Uppsatsen undersöker en avgränsad del i krishanteringen under Covid-19-pandemin, därför hade det varit intressant att utöka forskningen ytterligare med att se hur dessa faktorer bör tillämpas i praktiken. Därav hade kommunikatörer fått ytterligare riktlinjer i hur de i ett senare skede ska utforma sin kommunikation i hänsyn till uppsatsens fem faktorer. Ytterligare förslag till vidare forskning som intresserat oss är att undersöka vilka faktorer som skiljer sig beroende på krissituation. Detta hade resulterat i vidare kunskaper för kommunikatörer att ta del av för att effektivisera sin process under en kris.
Referensförteckning
Agnihotri. A., Kashyap. K. R., Ramendra. S., & Kothandaraman. P. (2012). Bringing “Social” Into Sales: The Impact of Salespeople’s Social Media Use on Service Behaviors and Value Creation. Journal of Personal Selling and Sales Management, 32(3), 333-348. DOI:
10.2307/23483285
Andersson, H. (2014). Skriva i sociala medier: i händelse av kris. Karlstad: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB).
Aula, P. (2010). Social media, reputation risk and ambient publicity management, Strategy & Leadership, 38, 43-49. https://doi.org/10.1108/10878571011088069
Austin, L., Fisher Liu, B. & Jin, Y. (2012). How Audiences Seek Out Crisis Information: Exploring the Social-Mediated Crisis Communication Model, Journal of Applied
Communication Research, 40, 188-207. https://doi.org/10.1080/00909882.2012.654498
Austin, L.L & Jin, Y. (2018). Social media and crisis communication: New York, NY: Routledge
Bayarong, J. (2015). Critique of the situational crisis communication theory (SCCT). Article Critique, 2015.
https://www.academia.edu/25354074/Situational_Crisis_Communication_Theory_SCCT_Re view
Bergström, G. & Boréus, K. (red.) (2018). Textens mening och makt: metodbok i
samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. (2., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. & Bell, E. (2019). Business research methods. (4. ed.) Oxford: Oxford Univ. Press.
Carpenter, S., & Lertpratchya, A. (2016). Social Media Communicator Roles: A Scale. Social
Media + Society, 2(1) , 1-11. DOI: 10.1177/2056305116632778
Coombs, W. T. (2007). Protecting Organization Reputations During a Crisis: The Development and Application of Situational Crisis Communication Theory. Corporate Reputation Review, 10(3), 163-176. DOI: 10.1057/palgrave.crr.1550049
Coombs, W.T. (2019). Ongoing crisis communication: planning, managing, and responding. (Fourth edition.) Thousand Oaks, California: SAGE.
Dahlkwist, M. (2012). Kommunikation. (6. uppl.) Stockholm: Liber.
1177. (29 oktober 2020). Covid-10 - Coronavirus. https://www.1177.se/sjukdomar--
besvar/lungor-och-luftvagar/inflammation-och-infektion-ilungor-och-luftror/om-covid-19-- coronavirus/covid-19-coronavirus/#section-99050
Eriksson, M. (2009). Nätens kriskommunikation. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, M. (2014). En kunskapsöversikt om krishantering, kriskommunikation och sociala
medier. DEMICOM, Mittuniversitetet.
https://www.researchgate.net/publication/325870640_En_kunskapsoversikt_om_krishanterin g_kriskommunikation_och_sociala_medier
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (red.) (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. (4., [rev.] uppl.) Stockholm: Norstedts juridik.
Falkheimer, J., Heide, M. & Larsson, L. (2009). Kriskommunikation. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Folkhälsomyndigheten. (25 sep 2020a). Om viruset och sjukdomen.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/om-sjukdomen-och-smittspridning/om-viruset-och-sjukdomen/
Folkhälsomyndigheten. (17 nov 2020b). Pandemisk influensa. https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-
beredskap/krisberedskap/pandemiberedskap/pandemisk-influensa/
Fors-Andrée, J. (2012). Modern kriskommunikation: din guide för framgångsrik kommunikation i krissituationer!. (1. uppl.) Norsborg: Recito.
Fors-Andrée, J. & Ronge, P. (2015). När drevet går: krishantering i praktiken. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Fourpr. (2020). Vad Är PR. https://www.fourpr.se/pr/
Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Giva Sverige. (8 januari 2021). Civilsamhället och Covid-19. https://www.givasverige.se/covid-19-och-civilsamhallet/
González-Padilla, A. D., & Tortolero-Blanco, L. (2020). Social media influence in the COVID-19 Pandemic. International Brazilian Journal Of Urology. 46(1), 120-124. DOI: 10.1590/S1677-5538.IBJU.2020.S121
Grunig, J. E. (2009). Paradigms of global public relations in an age of digitalisation. 2009. https://www.researchgate.net/publication/46280145_Paradigms_of_Public_Relations_in_an_ Age_of_Digitalization
Heide, M., Johansson, C., & Simonson, C. (2012). Kommunikation i organisationer. Stockholm: Liber AB.
Henrich, N., & Holmes, B. (2011). Communicating During a Pandemic: Information the Public Wants About the Disease and New Vaccines and Drugs. Society For Public Health
Education. 12(4), 610-619. DOI: 10.1177/1524839910363536
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2., [utök. och uppdaterade] uppl.) Malmö: Gleerup.
Holmqvist, M. (2009). Corporate social responsibility as corporate social control: The case of work-site health promotion. Scandinavian Journal of Management, 25(1), 68-72. DOI:
10.1016/j.scaman.2008.08.001
Höglund-Nielsen, B. & Granskär, M. (red.) (2017). Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Integritetsskyddsmyndigheten. (u. å). Dataskyddsförordningen (GDPR). https://www.imy.se/fragor-och-svar/gdpr/
Jeanette Fors-Andrée, Jeanettefors. (2020). Kriskommunikation. https://www.jeanettefors.se/kriskommunikation/
Jin, Y., Liu, B.F. & Austin, L.L. (2011). Examining the Role of Social Media in Effective Crisis Management: The Effects of Crisis Origin, Information Form, and Source on Publics’ Crisis Responses. Communication Research, 41(1), 74-94. DOI: 10.1177/0093650211423918
Jin, Y., Liu, B.F. & Austin, L.L. (2014). Examining the Role of Social Media in Effective Crisis Management: The Effects of Crisis Origin, Information Form, and Source on Publics’. Communication Research, 41, 74–94. https://doi.org/10.1177/0093650211423918
Johansson, C. & Heide, M. (red.) (2008). Kommunikation i förändringsprocesser. (1. Uppl.) Malmö: Liber.
Jørgensen, M. & Phillips, L. (2002). Discourse analysis as theory and method. London: Sage Publications.
KPMG. (2020). Coronavirusets påverkan i företag och organisationer.
https://home.kpmg/se/sv/home/nyheter-rapporter/2020/03/coronavirus-covid-19-och-din- verksamhet.html
Kullin, H. (u. å). Definition. Sociala medier. https://www.socialamedier.com/definition/
Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (red.) (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, L. (2014). Tillämpad kommunikationsvetenskap. (4., [bearb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lincoln, Y.S. & Guba, E.G. (1985). Naturalistic inquiry. Beverly Hills, Calif.: Sage.
Mae Kim, C. (2019). Public relations. Competencies and Practice. https://doi- org.proxy.library.ju.se/10.4324/9781315148106
MSB. (2019). Kriskommunikation för ökad effekt vid hantering av samhällsstörningar. https://rib.msb.se/filer/pdf/28912.pdf
Nygård, P. (u. å). Innehållsanalys och diskursanalys. [PowerPoint-presentation]. Åbo Akademi. https://www.vasa.abo.fi/users/minygard/Undervisning-
filer/2.%20Innehållsanalys%20och%20diskursanalys_vt2020_FINAL.pdf?fbclid=IwAR0At8 nrNk061JtXKxKJQ7Ra2ibkoZz80U2sCkfU9nQd78YCnN6XtbJDW5E
Safko, L. (2011). The social media bible: Tactics, tools and strategies for business success. Hoboken, NJ: John Wiley & Sons, Inc.
Saunders, M., Lewis, P., Thornhill, A. (2016). Research methods for business students. (7 upplaga). New York: Pearson Education.
Seeger, M. (2006) Best Practices in Crisis Communication: An Expert Panel Process. Journal of Applied Communication Research, 34(3), 232-244. DOI: 10.1080/00909880600769944
Svenskarna Och Internet. (2020). Svenskarna och internet 2020.
https://svenskarnaochinternet.se/app/uploads/2019/10/svenskarna-och-internet-2019-a4.pdf
Tracy, J. (2010). Qualitative Quality: Eight “Big-Tent” Criteria for Excellent Qualitative Research, Qualitative Inquiry, 16(10) 837-851. DOI: 10.1177/1077800410383121
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Veil, S.R., Buehner, T. & Palenchar, M.J. (2011). A Work- In- Process Literature Review: Incorporating Social Media in Risk and Crisis Communication. Journal of Contingencies and Crisis Management, 19(2), 110–122, https://doi.org/10.1016/j.pubrev.2015.05.005
Vieira E.T., Jr., Grantham S. (2015) Determining factors leading to strategic management PR practitioner roles. Public Relations Review, 41, 544–550, DOI:
http://dx.doi.org/10.1016/j.pubrev.2015.05.005
Wang, Y. (2016) Brand crisis communication through social media: A dialogue between brand competitors on Sina Weibo, Corporate Communications, 21(1), 56-72,
https://www.emerald.com/insight/content/doi/10.1108/CCIJ-10-2014-0065/full/html
Westander. (17 mars, 2020). 10 tips om coronaviruset. https://www.westander.se/pr- handboken/10-tips-om-coronaviruset/
White, C. (2011). Social Media, Crisis Communication, and Emergency Management: Leveraging Web 2.0 Technologies. Boca Raton: Tylor & Frances Group.
Wong, A., & Ho, S., & Olusanya, O., & Antonini, V, M., & Lyness D. (2020). The use of social media and online communications in times of pandemic COVID-19. Journal of the
Intensive Care Society. 0(0), 1-6. DOI: 10.1177/1751143720966280
Ye, L. & Ki, E. (2017). Organizational crisis communication on Facebook: A study of BP’s Deepwater Horizon oil spill, Corporate Communications: An International Journal, (22)(1), 80-92. DOI: 10.1108/CCIJ-07-2015-0045