Förslag till vidare forskning

Både vid mina intervjuer och vid sammanställningen av studiens resultat, fann jag det intressant att trä- och metallärarna visade en större tendens att förhålla sig till den snävare formen av entreprenörskap. De var mer benägna att se möjligheter i att samarbeta med företag i närsamhället. Det skulle vara intressant att undersöka vad anledningen till detta är. I kommunen där studien genomfördes fanns flera olika typer av träindustrier. På en av orterna var träindustrin även en av de största arbetsgivarna, vilket får mig att undra om detta påverkar synen på trä- och metallslöjden. Textilslöjden har inte alls samma koppling till dagens näringsliv som träslöjden har. Visst kan man koppla samman modeindustrin och klädbutiker med textilslöjden, men detta skiljer sig ändå från den koppling som jag anser att träslöjden har till träindustrin. Ser man exempelvis till träslöjdssalen så upplever jag att den har en industriliknande utformning. Detta får mig att undra om dagens näringsliv på något vis har bidragit till synen på slöjden som ämne, och även dess utformning. Dessutom visar tidigare studier, exempelvis Lindster Norberg (2016), på att entreprenörskap och entreprenöriella förmågor är manligt kodade. Vilket får mig att undra ifall detta är bidragande till undervisningen och lärarna i trä- och metallslöjd var mer benägen att förhålla sig till den snävare formen av entreprenörskap, då även denna slöjdart historiskt sätt är manligt kodad.

54

Källförteckning

Tryckta källor:

Berglund, Karin., Holmgren, Carina. (2013). Entrepreneurship education in policy and practice. Int. J. Entrepreneurial Venturing, Vol. 5 (1): 9-27.

Borg, Kajsa. (2011). Klarheter och oklarheter i kursplanen för slöjd. Grundskoletidningen, 21 (2): 26-30.

Dahlstedt, Magnus., Hertzberg, Fredrik. (2011). Den entreprenörskapande skolan: Styrning, subjektskapande och entreprenörskapspedagogik. Pedagogisk forskning i Sverige, Vol.16(3): 179-198

Dalen, Monica. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups Utbildning AB.

Diehl, Monika. (2017). -Måste det här vara som en väckelserörelse? Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.

Falk-Lundqvist, Åsa., Hallberg, Per-Gunnar., Leffler, Eva., Svedberg Gudrun. (2011).

Entreprenöriell pedagogik i skolan – drivkrafter för elevers lärande. Stockholm: Liber

Leffler, Eva. (2006). Företagsamma elever – Diskurser kring entreprenörskap och

företagsamhet i skolan. Doktorsavhandling. Umeå: Umeå universitet.

Leffler, Eva. (2009). Företagsamhet I företagsamma Halland. Umeå: Umeå universitet. Leffler, Eva. (2014). Enterprise Learning and School Subjects – A Subject Didactic Issue?. Journal of Education and Training, 1(2): 15–30.

Lindster Norberg, Eva-Lena. (2016). Hur ska du bli när du blir stor?: en studie i svensk

gymnasieskola när entreprenörskap i skolan är i focus. Umeå: Umeå universitet.

Lindström, Lars. (2012). Aesthetic Learning About, In, With and Through the Arts: A Curriculum Study. International Journal of Art & Design Education, Vol.31(2): 166-179.

Marner, Anders. (2005). Möten och medieringar – estetiska ämnen och läroprocesser i

ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå : Fakultetsnämnden för

55

Stukát, Staffan. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur

Elektroniska källor:

Lindström, Lars. (2008). Estetiska lärprocesser om, i, med och genom slöjd.

KRUT-Kritisk utbildningstidskrift, 133–134 (1-2): 57-68. Länk:

http://krut.a.se/133/krut133-134.pdf Hämtad: 2017-10-18

OECD. (1989). Towards an ’enterprising’ culture: Challenge for Educationand

Training. Paris: OECD/CERI. Länk: http://www.voced.edu.au/content/ngv%3A33114

Hämtad: 2017-10-18

Regeringskansliet. (2009). Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet. Stockholm:

Regeringskansliet. Länk:

https://www.orebro.se/download/18.2bea29ad1590bf258c52a28/1484207075284/Strategi%20

f%C3%B6r%20entrepren%C3%B6rskap%20inom%20utbildningsomr%C3%A5det.pdf

Hämtad: 2017-10-18

Skolverket. (2010b). Entreprenörskap i skolan. Stockholm: Fritzes

Länk: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2456 Hämtad: 2017-09-13

Skolverket. (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Fritzes. Länk: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2565 Hämtad:2017-09-13

Skolverket. (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. (rev. uppl. 2016) Stockholm: Wolters Kluwer. Länk:

https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visaenskildpublikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolv erket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D 2575 Hämtad: 2017-09-13

Skolverket. (2015). Skapa och Våga – Om entreprenörskap i skolan. Stockholm: Fritzes. Länk: https://www.skolverket.se/publikationer?id=3394 Hämtad: 2017-09-13

56 Elektroniska källor utan förlag:

Skolverket. (2010a). Entreprenörskap i skolan - En kartläggning.

Länk: https://www.skolverket.se/publikationer?id=2392 Hämtad: 2017-09-13

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed.

Bilagor

Bilaga 1

Intervjuguide – Entreprenöriellt lärande i slöjden

Allmänna inledande frågor

• Hur många år har du arbetat som lärare?

• Vad har du för utbildning?

• Vilka årskurser arbetar du med?

Allmänt om entreprenöriellt lärande i slöjden

• Hur skulle du beskriva entreprenöriellt lärande?

• Hur bra kunskaper har du om ämnet?

• Tycker du att det passar att arbeta entreprenöriellt i slöjden?

• Tycker du att det finns stöd för entreprenöriellt lärande i kursplanen?

Personligare frågor

• Hur mycket arbetar du med entreprenöriellt lärande i din undervisning?

o Beskriv hur du arbetar med det?

o Om lite: Vad beror det på att du inte arbetar så mycket med det?

• Skulle du vilja arbeta mer entreprenöriellt?

Ökat entreprenöriellt lärande i slöjden

• Vad skulle man kunna göra för att arbeta mer entreprenöriellt i slöjden?

• Tror du att man måste ändra sina arbetssätt?

• Skulle det kännas enklare om man arbetade mer ämnesövergripande?

• Hur tror du att det skulle fungera rent praktiskt?

Fördelar, nackdelar och elevpåverkan

• Hur tror du att entreprenöriellt lärande kan påverka slöjden som ämne?

• Finns det några fördelar/nackdelar?

• Vad tror du att eleverna lär sig av att arbeta entreprenöriellt?

• Kan vissa elever gynnas mer än andra när man arbeta entreprenöriellt?

Generellt på skolan

• Hur mycket arbetar man med entreprenöriellt lärande på din skola?

• Har ni fått gå någon kurs eller liknande för att lära er mer om ämnet?

• Har du något du skulle vilja tillägga?

Bilaga 2

Samtyckesblankett

Hej!

Mitt namn är Mathilda Strömberg, jag studerar till textillärare vi Umeå

universitet. Jag genomför just nu ett examensarbete där jag behandlar ämnet;

Entreprenöriellt lärande i slöjden.

Syftet med arbetet är att undersöka hur slöjdlärare förhåller sig till

entreprenöriellt lärande, hur entreprenöriellt lärande kan inkluderas i slöjden och

vad detta i så fall skulle kunna ha för inverkan på slöjdämnet.

Till grund för mitt arbete kommer jag att genomföra en studie, i form av

intervjuer. Dessa intervjuer kommer att behandlas enligt Vetenskapsrådets etiska

principer för god forskning, där personuppgifter och andra uppgifter kommer att

avidentifieras och behandlas konfidentiellt.

Ditt deltagande i denna undersökning är frivilligt och du kan när som helst välja

att avbryta intervjun utan vidare förklaring.

För att på bästa sätt följa de etiska reglerna gällande god forskning behöver jag

därför ditt samtycke, vilket du gör genom att skriva på detta papper.

Jag vill redan nu passa på att tacka för din medverkan!

Med vänliga hälsningar

Mathilda Strömberg

E-post: stromberg.mathilda@gmail.com

Signatur:________________________________ Datum:_________________

In document En känsla av värde, verklighet och mening. (Page 57-63)