Resultatanalys utifrån teoretisk utgångspunkt

Resultatanalysen för ovanstående studie genomförs med hjälp av Lindströms (2008) modell kring estetiska lärprocesser. Detta för att belysa, och senare i arbetet även reflektera över hur slöjdlärare kan inkludera entreprenöriellt lärande i undervisningen, och vad detta i så fall skulle kunna tänkas få för inverkan på slöjdämnet. Vilket är två av frågeställningarna som ligger till grund för detta arbete. Genom denna analys kommer jag att tydliggöra vilka typer av estetiskt lärande ett företagsamt arbete i slöjden kan leda till, samt reflektera över huruvida någon lärandeform är mer eller mindre passande för entreprenöriellt lärande, och slutligen reflektera över problematik som kan uppstå genom inkludering av företagsamt lärande i slöjden.

 

 

 

 

 

Medieneutralt lärande

Ett medieneutralt lärande känns igen genom dess syfte att främja en kunskapsbildning i ett vidare perspektiv. Denna typ av lärande stödjer ofta kunskapsbildning över ämnesgränserna och behöver inte vara bundet till det ämne där undervisningen pågår. Dessutom kan det även ha som syfte att främja elevers olika typer av förmågor och utveckling (Lindström, 2008).

MÅL

Konvergent Divergent

ME

D

E

L

M ed ie sp ec ifi k Lärande

OM

Slöjd och Entreprenörskap Lärande I Slöjd och Entreprenörskap M ed ie n eu tr al _Lärande

MED

Slöjd och Entreprenörskap Lärande

GENOM

Slöjd och Entreprenörskap

Tabell 1 Estetiska lärprocesser (Lindström 2008) Obs! Tabell har modifierats av mig genom utbyte av orden konst & medier, till slöjd och entreprenörskap.

40

Beskrivningen av ett medieneutralt lärande stämmer väl in på den typ av undervisning, och kunskapsbildning som informanterna i studien tänkte sig att entreprenöriellt lärande i slöjden kunde leda till. Informanterna var förhållandevis eniga om att syftet med förhållningssättet är att eleverna ska få arbeta med uppgifter som kan utveckla kunskaper som kopplas till verkligheten och samhället. Det informanterna främst tänkte att eleverna skulle lära sig genom företagsamt arbete var att lösa problem, utveckla idéer och driva det egna arbetet framåt. Jag ser det som att både informanternas förhållningssätt och medieneutralt lärande skapar en möjlighet att arbete både utanför slöjdsalen och att inkludera de estetiska lärprocesserna i andra ämnen. Trots att Lindströms (2008) lärprocesser främst riktar sig till estetiska ämnen, tycks de även lämpa sig väl att integrera i andra skolämnen. Marner (2005) menar att estetiska lärprocesser är angeläget för andra av skolans ämnen. Anledningen till detta är att eleven till stor del ses som en medskapare till sitt eget lärande och en drivande part i processen, medans läraren snarare kan ses som en handledare som vägleder eleven. (Marner 2005).

Genom resultatet av min studie kan jag se att även informanterna var positiva till att inkludera både slöjden och estetiska lärprocesser i andra ämnen. Exempelvis förhöll de sig positiva till att arbeta både ämnesövergripande och samverkande tillsammans med andra typer av verksamheter. De såg det som att detta kunde gynna ämnet, dels för att slöjden ansågs vara starkt kopplad till flera av skolans ämnen, dels för att det skulle kunna ge eleverna perspektiv på sitt eget lärande. Dock verkade det främst vara de medieneutrala lärprocesserna som lämpade sig för arbete utanför slöjden och i arbetet med företagsamt lärande. De mediespecifika lärprocesserna hade en något tillbakadragen roll i informanternas resonemang, då dessa tycktes vara som mer komplicerade att kombinera med företagsamt lärande än de medieneutrala.

Lärande MED och GENOM

Den inkludering av företagsamt lärande som informanterna beskrev har alltså främst en koppling till de medieneutrala lärandeformerna, och kan därför kan kopplas till lärprocesserna MED och GENOM slöjd. Som nämnts ovan, tänkte sig informanterna exempelvis att slöjdundervisning kunde komma att innefatta en anknytning både till samhället, och till andra skolämnen. Detta förhållningssätt kan beskrivas som lärande MED slöjd. Lärarna beskrev även en undervisning där eleverna arbetar med slöjd, men med mål som innefattar mer än att endast utveckla sina kunskaper inom slöjdämnet, exempelvis hantverkskunskaper. Vilket även detta är karaktäristiskt för lärande MED slöjd. Vidare framställde de även entreprenöriellt

41

lärande som ett lärande GENOM slöjd. Genom att arbeta företagsamt i slöjden, tänkte sig informanterna att eleverna kunde utveckla övergripande kompetenser som är värdefulla utanför skolan och i det framtida arbetslivet. Så som att lösa problem, utveckla och omvärdera idéer, samt att driva arbeten framåt. Dessa tankar om att företagsam slöjd kan leda till att eleverna utvecklar förmågor och övergripande kompetenser, vilket är sådant som utmärker lärande GENOM estetiska ämnen.

Dessa två ovanstående lärprocesser stämmer väl ihop med de tankar informanterna hade kring entreprenöriellt lärande. Enligt resultat av studien verkade det främst som att lärarna genom företagsamhet hoppades åstadkomma en vidare kunskapsbildning, som inte endast innefattade specifika slöjdkunskaper. Jag anser att detta förhållningssätt säkerligen kan tillföra mycket positivt till elevernas utveckling och lärande, men att det även kan uppstå vissa problem om utbildningens fokus vid att utveckla förmågor och övergripande kompetenser ökar. Detta skulle kunna leda till att eleverna går miste om att utveckla specifika hantverkskunskaper. Detsamma gäller om estetiska lärprocesser i allt högre grad inkluderas i andra ämnen. Exempelvis framhåller Marner (2005) att det finns en risk att estetiska lärprocesser används som ett paraplybegrepp för all estetisk verksamhet som sker i skolan, och därmed minskar sin koppling till de specifikt estetiska skolämnena. Genom detta riskerar de estetiska ämnena att inkluderas i skolans andra ämnen, då de estetiska lärprocesserna lika gärna kan uppfyllas genom estetisk verksamhet. Ökat fokus på de medieneutrala lärprocesserna skulle därmed kunna leda både till att elevernas kunnande om specifika ämneskunskaper minskar. Samtidigt som det kan leda till en avprofessionalisering av lärares ämneskompetenser, och slutligen att de estetiska ämnena mister sin roll som skolämne (Marner 2005). Dock behöver inkludering av estetiska lärprocesser i andra ämnen inte endast utgöra ett problem. Det kan ses en tillgång, då det, likt företagsamhet, kan bidra till att ge eleverna ett helhetsperspektiv på den kunskap de inhämtar i skolan. Dessutom kan det även de bidra till att belysa estetiska ämnens relevans för lärande, även i andra av skolans ämnen. Det kan alltså vara värdefullt att inkludera estetiska lärprocesser i andra ämnen, dock inte på ett sådant vis att det ersätter de estetiska ämnena (Marner 2005).

Lärande OM slöjd

Lärande OM slöjd kan beskrivas som lärande om grundkunskaper. Detta kan exempelvis innebära att eleverna lär sig praktiska hantverkstekniker eller att hantera olika verktyg och redskap (Lindström, 2008).

42

Lärande OM slöjd tycks, enligt min studie, vara den lärandeform som upplevs som svårast att kombinera med entreprenöriellt lärande. En informant i studien framhöll exempelvis att man inte endast kan arbeta företagsamt i slöjden, eftersom att eleverna även måste lära sig olika typer grundkunskaper, så som hantverkstekniker. Läraren upplevde svårigheter att arbeta företagsamt med just detta. Informanterna uttryckte även en viss oro över att ämnesinnehållet kunde komma att påverkas av entreprenöriellt lärande. Det var främst en nedskärning av undervisning kring sådant som hantverkstekniker, kunskaper om slöjdens kultur och liknande grundkunskaper som informanterna var oroliga över att mista. Detta är alltså sådant som kan kopplas ihop med lärande OM slöjd. Detta visar på den problematik som Marner (2005) framhåller och som jag beskrivit ovan. Då vissa av de estetiska lärprocesserna är möjliga att till viss del är kombinera med andra ämnen och företagsamt lärande, är dessa specifika hantverkskunskaper svårare att kombinera med båda dessa. Den oro som informanterna uttryckte kan därför anses var befogad. Ett stort fokus vid de medieneutrala lärprocesserna och den kunskapsbildning som främst förespråkas genom entreprenöriellt lärande, alltså utvecklingen av förmågor och övergripande kompetenser, kan medföra en risk att de specifika ämneskunskaperna minskar i prioritet. På liknande vis som Marner (2005) resonerar kring att inkluderingen av estetiska lärprocesser i andra ämnen och att det måste utgöras av en väl avvägd balansgång. På samma vis måste kanske företagsamhet och dess inflytande över slöjden balanseras, så att de mediespecifika lärprocesserna och hantverkskunskaperna får ett tillräckligt stort utrymme i slöjden.

Lärande

I

slöjd

Lärande I slöjd beskrivs av Lindström (2008) som ett slags kreativt lärande där eleverna kan ges möjligheter att experimenterar och utforska olika teknikers och materials kombinationsmöjligheter. Kreativiteten och det estetiska arbetet i slöjden är alltså det framträdande i denna lärandeform.

Lärande I slöjd kan tyckas få en något tillbakadragen roll enligt resultatet i min studie. Trots detta framkom det ändå att lärande I slöjd är en viktig del. Informanterna i studien hade en uppfattning om att entreprenöriellt lärande skulle kunna ge eleverna en större möjlighet att arbeta kreativ i slöjden. En av informanterna upplevde att man allt för ofta håller tillbaka eleverna. Genom att arbeta företagsamt trodde informanten att man kanske kunde komma ifrån detta, och ge eleverna större möjligheter till att arbeta kreativt och med idéutveckling. Trots att lärande I slöjd fick en något tillbakadragen roll så uttryckte informanterna ändå att

43

denna typ av lärandeprocess var viktig och en del i entreprenöriellt lärande, om än kanske inte till lika stor del som lärande MED och GENOM slöjd.

Sammanfattning

Ett entreprenöriellt förhållningssätt i slöjden tycks, utifrån det som framkommit i studien, passa förhållandevis väl ihop med åtminstone tre av de fyra lärandeformerna. Framförallt passar de medieneutrala lärandeformerna för entreprenöriellt lärande i slöjden, alltså lärande MED och GENOM slöjd. Lärande I slöjd tycks också fungera förhållandevis väl ihop med förhållningssättet även om detta inte framkommer lika tydligt i studien. Däremot kan det uppfattas som mer komplicerat att kombinera lärande OM slöjd, med detta. Informanterna i studien upplevde att det fanns vissa svårigheter med att anpassa undervisning om slöjdens grundkunskaper, till att passa in i ett entreprenöriellt förhållningssätt. Att företagsamhet främst tycks förespråka de medieneutrala lärprocesserna kan även utgöra ett problem, då detta i hög grad möjliggör att estetiska ämnen kan inkluderas i andra ämnen, vilket bland annat kan leda till att betydelsen av slöjden och specifika ämneskunskaper minskar.

44

In document En känsla av värde, verklighet och mening. (Page 43-48)