Som nämnts tidigare i uppsatsen saknas forskning på detta område. Därför vore det på sin plats att undersöka detta mer. Det hade varit intressant att undersöka hur lärarna verkligen gör i praktiken. Då skulle det vara intressant att besöka erkänt skickliga och erfarna lärare för att observera dem. Hur använder de actio i klassrummet? Likaså hade en spännande studie varit att undersöka hur mottagarna, alltså eleverna, uppfat-tar lärare utifrån deras actio. En sådan studie hade också kunnat undersöka elevernas uppfattning av lärarnas ethos. Är lärares uppfattning av ett gott ethos detsamma som elevernas? Ytterligare en utgångspunkt i vidare forskning hade kunnat vara att under-söka läroplanernas förarbeten för att se hur ämnet omnämnts där.
7 Referenser
Bambaeeroo, F. & Shokrpour, N. (2017). The impact of the teachers`non-verbal com-munication on success in teaching. Journal of Advances in Medical Education & Pro-fessionalism, 5(2), 51-59. Hämtad från https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/arti-cles/PMC5346168/
Boye Koch, A. (2017). Sounds of Education: Teacher Role and Use of Voice in Interactions with Young Children. International Journal of Early Childhood, 49, 57-72. doi: 10.1007/s13158-017-0184-6
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.). Stockholm: Liber. DiCicco-Bloom, B. & Crabtree, B. (2006). The qualitative research interview. Medi-cal education, 40(4), 314-321. https://doi.org/10.1111/j.1365-2929.2006.02418.x Furu, A. (2011). Resa i röstens landskap: En narrativ studie av hur lärare blir pro-fessionella röstanvändare. Diss. Åbo Akademi: Pedagogiska fakulteten. Hämtad från
https://www.doria.fi/bistream/handle/10024/72131/furu_ann.pdf?sequence=3&isAl-lowed=y
Gelang, M. (2008). Actiokapitalet: retorikens ickeverbala resurser. Diss. Örebro uni-versitet: Humanistiska institutionen.
Gunnarson, H. (2012). Lärarens retorik: - om tal och samtal i läraryrket. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Gustafsson, B., Hermerèn, G. & Pettersson, B (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från http://publikationer.vr.se/produkt/godforskningssed/ Hellspong, L. (2011). Konsten att tala: övningsbok i praktisk retorik. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. Uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys, exemplet fenomenografi [Elektronisk resurs]. Hämtad från http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf
Marton, F. (1981). Phenomenography - describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200. Hämtad från https://www.ida.liu.se/divi-sions/hcs/seminars/cogsciseminars/Papers/marton_-_phenomenography.pdf
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Morberg, Å. (1999). Ämnet som nästan blev: En studie av metodiken i lärarutbild-ningen 1842-1988. Diss. Stockholm universitet: Pedagogiska institutionen.
Najarzadegan, S. & Dabaghi, A. (2015). Effective nonverbal communications and english language classrooms. Research in English Language Pedagogy, 2(2),
109-118. Hämtad från https://search-proquest
com.proxy.lnu.se/docview/2301548938/634BE06AE0CF4976PQ/1?ac-countid=14827
Paralingvistisk kommunikation. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-02-26, från http://www.ne.se/
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitte-ratur.
Sandén, T. & Wikman, T. (2011). Att leda lärande. Hansèn, S-E. & Forsman, L. (Red.), Allmän didaktik - vetenskap för lärare (s. 249-268). Lund: Studentlitteratur. Schmidt, P. C, Andrews, L. M & McCutcheon, W. J. (1998). An Acoustical and Per-ceptual Analysis of the Vocal Behaviour of Classroom Teachers. Journal of voice, 12(4), 434-443. doi: https://doi.org/10.1016/S0892-1997(98)80052-0
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.
Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsens fokus. I B. Starrin och P-G. Svensson (Red.), Kvalitativ metod och vetenskapsteori (s. 111-136). Lund: Studentlitteratur.
Sutiyatno, S. (2018). The effects of teacher`s verbal and non-verbal communication on students` English achievement. Journal of Language and Research, 9(2), 430-437. doi: http://dx.doi.org/10.17507/jltr.0902.28
Uppmärksamhet. (u.å). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-05-07, från http://www.ne.se/
Velvik, Bele I. (2008). The Teacher’s voice: Vocal training in teacher education. Scandinavian Journal of Educational Research 52(1), 41-57. doi:
https://doi.org/10.1080/00313830701786594
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsve-tenskaplig forskning. Hämtad 2020-05-15 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Yang, X. (2017). The use of body language in English teaching. Theory and practice in language studies, 7(12), 1333-1336. doi: http://dx.doi.org/10.17507/tpls.0712.23
Bilaga 1
IntervjuguideBakgrund
Utbildning och utbildningsort? Hur många år som verksam lärare? År på aktuell skola?
Lärarens röst och kroppsspråk
- Beskriv hur du ser på rösten resp. kroppsspråket.
- Hur tänker du kring lärares röst resp. kroppsspråk i klassrummet? - Hur använder du din röst resp. kroppsspråk i klassrummet? - Hur medveten är din röstanvändning resp. ditt kroppsspråk?
- Hur tänker du att man (som lärare) kan utveckla sin röst/sitt kroppsspråk (i klass-rummet)?
- Vilken utbildning har du fått i detta (röst och kroppsspråk)? Lärarutbildning, kom-petensutveckling m.m.?
Elevernas uppmärksamhet
- Nästa frågeområde handlar om elevers uppmärksamhetsförmåga i klassrummet. Be-skriv vad du tänker på spontant när du hör detta.
- Vad är det som fångar elevernas uppmärksamhet i klassrummet tänker du?
- Hur kan man som lärare/du fånga elevernas uppmärksamhet med hjälp av rösten och kroppsspråket?
- Hur gör du när du med hjälp av rösten/kroppsspråket vill fånga elevernas uppmärk-samhet?
- Vilka hinder finns för att du med rösten/kroppsspråket inte skulle lyckas fånga ele-vernas uppmärksamhet?
Bilaga 2
Nedan följer en kort beskrivning av intervjupersonerna. Deras namn och skolor har anonymiserats.
Lärare L1 är en legitimerad grundskollärare 1-7 inriktning ma/no. Hon har undervisat i arton år och är just nu klasslärare i årskurs två. Skolan där hon arbetar ligger i ett litet samhälle utanför staden.
Lärare L2 är en legitimerad grundskollärare 1-7 inriktning ma/no. Hon har undervisat i arton år och är just nu klasslärare i årskurs två. Skolan där hon arbetar ligger i ett litet samhälle utanför staden.
Lärare L3 är en legitimerad förskollärare. Hon har ca sju års erfarenhet från förskolan och förskoleklass men undervisar nu i årkurs två sedan ett år tillbaka.
Lärare L4 är en legitimerad grundskollärare. Hon har undervisat i drygt sjutton åroch är nu klasslärare i årskurs två.
Lärare L5 är en legitimerad grundskollärare 1-7 inriktning ma/no. Hon har undervisat i femton år och vid studiens genomförande vidareutbildar hon sig till speciallärare. Lärare L6 är legitimerad grundlärare F-3. Hon har undervisat i lite mer än tre år och är för närvarande föräldraledig från sin tjänst i årskurs tre.
Lärare L7 är både fritidspedagog och sedermera legitimerad grundskollärare år 4-9 i sv/so. Hon har arbetat sjutton år som lärare och innan dess drygt fyra år som fritidspe-dagog. Hon undervisar för närvarande i årskurs fem.
Lärare L8 är legitimerad mellanstadielärare år 4-6. Hon har arbetat trettio år som lä-rare och har vid intervjuns genomförande precis gått i pension. Tidigare arbetade hon i årskurs fem.
Bilaga 3
Brev till rektor: Hej!
Mitt namn är Jennie Berg och jag skriver just nu min magisteruppsats i didaktik och lärande vid Linnéuniversitetet. Mitt uppsatsämne är tal och kommunikation i klass-rummet. Jag tänkte ta kontakt med ett par lärare på skolan och hör av mig till dig för att informera om detta. Jag känner XX och tänkte genom henne hitta ett par frivilliga lärare. Det är en kvalitativ studie som går ut på att jag observerar läraren under en lektion samt genomför en intervju efteråt.
Om du tycker detta är problematiskt eller inte passar, så önskar jag veta detta. Har du några övriga frågor eller funderingar får du gärna höra av dig till mig eller min hand-ledare.
Med vänlig hälsning, Jennie Berg
xx@hotmail.com