Metoddiskussion

Begreppen reliabilitet och validitet kan innebära svårigheter inom den kvalitativa forskningen eftersom forskaren i den kvalitativa studien är både mätinstrument och uttolkare av resultatet (Larsson et al., 2005). Det innebär också svårigheter eftersom forskaren i en kvalitativ undersökning vill beskriva ett visst fenomen till skillnad från att genomföra en mätning. Utifrån det blir det svårt att kontrollera om man verkligen mäter det man avsett (Larsson et al., 2005). Eftersom begreppen reliabilitet och validitet är svåra att applicera på en kvalitativ undersökning kommer uppsatsens trovärdighet och kvalitet att redovisas utifrån åtta stycken kvalitetskriterier i kvalitativ forskning som skapats i en rapport av Sarah J. Tracy (2010). I denna uppsats presenteras åtta kriterier för att uppnå kvalitativ kvalitet, dessa åtta är: värdigt ämne, rik stringens, uppriktighet, trovärdighet, resonans, signifikant bidrag, etik och

betydelsefullt sammanhang. Kriterierna är flexibla beroende på studiens mål, forskarens preferenser samt är utformade att användas som ett pedagogiskt verktyg och ge riktlinjer i hjälpen att lära, öva och bedriva god forskning (Tracy, 2010).

Uppsatsen lyfter ett ämne som är aktuellt i tiden eftersom det bidrar med faktorer som kommunikatörer kan använda sig av när det ska kriskommunicera under en pågående pandemi. Tracy (2010) menar att en kvalitativ forskning kännetecknas av hög kvalitet om ämnet är värdig och aktuell. Kriskommunikation under en pandemi har relevans för en bred målgrupp eftersom kommunikatören har en central roll. En styrka som varit märkbar är att vi valt ett relevant ämne och att uppsatsen fyller en forskningslucka. Genom hela uppsatsen presenteras olika kapitel lättförståeligt för att läsaren ska få en förförståelse för ämnet. Detta gör vi genom att presentera tidigare forskning som genomförts och begrepp för att de som inte har tidigare kunskaper ska få en grundläggande kunskap. Detta menar Tracy (2010) ger uppsatsen ytterligare trovärdighet för att uppnå hög kvalitet.

Rik stringens

Vidare anser vi att uppsatsen får ett tydligt och trovärdigt resultat genom den datainsamling som utförts. Dock anser vi att resultatet blivit mer trovärdigt om tidsramen varit större till att samla in ytterligare data från respondenterna eftersom mer data innebär att uppsatsen får en högre kvalitet Tracy (2010). Vi har däremot uppmärksammat hur datainsamlingen och analysen genomförs vilket Tracy (2010) menar ger uppsatsen rik stringens.

Uppriktighet

Det finns vissa svagheter som påverkat processen och kan påverka läsarens tolkningar. Genom att presentera svagheterna får uppsatsen en uppriktighet och granskning av data genom ärlighet och sårbarhet (Tracy, 2010). De svagheter som präglat uppsatsen är att alla respondenter inte ställdes alla intervjufrågor eftersom respondenten inte hade tillräckligt med tid eller att vi avgjorde att frågan redan besvarats tidigare, detta kan ha genererat i att möjliga svar uteblev. En ytterligare negativ konsekvens av uppsatsen anser vi vara att vi publicerat respondenternas information eftersom det kan medföra olika tolkningar av läsaren. Vi valde dock att publicera informationen för att trovärdigheten för respondenten och resultatet ska vara pålitligt. Ytterligare delar som kan ha påverkat uppsatsen diskuteras även

i slutdiskussionen där resultatet utifrån frågeställningarna diskuteras. En presentation över uppsatsen brister hoppas vi redogör för information som kan påverka det slutgiltiga resultatet och en redovisad uppriktighet till läsaren.

Uppsatsens trovärdighet syftar till pålitligheten, sannolikheten och rimligheten (Tracy, 2010). Vi anser att pålitligheten blir större eftersom slutsatserna grundas i yrkesverksamma

kommunikatörers egna åsikter, uppfattningar och erfarenheter. Behovet av trovärdighet är centralt för att uppnå god kvalité i en uppsats och gör forskningen pålitlig (Lincoln & Guba, 1985).

Resonans

Uppsatsens mål är att kommunikatörer ska kunna använda kunskapen från slutsatserna i sin kriskommunikation under en pandemi som Covid-19. Detta menar Tracy (2010) gör en studie överförbar eftersom kommunikatören som läser den kan tillämpa kunskapen i senare liknande situationer. Eftersom uppsatsen riktar sig till kommunikatören anpassas texten till målgruppen för att väcka ett intresse, detta menar Tracy (2010) ger uppsatsen kvalitet och en

stämningsfull representation som påverkar eller berör läsaren.

Signifikant bidrag

Eftersom uppsatsens målgrupp är kommunikatörer så påverkar det en bred publik vilket innebär att uppsatsen ger ett heuristisk bidrag (Tracy, 2010). Därför anser vi att bidraget är relevant och betydande eftersom den berör ett aktuellt ämne som påverkar oss i nutid. Tidigare forskning har varit kopplade till kriskommunikation på sociala medier under en pandemi men inga faktorer som kommunikatören bör utgå ifrån har identifierats. Vidare uppmärksammar uppsatsen en aktuell frågeställning till ämnet som besvaras med hjälp av användbar och grundläggande kunskap vilket innebär att uppsatsen har en praktisk signifikans (Tracy, 2010). Däremot kan vi inte påvisa uppsatsens teoretiska kunskap eftersom vi inte sätter de redan existerande teorierna i nya och olika sammanhang. Att prägla en uppsats med en heuristisk- och praktisk signifikans samt teoretiska kunskaper menar Tracy (2010) ger uppsatsen ett signifikant bidrag.

Etik

Tracy (2010) beskriver att det är omöjligt för forskaren att ständigt ha full kontroll för hur läsaren kommer använda och uppfatta studien. Med detta i vetskapen har vi genomgående i arbetet med uppsatsen reflekterat och kritiserat de etiska beslut som tagits för att uppsatsen inte ska få oönskade konsekvenser. Ett exempel på denna sorts beslut är om respondenternas information skulle presenteras eller inte eftersom vi inte kan säkerställa att läsaren gör olika tolkningar. Vi valde trots det att redovisa uppgifterna eftersom det medför en större

trovärdighet för uppsatsen och skadan kunde varit större om vi inte redovisat det. Genom att reflektera över dessa delar och datan samt metoderna som presenteras har vi kunnat avgöra att uppsatsen gör med nytta än den skadar (Tracy, 2010)

Betydelsefullt sammanhang

Ett viktigt mål har varit att ge uppsatsen ett betydelsefullt sammanhang vilket Tracy (2010) menar är en viktig del för att ge den en hög kvalitet. För att uppnå detta har uppsatsen lästs igenom många gånger för att se en röd tråd mellan metod, litteratur och resultat. Genom att koppla dessa delar till varandra och att prägla uppsatsen med dessa är grunden för att forskningen ska ha en meningsfull sammanhållning (Tracy, 2010).