor upplevde att det främsta problemet med att inleda konversationer trodde dom berodde på bristande kunskaper. Många var rädda att ta upp frågan på grund av att de var ett känsligt ämne och de var rädda att de skulle förolämpa någon.
Sjuksköterskorna menade att utbildning och erfarenhet var viktiga aspekter för att kunna inleda konversationer på ett professionellt sätt. I sin utbildning till
sjuksköterska upplevde många att de fick med sig hur de kan förebygga övervikt och fetma, men inte hur de ska rådgiva sina patienter till livsstilsförändring eller hur de ska förhindra fetma relaterade sjukdomar.
I studien Jallinoja et al. (2020) tar dom upp att vissa sjuksköterskor fick utbildning inom MI och de upplevde att de kände sig mer trygga i sina försök att inleda
konversationer om fetma, dock upplevde de att MI var en metod som fungerade bäst när patienter redan hade påbörjat en livsstilsförändring. Sjuksköterskor menade att betydelsen av utbildning är nödvändig för att hjälpa patienter att hantera fetma. För att kunna göra det ansåg sjuksköterskor att utbildning av MI borde bli mer grundlig.
Att kunna ge djupgående information till patienter om exempelvis kost och fysisk aktivitet, upplevde sjuksköterskor var bristande. Sjuksköterskor ville därför få mer utbildning för att kunna ge patienter med fetma den mest aktuella och lämpligaste behandlingen samt kunna känna sig säkra i sina svar som de gav till patienterna.
9 Diskussion
9.1 Metoddiskussion
Att välja att utföra en litteraturstudie kan enligt Kristensson (2014) ge en ökad förståelse inom ett särskilt område, vilket författarna till denna studie tror kan ha varit en styrka, eftersom forskningsområdet i studien utgår från sjuksköterskors upplevelse. En svaghet som skulle kunna ses med att välja en litteraturstudie är att det endast blir information från de valda databaserna och inte från övriga externa informanter som hade kunnat givit andra nyckelfynd.
I metoddiskussionen kommer författarna till denna studie diskutera styrkor och svagheter med studiens metodval.
9.1.1 Datainsamling
Vid sökning av vetenskapliga artiklar användes databaserna Cinahl och PubMed för att få en bred sökning inom området omvårdnad.
Innan sökningen påbörjades skapades olika sökblock utifrån studiens syfte. Blocken som skapades var: Sjuksköterskor, Fetma och Livsstilsförändring. Under varje block togs olika synonymer fram som användes som fritextord i sökningen. Därefter söktes ämnesord som var lämpliga för sökblocken. Ämnesorden finns redan inlagrade i databaserna och i varje databas finns det en beskrivning av ordets betydelse. Detta gör det enklare att se om ämnesordet matchar in på studiens syfte.
Risk för att missa eller påverka sökresultatet är att det kan missas att få med sökord som hade kunnat ge fler sökresultat. Ämnesorden i Cinahl och PubMed är inte alltid likadana och då måste ett liknande ord användas som databasen har i sitt register eller uteslutas. En svaghet i studien kan vara att vissa artiklar kan ha missats i sökningen på grund av att ämnesorden i databaserna ibland skiljer sig åt, både i stavning och innebörd. Författarna upptäckte i efterhand att de hade kunnat använda de ord som inte fanns med som ämnesorden i databasen som fritextord istället, detta för att göra sökningarna i båda databaserna så lika som möjligt.
I efterhand har författarna tänkt på att sökorden erfarenhet eller upplevelser hade kunnat inkluderats i sökningen av vetenskapliga artiklar, detta hade kunnat stärka
studien och varit mer relevant för studiens syfte. Men i slutändan visade det sig dock att författarna hittade vetenskapliga artiklar som innehöll sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser. Författarna testade i efterhand att göra om sökningarna fast med sökblocket upplevelse för nyfikenhetens skull, detta visade sig dock bli ett resultat på mycket få träffar, vilket skulle kunna ha varit en svaghet för studien och de artiklar som används i studien idag, hade missats. Sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser i de utvalda artiklarna visade sig vara en viktig del av artiklarnas resultat, vilket kan ses som en ersättning än att lägga till andra sökord i sökningen som istället hade begränsat antal träffar.
Författarna till studien hade från början även valt Vuxna som ett sökblock, eftersom det var av intresse för studien. Men sökresultatet blev väldigt få och författarna fick tips av en bibliotekarie att det kunde väljas som en avgränsning i databaserna istället. Det fjärde sökblocket valdes därför bort, vilket gav oss ett bredare
sökresultat. Sökresultatet gav oss relevanta träffar som hade en betydande roll för att hitta vetenskapliga artiklar till syftet.
9.1.2 Inklusion- och exklusionskriterier
Författarna använde sig av kriterier för att inkludera och exkludera artiklar för att de skulle svara på studiens syfte. Ett av inklusionskriterierna som valdes var att
artiklarna skulle ha ett tidsspann mellan åren 2010–2020, för att ta del av den senaste forskningen kring ämnet. Detta kan även ses som en svaghet med studien för att flera artiklar från tidigare år exkluderas från studien som hade kunnat vara relevanta. Men enligt Vårdhandboken (2020) har det blivit mer fokus på en patientcentrerad vård de senaste åren för att se hela individen och inte bara till sjukdomen, vilket kanske hade påverkat resultatet på sjuksköterskors upplevelse, om ett bredare tidsspann hade valts.
Peer-reviewed valdes som ett inklusionskriterium för att öka trovärdigheten i artiklarna samt att de är tryckta i en vetenskaplig tidskrift (Kristensson 2014). Ett annat inklusionskriterie som valdes var att artiklarna skulle vara skrivna på engelska för att exkludera andra språk i sökresultatet. Detta kan ha varit en svaghet på grund av att artiklar skrivna på andra språk, även svenska, exkluderades. En annan svaghet
är att tolkningen av artiklarnas innehåll kan ha påverkats på grund av att författarnas modersmål är svenska. Men för att minska risken för feltolkningar lästes alla artiklar individuellt och liknande nyckelfynd togs fram av båda, detta höjer enligt
Kristensson (2014) pålitligheten i resultatet. Användning av engelsk-svenskt översättningsverktyg användes till hjälp när författarna blev tveksamma på
meningar eller ord, detta för att minska risken att tolka innehållet fel, vilket kan ses som en styrka.
Fetma är ett växande problem, inte bara i Sverige utan även globalt och därför gjordes ingen geografisk avgränsning när sökningen av artiklar gjordes. Resultatet består av artiklar från olika länder, vilket har gett resultatet ett bredare synsätt.
Studierna är utförda i Sverige, Finland, Brasilien, Storbritannien, Nederländerna och Australien. Överförbarheten till endast en del av världen inte är säker, eftersom vården och förutsättningar kan se olika ut. Samtidigt kan det ses som en styrka eftersom resultatet består av olika delar av världen och eftersom Sverige har många olika etniciteter så hade det inneburit att resultatet trots allt hade fått liknande resultat om författarna hade valt att avgränsa sig till Sverige. Detta gör att
överförbarheten av studiens resultat ökar och det visade sig även i resultatet att det fanns många likheter mellan sjuksköterskors upplevelser, oavsett vilket land som de kom ifrån.
9.1.3 Urval
När urval av sökresultatet var klart påbörjades läsning av de vetenskapliga artiklarnas titlar. Av de relevanta titlarna lästes även abstrakten för att förstå innehållet av artiklarna. Genom att läsa abstrakten gav det en uppfattning om artiklarna skulle kunde svara på studiens syfte, detta arbetssätt gjorde att ingen relevant artikel missades från sökresultatet.
9.1.4 Kvalitetsgranskning
Tio artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) mall, för kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik. Efter granskningen återstod totalt åtta stycken till studien.
Artiklarna kvalitetsgranskades av författarna och utifrån bedömningsmallen
poängsättes varje del och därefter räknades poängen ihop och graderingen räknades fram till procent. En svaghet med att använda bedömningsmallen från Carlsson och Eiman (2003) är att det är en tolkningsfråga hur bedömningen av poängsättningen görs, det är upp till författarna själva att bedöma kvalitén på artiklarna. Detta hade kunnat tolkas annorlunda av andra parter, men författarna har utgått från sina värderingar, kunskaper som de har tagit lärdom av i sjuksköterskeutbildningen samt litteratur för att uppnå styrka i studien.
Författarna valde även att studien skulle innehålla hög- och medelhög kvalité på de kvalitativa och kvantitativa artiklarna genom att följa bedömningsmallen enligt Carlssons och Eiman (2003), vilket enligt Kristensson (2014) höjer resultatets trovärdighet. Låg kvalité på artiklar exkluderades därför från studien för att det skulle dra ned på resultatets trovärdighet. Samtidigt hade dessa artiklar som exkluderades kunnat bidra med värdefull information till studiens syfte trots den låga vetenskapliga kvalitén. Genom detta så stärks resultatet med att den grundas på högre vetenskaplig kvalité. Bedömningsmallen från Carlsson och Eiman (2003) är designad för patienter med lungcancer men ändrades av författarna till patienter med fetma. Här kan tillförlitligheten ha påverkats negativt på grund av att det är svårt att det blir helt korrekt med bedömningen.
9.1.5 Analys
En integrerad analysprocess användes vid analys av artiklarna för att få fram resultatet. De utvalda artiklarna lästes av författarna individuellt för att sedan diskutera med varandra om de var av relevans mot studiens syfte. Detta gjordes för att stärka studiens trovärdighet på grund av en gemensam bedömning av artiklarna (Mårtensson och Fridlund, 2017). Genom att författarna läste individuellt så var båda insatta i artiklarna och kunde lättare diskutera och identifiera fynd i texterna.
Detta kallas för triangulering och genom att använda det i studien minskar risken för misstolkningar (Kristensson, 2014). Sedan lästes artiklarna gemensamt för att få en djupare helhetsbild och förståelse av artiklarnas innehåll. Därefter gjordes en sammanfattning av artiklarna där likheter och skillnader identifierades. Detta arbetssätt ökar trovärdigheten och stärker resultatet när en analysprocess görs (Kristensson, 2014) se bilaga E. Vid analysprocessen identifierades olika
nyckelfynd i texterna, subkategorier identifierades och som sedan gjorde grunden för resultatets kategorier. Som hjälp tog författarna inspiration från
innehållsanalysen av Kristensson (2014) vid utförandet av analysprocessen.
9.1.6 Forskningsetiska aspekter
Enligt Kristensson (2014) ska varje artikel vara etiskt godkänd samt innehålla etiskt ställningstagande. I artiklarna har författarna beaktat att varje artikel är etiskt
godkänd och innehåller etiska ställningstaganden genom att kontrollera att artiklarna har en förklaring i etiskt resonemang, detta kan ses som en ökad tillförlitlighet i studien. Författarna i studien har haft som mål att all information av vetenskapliga artiklar ska hanteras på ett respektfullt sätt och att alla resultat ska redogöras i sin helhet. Författarna har haft ett objektivt förhållningssätt för att inte personliga åsikter skall ha påverkat resultatet.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att motivera patienter med fetma till livsstilsförändring. Resultatet grundades av åtta vetenskapliga artiklar som utmynnade i tre huvudkategorier och två underkategorier: Vårdrelationens betydelse, Arbetsupplevelsen med underkategorierna: Patienters attityder till livsstilsförändring och Att arbeta med fetmapatienter och den sista huvud kategorin är Utbildning.
I resultatdiskussionen lyfts nyckelfynden fram under varje kategori för sig, en fördjupning och tolkning av fyndet beskrivs utifrån andra referenser än de som finns med i resultatdelen. Efter varje stycke avslutas det med en kort kommentar av författarna själva, om vad de vill belysa med nyckelfynden som lyfts fram.
9.2.1 Vårdrelationens betydelse
Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen mellan dem och patienter med fetma har en betydande roll för att kunna stödja och att patienterna ska våga öppna upp sig mer. Ett av nyckelfynden som identifierades i resultatet visade sig ha en avgörande roll för sjuksköterskors första möte med patienter som söker vård för sin fetma. Att det var viktigt att skapa en långvarig relation med patienter för att de ska känna en trygghet och förtroende till sjuksköterskor, detta
visade sig vara mer effektivt än att patienter behövde träffa ny personal vid varje möte. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) är en vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter en viktig del i arbetet för att kunna ge en god vård och den vård som patienter är i behov av. Genom vårdrelation kan sjuksköterskor se helheten av patientens livsvärld och inte bara till sjukdomen fetma. Vid en vårdrelation som inte fungerar kan patienter också bli negativt inställda mot vården, vilket gör det svårare för sjuksköterskor att utföra sitt arbete.
I resultatet visade det sig även att många sjuksköterskor upplevde det svårt att inleda konversationer om fetma med patienter som var överviktiga eller hade fetma. Det var enklare att inleda en konversation om de hade en nära relation med varandra samt att sjuksköterskor tyckte det var enklare att känna av om de kunde ta upp ämnet. Dahlberg och Segesten (2010) fortsätter med att en vårdrelation inte är en enkelriktad gång, att den ena individen är aktiv och den andra passiv i mötet, utan det är när båda är aktiva och bidrar till vårdmötet. Ett ömsesidigt förtroende från båda måste finnas för att de ska bli ett vårdande möte, men att patienten kan behöva motiveras för att kunna uttrycka sig.
Genom att koppla detta med studiens valda teoretiska referensram, den
transteoretiska modellen, så förklarar Faskunger och Nylund (2014) att i det andra stadiet i modellen begränsas patienterna av sin tidigare livsstil i att förstå varför en förändring behövs. Här är sjuksköterskors vägledning och stöttning en viktig del vid det första mötet.
Författarna till denna studie anser att det är sjuksköterskans roll att skapa en god vårdrelation till patienter vid första mötet och vägleda patienter i rätt riktning, vilket är viktig för att de ska förstå syftet med förändringen. Detta tror författarna kan skapa ett starkt förtroende mellan sjuksköterskor och patienter samt att en godare vård ges. Det är även viktigt som sjuksköterska att hjälpa patienter att försöka få fram det hen önskar få hjälp med och är i behov av, trots att det kan vara svårt att ta upp ämnet så är det för patientens egna hälsas skull som det bör göras.
9.2.2 Arbetsupplevelsen
Resultatet påvisade att vissa sjuksköterskor kunde ta på sig skulden när patienter inte lyckades med livsstilsförändringen, vilket kunde leda till en negativ inställning hos dessa sjuksköterskor. Medan andra sjuksköterskor menade att det är viktigt att
vara nöjd med den vårdinsats som har gjorts och de upplevde det enklare om de försökte ha en positiv inställning oavsett om det inte alltid gick som de ville. Det framkom även att sjuksköterskor tyckte att det är upp till patienter själva att ta ansvaret över sin egna livsstil och att det är deras arbetsansvar att stödja och motivera patienter. Folkhälsomyndigheten (2020) framhäver att risken att utveckla fetma minskar drastiskt genom att vidta åtgärder så fort som möjligt, därför är det viktigt att sjuksköterskor ger information gällande hälsosam kost och fysisk
aktivitet. Enligt Socialstyrelsen (2015b) är sjuksköterskors kunskap samt delaktighet av patienter viktigt, för att det är de som utgör resultatet av en god vård.
Socialstyrelsen (2015a) fortsätter med att när patienter få vara delaktiga i sin egna vård ökar motivativationen till att vilja utföra behandlingen. Men om patienter inte är delaktiga i vårdmötet, finns chansen att behandlingen blir felaktig på grund av att patienten inte lyssnar på sin kropp och signaler. Enligt svensk
kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor skall sjuksköterskor erbjuda patienter olika möjligheter för att bevara, förbättra och återfå sin hälsa samt kunna omhänderta patienter med hälsoproblem, sjukdomar eller funktionsnedsättning för att ge patienter god vård och livskvalité livet ut. Sjuksköterskors arbete och
inställning skall hanteras efter ett etiskt förhållningssätt. Att de respekterar patienter med deras, värderingar, tro, vanor, självbestämmelse, värdighet och integritet (Svensk sjuksköterskeförening, 2020).
Författarna vill belysa att genom patientens expertis av sin egna hälsa/kropp och sjuksköterskans kompetens och arbetssätt, så är både parterna beroende av varandra. Sjuksköterskors roll har även en betydande del patienters liv och det är sjuksköterskans ansvar att hjälpa och stötta patienter i deras hälsotillstånd trots att patienter kan visa på ovilja till att förändra sin livsstil eller ha en negativ inställning till det sjuksköterskor rådgiver. Men i slutändan är det upp till patienten själv att bestämma om hen vill ta emot behandling eller inte. Men med
sjuksköterskans profession kan det i längden göra en livslång och hälsosam förändring för patienten och hens livskvalité, om patienten väljer att följa råden.
En viktig roll som sjuksköterskor har är att hjälpa patienter att göra en åtgärd till att förändra deras beteende och livsstilsförändringar, i resultatet visade det sig att många sjuksköterskor kände sig hjälpa med samtalsmetoden MI. Enligt
Folkhälsomyndigheten (2018) är MI en metod för att hjälpa personer bli motiverade till förändring. Inom MI är det viktigt att möta patienter där hen befinner sig och utgå därifrån. Sjuksköterskors roll här är att stärka patienters förändringsprat genom att ställa öppna frågor, lyssna, reflektera och sammanfatta. Vid första mötet med patienter har dem oftast en lägre motivationsgrad och inte beredda på att utföra en förändring. Detta styrker även den transteoretiska modellen som Faskunger och Nylund (2014) belyser. Att patienter inte är redo för förändring och motivationen är låg i början av förändringsprocessen.
Författarna till denna studie vill belysa att MI är ett viktigt och betydelsefullt verktyg för att motivera patienter med fetma att göra en livsstilsförändring. Vi anser att genom detta verktyg kan sjuksköterskor påverka patienters mentala inställning till att komma till insikt i att behöva ändra sitt beteende. Sjuksköterskor kan även ta hjälp av den transteoretiska modellen för att se hur beteendeförändringer hos patienterna förändras och vad de har att förvänta sig av patienterna i de olika kommande stegen.
Ett nyckelfynd som hittades i resultatet var att många sjuksköterskor upplevde att många patienter var för ivriga till att komma igång med livsstilsförändringen och ville att det skulle gå fort. Men det var ofta att patienter kom tillbaka till sina gamla vanor på grund av att de var för ivriga. Faskunger & Nylund (2014) förklarar att under det tredje stadiet i den transteoretiska modellen är patienter motiverade till att utföra förändringen men att det är viktigt att vara väl förberedd innan, för att inte få ett återfall.
Det är även många patienter med fetma som sökte sig till vården för att få hjälp med viktminskning. I resultatet visade det sig att patienter ville helst inte göra jobbet själva utan förväntade sig att vårdpersonalen skulle göra jobbet åt dem.
Sjuksköterskorna upplevde att patienterna la ansvaret i deras händer. Men enligt Edlund (2009) är sjuksköterskors roll att främja patienters hälsa genom att
exempelvis motivera till en livsstilsförändring för att få en godare hälsa. På svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver även dem att sjuksköterskors roll är att ge god vård och stödja patienter till god livskvalité.
Med dessa kopplingar anser författarna till denna studie att det är viktigt att sjuksköterskor lyssnar och förstår patienter i deras kamp till förändring.
Det är viktigt att sätta sig in i patienters situation och försöka motivera hen till en livsstilsförändring för att främja god vård. Att ge patienter tid och stöd längst med vägen mot förändringen, är viktiga faktorer till en hållbar livsstil.
För att lyckas så ansåg sjuksköterskor att det var viktigt för patienter att ta små steg för att livsstilsförändringen skulle hålla i längden. Enligt 1177 vårdguiden (2020) så krävs det inte mycket för att det ska påverka hälsan till något positivt. Att röra på sig har många hälsofördelar, både psykiskt och fysiskt, det kan exempelvis minska hjärt-kärlsjukdomar, att vikten minskar, känna sig mindre stressad och få en bättre nattsömn. Kost har också en stor betydelse för måendet och hälsan, genom en hälsosam kost kan det bidra med att risken för fetma och andra sjukdomar minskas (1177 vårdguiden, 2020).
Författarna vill belysa att sjuksköterskors roll är viktigt i hur de vägleder patienterna och att de får rätt information, för att inte patienterna ska stressa fram ett resultat som inte är hållbart. Att sjuksköterskor får följa sina
patienters resa, från att inte vara redo för en livsstilsförändring, till att helt ha ändrat sin livsstil. Vilket stämmer bra överens med den transteoretiska modellen, att i det första stadiet är patienter inte redo för förändring och nackdelarna är många, i mitten av stadiet har patienters motivation ökats samt fördelarna och i det sista steget ska förändringen vara som en vardag i patientens liv (Faskunger och Nylund, 2014).
I resultatet visade det sig att vissa sjuksköterskor tog till med hårdare teknik för att få patienter att förstå allvaret med fetma. Medan vissa inte vågade, vilket skulle kunna leda till att patienters hälsa påverkades negativt. Enligt Socialstyrelsen (2015b) är det sjuksköterskors skyldighet att informera patienter som kan ha en avgörande roll för hens liv. Det är viktigt att patienten förstår informationen som ges för att patienten ska kunna vara delaktig i vården. En säker och god vård ska ges till alla. Av informationen som sjuksköterskor ger så är det sedan upp till patienter att själva bestämma om de vill avstå från behandlingen eller inte.
Författarna anser att det är viktigt att patienter får rätt information och att hen har förstått det som sagts för att de ska förstå allvaret i sjukdomen samt de hälsoeffekter som hen får med förändringen, trots att det kan vara jobbigt för sjuksköterskan att behöva ge den informationen.
I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att vissa patienter hade en negativ inställning, vilket dom upplevde var en hindrande faktor till att motivera patienter med fetma till livsstilsförändring. Sjuksköterskor ansåg att patienters vilja till förändring och en positiv inställning är nyckeln till att lyckas göra
livsstilsförändringen. Detta styrks även av Rollnick, Miller och Butler (2009), för att kunna bli motiverad till att göra en livsstilsförändring så krävs individens egna vilja.
Socialstyrelsen (2015a) menar att ett hälsofrämjande förhållningssätt kan vara till hjälp för sjuksköterskor i mötet med patienter för att ändra den negativa
inställningen, detta kallas för KASAM. Begreppet innebär att ha en känsla för sammanhang och mening. Förutom att sjukdom och ohälsa behandlas med vård och läkemedel så är det viktigt att se till de friska hos patienterna för att utveckla det, det kan stärka välmåendet hos patienterna. Patienter får en känsla av sammanhang och mening genom att vården får ta del av deras livsvärld.
Det visade sig även i resultatet att det är många patienter som inte är medvetna om deras ohälsosamma livsstil. Dessa beteende är vanligt hos patienter med fetma, vilket även den transteoretiska modellen förklarar. Modellen förklarar att i det första steget är individen inte redo för förändring, ingen motivation finns där eller förståelse till varför en förändring behövs. Här är det vanligt att individen kommer med bortförklaringar och ser inga fördelar med förändring, utan ser endast nackdelarna (Faskunger & Nylund, 2014).
Det författarna vill belysa med detta är att det är viktigt att
sjuksköterskor förstår bakgrunden till varför vissa patienter tycker att det är jobbigt med att göra en förändring, genom det så tror författarna att sjuksköterskor kan ha en mer förstående inställning gentemot patienter som befinner sig i de olika stadierna. Sjuksköterskor roll är betydelsefull i att hjälpa och motivera patienter till att vilja göra en livsstilsförändring. Författarna menar att genom att ha ett
hälsofrämjande förhållningssätt gentemot patienter med ovilja, så kan det kanske hjälpa hen till att vilja och bli mer motiverad till förändringen, för att de då
förhoppningsvis känna ett sammanhang och en mening med att göra förändringen.
9.2.3 Utbildning
Resultatet visade på att många sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig utbildning för att kunna hjälpa patienter med fetma fullt ut som de skulle ha velat göra. Enligt Sjuksköterskeförening (2020) ska sjuksköterskeprofessionen utvecklas för att gardera att sjuksköterskor har den kompetens som behövs för att möta patienter i sina behov. Socialstyrelsen (2015b) menar också att all vårdpersonal ska kunna få möjligheter till kompetensutveckling om behovet finns. Sjuksköterskor har dock själva ansvaret att rådfråga vid behov av fullständig kompetens från andra kollegor (Sjuksköterskeförening, 2017).
Författarna vill belysa att utbildning är en central del i sjuksköterskors yrkesroll och det är viktigt att få möjligheten till att utvecklas och uppdatera sig med den senaste aktuella informationen.
Många sjuksköterskor upplevde det jobbigt att inleda konversationer med
fetmapatienter och detta trodde de berodde på bristande utbildning. Socialstyrelsen (2015a) menar att sjuksköterskors bemötande gentemot patienter har en betydande faktor i vårdmötet och i hur samtalet kommer att resultera i, detta är viktigt att få lära sig om i utbildningen. Många diagnoser blir felaktiga på grund av bristfälliga samtal mellan patienter och vårdpersonalen. Genom att få lära sig om ett bra bemötande i utbildningen gentemot patienter, så kan de bidra med ett ökat
förtroende till vården och en god vårdrelation kan skapas. Helhetssyn på patienters vårdbehov är också viktig för att ha ett patientcentrerat förhållningssätt än att endast se till sjukdomen.
För att kunna göra en förändring i sitt beteende krävs enligt Faskunger och Nylund (2014) olika förmågor, tekniker och strategier för att patienterna skall kunna uppnå målen. Den transteoretiska modellen kan då vara till hjälp för sjuksköterskor för att samtala, bemöta och visa ett intresse vid mötet med fetmapatienter som behöver vård.
Författarna vill belysa vikten i sjuksköterskors bemötande mot patienter, vilket kan ha en avgörande roll i behandlingen. Om sjuksköterskor inte kan bemöta patienter på rätt sätt och därmed svårt att inleda konversationer kring fetma, så kan de påverka både behandlingen, vårdrelationen och motivationen. Därför är utbildning
och kunskap viktiga faktorer för en god vård i hur sjuksköterskor skall hantera patienter med fetma.
10 Slutsats
Det har lyfts fram både negativa och positiva aspekter under resultatet när det gäller sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma. Litteraturstudien har bidragit till en grundligare förståelse om sjuksköterskors upplevelse, tankar och känslor med koppling till patienter som lider av fetma. De vetenskapliga artiklarna som valdes till studien har bidragit till studiens resultat och därmed kunnat svara på studiens syfte.
Författarna till denna studie vill belysa att mer utbildning behövs om hur sjuksköterskor kan vägleda patienter som lider av fetma på bästa sätt för att inte skapa onödigt lidande på grund av sjuksköterskors okunskap och osäkerhet av att inleda konversationer om fetma. Genom mer utbildning så tror författarna att det kan bidra till att sjuksköterskorna känner sig mer bekväma i hur de ska inleda konversationer med patienter med fetma, känna att de ger mer aktuell information kring att råda om kost och fysisk aktivitet samt känna sig mer trygga i att arbeta med livsstilsförändringar.
Resultatet visade att många sjuksköterskor upplevde det svårt att motivera patienter till livsstilsförändring men att alla bör var nöjda med sitt arbete, trots att patienter kan visa på ovilja till att göra en förändring. Men med hjälp av att kombinera MI med den transteoretiska modellen så tror författarna att sjuksköterskor kan bli hjälpta i sitt arbete. Genom att motivera patienter med samtalsmetoden MI och med den transteoretiska modellen kunna tydligt se utvecklingen hos patienterna och vad de har att förvänta sig, detta tror vi gör sjuksköterskorna mer väl förberedda och mer säkra i sitt arbete. Författarna till denna studie vill belysa att sjuksköterskors roll har en viktig betydelse för patienters hälsa och att det är genom sjuksköterskors arbete som patienter kan börja förstå allvaret och inse att en livsstilsförändring behövs, trots att det kan ta ett tag för patienter att ändra inställning. I
resultatdiskussionen tar författarna upp hur viktigt det är med en god vårdrelation
mellan sjuksköterskor och patienter. För om en vårdrelation inte fungerar, fungerar inte heller behandlingen för att lyckas få patienter till att göra en livsstilsförändring.
Författarna till denna litteraturstudie hoppas på att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan bli hjälpta av denna studie. Genom att förstå hur sjuksköterskor upplever sitt arbete med att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma, så kan det bidra med en bättre vård, bättre utbildning, bättre resurser samt bättre förutsättningar för sjuksköterskors arbete.
11 Förslag till vidare forskning
Författarna till studien upplever att det finns bristande kunskaper kring
sjuksköterskors attityder gentemot patienter med fetma utifrån studiens resultat. Det är viktigt att belysa sjuksköterskors beteende och bemötande mot patienter med fetma för att öka deras kännedom. Genom att belysa sjuksköterskor attityder kan det bidra med en ökad förståelse till varför patienter som lider av fetma är i behov av hjälp. Möts patienter av sjuksköterskor med dålig attityd upplevs inte vårdmötet så givande eller motiverande.
I denna studie belystes sjuksköterskors upplevelse att arbeta med
livsstilsförändringar för patienter med fetma, men det hade även varit av intresse att undersöka hur patienter upplever sjuksköterskors sätt att behandlar fetmapatienter på, upplever dem att de får den hjälp och de verktyg som behövs, känner de sig motiverade efter vårdbesöket och finns det något som skulle kunna ändras i behandlingen.
