Enligt Kristensson (2014) ska varje artikel vara etiskt godkänd samt innehålla etiskt ställningstagande. I artiklarna har författarna beaktat att varje artikel är etiskt
godkänd och innehåller etiska ställningstaganden genom att kontrollera att artiklarna har en förklaring i etiskt resonemang, detta kan ses som en ökad tillförlitlighet i studien. Författarna i studien har haft som mål att all information av vetenskapliga artiklar ska hanteras på ett respektfullt sätt och att alla resultat ska redogöras i sin helhet. Författarna har haft ett objektivt förhållningssätt för att inte personliga åsikter skall ha påverkat resultatet.
9.2 Resultatdiskussion
Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att motivera patienter med fetma till livsstilsförändring. Resultatet grundades av åtta vetenskapliga artiklar som utmynnade i tre huvudkategorier och två underkategorier: Vårdrelationens betydelse, Arbetsupplevelsen med underkategorierna: Patienters attityder till livsstilsförändring och Att arbeta med fetmapatienter och den sista huvud kategorin är Utbildning.
I resultatdiskussionen lyfts nyckelfynden fram under varje kategori för sig, en fördjupning och tolkning av fyndet beskrivs utifrån andra referenser än de som finns med i resultatdelen. Efter varje stycke avslutas det med en kort kommentar av författarna själva, om vad de vill belysa med nyckelfynden som lyfts fram.
9.2.1 Vårdrelationens betydelse
Resultatet visade att sjuksköterskors upplevelse av vårdrelationen mellan dem och patienter med fetma har en betydande roll för att kunna stödja och att patienterna ska våga öppna upp sig mer. Ett av nyckelfynden som identifierades i resultatet visade sig ha en avgörande roll för sjuksköterskors första möte med patienter som söker vård för sin fetma. Att det var viktigt att skapa en långvarig relation med patienter för att de ska känna en trygghet och förtroende till sjuksköterskor, detta
visade sig vara mer effektivt än att patienter behövde träffa ny personal vid varje möte. Enligt Dahlberg och Segesten (2010) är en vårdrelation mellan sjuksköterskor och patienter en viktig del i arbetet för att kunna ge en god vård och den vård som patienter är i behov av. Genom vårdrelation kan sjuksköterskor se helheten av patientens livsvärld och inte bara till sjukdomen fetma. Vid en vårdrelation som inte fungerar kan patienter också bli negativt inställda mot vården, vilket gör det svårare för sjuksköterskor att utföra sitt arbete.
I resultatet visade det sig även att många sjuksköterskor upplevde det svårt att inleda konversationer om fetma med patienter som var överviktiga eller hade fetma. Det var enklare att inleda en konversation om de hade en nära relation med varandra samt att sjuksköterskor tyckte det var enklare att känna av om de kunde ta upp ämnet. Dahlberg och Segesten (2010) fortsätter med att en vårdrelation inte är en enkelriktad gång, att den ena individen är aktiv och den andra passiv i mötet, utan det är när båda är aktiva och bidrar till vårdmötet. Ett ömsesidigt förtroende från båda måste finnas för att de ska bli ett vårdande möte, men att patienten kan behöva motiveras för att kunna uttrycka sig.
Genom att koppla detta med studiens valda teoretiska referensram, den
transteoretiska modellen, så förklarar Faskunger och Nylund (2014) att i det andra stadiet i modellen begränsas patienterna av sin tidigare livsstil i att förstå varför en förändring behövs. Här är sjuksköterskors vägledning och stöttning en viktig del vid det första mötet.
Författarna till denna studie anser att det är sjuksköterskans roll att skapa en god vårdrelation till patienter vid första mötet och vägleda patienter i rätt riktning, vilket är viktig för att de ska förstå syftet med förändringen. Detta tror författarna kan skapa ett starkt förtroende mellan sjuksköterskor och patienter samt att en godare vård ges. Det är även viktigt som sjuksköterska att hjälpa patienter att försöka få fram det hen önskar få hjälp med och är i behov av, trots att det kan vara svårt att ta upp ämnet så är det för patientens egna hälsas skull som det bör göras.
9.2.2 Arbetsupplevelsen
Resultatet påvisade att vissa sjuksköterskor kunde ta på sig skulden när patienter inte lyckades med livsstilsförändringen, vilket kunde leda till en negativ inställning hos dessa sjuksköterskor. Medan andra sjuksköterskor menade att det är viktigt att
vara nöjd med den vårdinsats som har gjorts och de upplevde det enklare om de försökte ha en positiv inställning oavsett om det inte alltid gick som de ville. Det framkom även att sjuksköterskor tyckte att det är upp till patienter själva att ta ansvaret över sin egna livsstil och att det är deras arbetsansvar att stödja och motivera patienter. Folkhälsomyndigheten (2020) framhäver att risken att utveckla fetma minskar drastiskt genom att vidta åtgärder så fort som möjligt, därför är det viktigt att sjuksköterskor ger information gällande hälsosam kost och fysisk
aktivitet. Enligt Socialstyrelsen (2015b) är sjuksköterskors kunskap samt delaktighet av patienter viktigt, för att det är de som utgör resultatet av en god vård.
Socialstyrelsen (2015a) fortsätter med att när patienter få vara delaktiga i sin egna vård ökar motivativationen till att vilja utföra behandlingen. Men om patienter inte är delaktiga i vårdmötet, finns chansen att behandlingen blir felaktig på grund av att patienten inte lyssnar på sin kropp och signaler. Enligt svensk
kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor skall sjuksköterskor erbjuda patienter olika möjligheter för att bevara, förbättra och återfå sin hälsa samt kunna omhänderta patienter med hälsoproblem, sjukdomar eller funktionsnedsättning för att ge patienter god vård och livskvalité livet ut. Sjuksköterskors arbete och
inställning skall hanteras efter ett etiskt förhållningssätt. Att de respekterar patienter med deras, värderingar, tro, vanor, självbestämmelse, värdighet och integritet (Svensk sjuksköterskeförening, 2020).
Författarna vill belysa att genom patientens expertis av sin egna hälsa/kropp och sjuksköterskans kompetens och arbetssätt, så är både parterna beroende av varandra. Sjuksköterskors roll har även en betydande del patienters liv och det är sjuksköterskans ansvar att hjälpa och stötta patienter i deras hälsotillstånd trots att patienter kan visa på ovilja till att förändra sin livsstil eller ha en negativ inställning till det sjuksköterskor rådgiver. Men i slutändan är det upp till patienten själv att bestämma om hen vill ta emot behandling eller inte. Men med
sjuksköterskans profession kan det i längden göra en livslång och hälsosam förändring för patienten och hens livskvalité, om patienten väljer att följa råden.
En viktig roll som sjuksköterskor har är att hjälpa patienter att göra en åtgärd till att förändra deras beteende och livsstilsförändringar, i resultatet visade det sig att många sjuksköterskor kände sig hjälpa med samtalsmetoden MI. Enligt
Folkhälsomyndigheten (2018) är MI en metod för att hjälpa personer bli motiverade till förändring. Inom MI är det viktigt att möta patienter där hen befinner sig och utgå därifrån. Sjuksköterskors roll här är att stärka patienters förändringsprat genom att ställa öppna frågor, lyssna, reflektera och sammanfatta. Vid första mötet med patienter har dem oftast en lägre motivationsgrad och inte beredda på att utföra en förändring. Detta styrker även den transteoretiska modellen som Faskunger och Nylund (2014) belyser. Att patienter inte är redo för förändring och motivationen är låg i början av förändringsprocessen.
Författarna till denna studie vill belysa att MI är ett viktigt och betydelsefullt verktyg för att motivera patienter med fetma att göra en livsstilsförändring. Vi anser att genom detta verktyg kan sjuksköterskor påverka patienters mentala inställning till att komma till insikt i att behöva ändra sitt beteende. Sjuksköterskor kan även ta hjälp av den transteoretiska modellen för att se hur beteendeförändringer hos patienterna förändras och vad de har att förvänta sig av patienterna i de olika kommande stegen.
Ett nyckelfynd som hittades i resultatet var att många sjuksköterskor upplevde att många patienter var för ivriga till att komma igång med livsstilsförändringen och ville att det skulle gå fort. Men det var ofta att patienter kom tillbaka till sina gamla vanor på grund av att de var för ivriga. Faskunger & Nylund (2014) förklarar att under det tredje stadiet i den transteoretiska modellen är patienter motiverade till att utföra förändringen men att det är viktigt att vara väl förberedd innan, för att inte få ett återfall.
Det är även många patienter med fetma som sökte sig till vården för att få hjälp med viktminskning. I resultatet visade det sig att patienter ville helst inte göra jobbet själva utan förväntade sig att vårdpersonalen skulle göra jobbet åt dem.
Sjuksköterskorna upplevde att patienterna la ansvaret i deras händer. Men enligt Edlund (2009) är sjuksköterskors roll att främja patienters hälsa genom att
exempelvis motivera till en livsstilsförändring för att få en godare hälsa. På svensk sjuksköterskeförening (2016) beskriver även dem att sjuksköterskors roll är att ge god vård och stödja patienter till god livskvalité.
Med dessa kopplingar anser författarna till denna studie att det är viktigt att sjuksköterskor lyssnar och förstår patienter i deras kamp till förändring.
Det är viktigt att sätta sig in i patienters situation och försöka motivera hen till en livsstilsförändring för att främja god vård. Att ge patienter tid och stöd längst med vägen mot förändringen, är viktiga faktorer till en hållbar livsstil.
För att lyckas så ansåg sjuksköterskor att det var viktigt för patienter att ta små steg för att livsstilsförändringen skulle hålla i längden. Enligt 1177 vårdguiden (2020) så krävs det inte mycket för att det ska påverka hälsan till något positivt. Att röra på sig har många hälsofördelar, både psykiskt och fysiskt, det kan exempelvis minska hjärt-kärlsjukdomar, att vikten minskar, känna sig mindre stressad och få en bättre nattsömn. Kost har också en stor betydelse för måendet och hälsan, genom en hälsosam kost kan det bidra med att risken för fetma och andra sjukdomar minskas (1177 vårdguiden, 2020).
Författarna vill belysa att sjuksköterskors roll är viktigt i hur de vägleder patienterna och att de får rätt information, för att inte patienterna ska stressa fram ett resultat som inte är hållbart. Att sjuksköterskor får följa sina
patienters resa, från att inte vara redo för en livsstilsförändring, till att helt ha ändrat sin livsstil. Vilket stämmer bra överens med den transteoretiska modellen, att i det första stadiet är patienter inte redo för förändring och nackdelarna är många, i mitten av stadiet har patienters motivation ökats samt fördelarna och i det sista steget ska förändringen vara som en vardag i patientens liv (Faskunger och Nylund, 2014).
I resultatet visade det sig att vissa sjuksköterskor tog till med hårdare teknik för att få patienter att förstå allvaret med fetma. Medan vissa inte vågade, vilket skulle kunna leda till att patienters hälsa påverkades negativt. Enligt Socialstyrelsen (2015b) är det sjuksköterskors skyldighet att informera patienter som kan ha en avgörande roll för hens liv. Det är viktigt att patienten förstår informationen som ges för att patienten ska kunna vara delaktig i vården. En säker och god vård ska ges till alla. Av informationen som sjuksköterskor ger så är det sedan upp till patienter att själva bestämma om de vill avstå från behandlingen eller inte.
Författarna anser att det är viktigt att patienter får rätt information och att hen har förstått det som sagts för att de ska förstå allvaret i sjukdomen samt de hälsoeffekter som hen får med förändringen, trots att det kan vara jobbigt för sjuksköterskan att behöva ge den informationen.
I resultatet framkom det att sjuksköterskor upplevde att vissa patienter hade en negativ inställning, vilket dom upplevde var en hindrande faktor till att motivera patienter med fetma till livsstilsförändring. Sjuksköterskor ansåg att patienters vilja till förändring och en positiv inställning är nyckeln till att lyckas göra
livsstilsförändringen. Detta styrks även av Rollnick, Miller och Butler (2009), för att kunna bli motiverad till att göra en livsstilsförändring så krävs individens egna vilja.
Socialstyrelsen (2015a) menar att ett hälsofrämjande förhållningssätt kan vara till hjälp för sjuksköterskor i mötet med patienter för att ändra den negativa
inställningen, detta kallas för KASAM. Begreppet innebär att ha en känsla för sammanhang och mening. Förutom att sjukdom och ohälsa behandlas med vård och läkemedel så är det viktigt att se till de friska hos patienterna för att utveckla det, det kan stärka välmåendet hos patienterna. Patienter får en känsla av sammanhang och mening genom att vården får ta del av deras livsvärld.
Det visade sig även i resultatet att det är många patienter som inte är medvetna om deras ohälsosamma livsstil. Dessa beteende är vanligt hos patienter med fetma, vilket även den transteoretiska modellen förklarar. Modellen förklarar att i det första steget är individen inte redo för förändring, ingen motivation finns där eller förståelse till varför en förändring behövs. Här är det vanligt att individen kommer med bortförklaringar och ser inga fördelar med förändring, utan ser endast nackdelarna (Faskunger & Nylund, 2014).
Det författarna vill belysa med detta är att det är viktigt att
sjuksköterskor förstår bakgrunden till varför vissa patienter tycker att det är jobbigt med att göra en förändring, genom det så tror författarna att sjuksköterskor kan ha en mer förstående inställning gentemot patienter som befinner sig i de olika stadierna. Sjuksköterskor roll är betydelsefull i att hjälpa och motivera patienter till att vilja göra en livsstilsförändring. Författarna menar att genom att ha ett
hälsofrämjande förhållningssätt gentemot patienter med ovilja, så kan det kanske hjälpa hen till att vilja och bli mer motiverad till förändringen, för att de då
förhoppningsvis känna ett sammanhang och en mening med att göra förändringen.
9.2.3 Utbildning
Resultatet visade på att många sjuksköterskor upplevde att de hade otillräcklig utbildning för att kunna hjälpa patienter med fetma fullt ut som de skulle ha velat göra. Enligt Sjuksköterskeförening (2020) ska sjuksköterskeprofessionen utvecklas för att gardera att sjuksköterskor har den kompetens som behövs för att möta patienter i sina behov. Socialstyrelsen (2015b) menar också att all vårdpersonal ska kunna få möjligheter till kompetensutveckling om behovet finns. Sjuksköterskor har dock själva ansvaret att rådfråga vid behov av fullständig kompetens från andra kollegor (Sjuksköterskeförening, 2017).
Författarna vill belysa att utbildning är en central del i sjuksköterskors yrkesroll och det är viktigt att få möjligheten till att utvecklas och uppdatera sig med den senaste aktuella informationen.
Många sjuksköterskor upplevde det jobbigt att inleda konversationer med
fetmapatienter och detta trodde de berodde på bristande utbildning. Socialstyrelsen (2015a) menar att sjuksköterskors bemötande gentemot patienter har en betydande faktor i vårdmötet och i hur samtalet kommer att resultera i, detta är viktigt att få lära sig om i utbildningen. Många diagnoser blir felaktiga på grund av bristfälliga samtal mellan patienter och vårdpersonalen. Genom att få lära sig om ett bra bemötande i utbildningen gentemot patienter, så kan de bidra med ett ökat
förtroende till vården och en god vårdrelation kan skapas. Helhetssyn på patienters vårdbehov är också viktig för att ha ett patientcentrerat förhållningssätt än att endast se till sjukdomen.
För att kunna göra en förändring i sitt beteende krävs enligt Faskunger och Nylund (2014) olika förmågor, tekniker och strategier för att patienterna skall kunna uppnå målen. Den transteoretiska modellen kan då vara till hjälp för sjuksköterskor för att samtala, bemöta och visa ett intresse vid mötet med fetmapatienter som behöver vård.
Författarna vill belysa vikten i sjuksköterskors bemötande mot patienter, vilket kan ha en avgörande roll i behandlingen. Om sjuksköterskor inte kan bemöta patienter på rätt sätt och därmed svårt att inleda konversationer kring fetma, så kan de påverka både behandlingen, vårdrelationen och motivationen. Därför är utbildning
och kunskap viktiga faktorer för en god vård i hur sjuksköterskor skall hantera patienter med fetma.
10 Slutsats
Det har lyfts fram både negativa och positiva aspekter under resultatet när det gäller sjuksköterskors upplevelser av att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma. Litteraturstudien har bidragit till en grundligare förståelse om sjuksköterskors upplevelse, tankar och känslor med koppling till patienter som lider av fetma. De vetenskapliga artiklarna som valdes till studien har bidragit till studiens resultat och därmed kunnat svara på studiens syfte.
Författarna till denna studie vill belysa att mer utbildning behövs om hur sjuksköterskor kan vägleda patienter som lider av fetma på bästa sätt för att inte skapa onödigt lidande på grund av sjuksköterskors okunskap och osäkerhet av att inleda konversationer om fetma. Genom mer utbildning så tror författarna att det kan bidra till att sjuksköterskorna känner sig mer bekväma i hur de ska inleda konversationer med patienter med fetma, känna att de ger mer aktuell information kring att råda om kost och fysisk aktivitet samt känna sig mer trygga i att arbeta med livsstilsförändringar.
Resultatet visade att många sjuksköterskor upplevde det svårt att motivera patienter till livsstilsförändring men att alla bör var nöjda med sitt arbete, trots att patienter kan visa på ovilja till att göra en förändring. Men med hjälp av att kombinera MI med den transteoretiska modellen så tror författarna att sjuksköterskor kan bli hjälpta i sitt arbete. Genom att motivera patienter med samtalsmetoden MI och med den transteoretiska modellen kunna tydligt se utvecklingen hos patienterna och vad de har att förvänta sig, detta tror vi gör sjuksköterskorna mer väl förberedda och mer säkra i sitt arbete. Författarna till denna studie vill belysa att sjuksköterskors roll har en viktig betydelse för patienters hälsa och att det är genom sjuksköterskors arbete som patienter kan börja förstå allvaret och inse att en livsstilsförändring behövs, trots att det kan ta ett tag för patienter att ändra inställning. I
resultatdiskussionen tar författarna upp hur viktigt det är med en god vårdrelation
mellan sjuksköterskor och patienter. För om en vårdrelation inte fungerar, fungerar inte heller behandlingen för att lyckas få patienter till att göra en livsstilsförändring.
Författarna till denna litteraturstudie hoppas på att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kan bli hjälpta av denna studie. Genom att förstå hur sjuksköterskor upplever sitt arbete med att arbeta med livsstilsförändringar för patienter med fetma, så kan det bidra med en bättre vård, bättre utbildning, bättre resurser samt bättre förutsättningar för sjuksköterskors arbete.