5 RESULTAT
7.2 Förslag på vidare forskning
Utifrån detta examensarbete framkom det att kulturen har en stor inverkan på hur patienter, anhöriga och sjuksköterskor upplever vården. Det som inte framkom var hur dessa tre kan interagera med varandra för att kunna ge möjligheter för ett utbyte av varandras kunskaper och erfarenheter. Detta skulle kunna öka insikten och förståelsen för varandra. Det finns även ett intresse att undersöka hur undersköterskor och läkare upplever kulturens påverkan i vården. Detta för att få fler perspektiv som leder till utvecklande inom kulturell kompetens och kunskaper hos vårdare i tvärkulturella vårdmöten.
REFERENSLISTA
Referenser med en * är med i resultatet
American Psychological Associtation .(2020). Apa Style. Hämtad 2020-09-11 från:
https://apastyle.apa.org
*Alpers, L-M., & Hanssen, I. (2013). Caring for ethnic minority patients: A mixed methos study of nurses’ self-assessment of cultural competency. Nurse Education Today, 36(6), 999-1004. doi:10.1016/j.nedt.2013.12.004
*Ahn, J-W. (2017). Structural equation modeling of cultural competence of nurses caring for foreign patients. Asian Nursing Research, 11(1), 65-73. doi:10.1116/j.anr.2017.03.001 *Bai, M., Sui, X., Zhou, C., Li, Y., Li, J., Gao, R., … Li, F. (2020). The challenge of cross-
culture care encounters: perspective of imported nurses in Lhasa, Tibet. BioMed Research International, 2020, 1-8. doi:10.1155/2020/3159178
Billhult, A. (2017a). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red).
Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.265-273). Lund: Studentlitteratur AB.
Billhult, A. (2017b). Enkäter. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.121-132). Lund: Studentlitteratur AB.
Borglin, G. (2017). Mixad metod – En introduktion. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.233-250). Lund:
Studentlitteratur AB.
*Cai, D., Kunaviktikul, W., Klunklin, A., Sripusanapan, A., & Avant, P. K. (2017). Identifying the essential components of cultural competence in a Chinese nursing context: A qualitative study. Nursing and Health Sciences, 19(2), 157-162. doi:10.1111/nhs.12308 CODEX (2020). Oredligheter i forskning. Uppsala: Codex. Hämtad 11-09-20 från
http://www.codex.vr.se/etik6.shtml
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2015). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ forskningsintervju. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 143-154). Lund: Studentlitteratur.
Dardas, L. A., & Simmons, L. A. (2015). The stigma of mental illness in arab families: a concept analysis. Journal of Psychiatric and Mental Health Nursing, 22(9), 668-679. doi:10.1111/jpm.12237
DeMarinis, V. (1998). Tvärkulturell vård i livets slutskede: Att möta äldre personer med invandrarbakgrund. Lund: Studentlitteratur.
*Farber, E. J. (2018). Cultural competence of baccalaureate nurse faculty: Relationship to cultural experiences. Journal of Professional Nursing, 35(2), 81-88.
Gillson, S., & Cherian, N. (2019). The importance of teaching cultural diversity in
baccalaureate nursing education. Journal of Cultural Diversity, 26(3), 85-88. ISSN: 2169-415X
Hadziabdic, E., Safipour, J., Bachrach-Lindström, M., & Hultsjö, S. (2016). Swedish version of measuring cultural awareness in nursing students: validity and reliability test. BMC nursing, 15(25), 1-9. doi:10.1186/s12912-016-0146-4
*Hemberg, J., & Vilander, S., (2017). Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31, 822-829. doi: 10.1111/scs.12403
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.411-420). Lund: Studentlitteratur AB.
Holmgren, J. (2014). Postkoloniala blickar på konstruktionen av “den Andre”. I H. Eriksson (Red.), Vårdvetenskap och postmodernitet (s. 113-143). Lund: Studentlitteratur AB. *Hsiang Lin, M., Hsin Chang, T., Hsia Lee, Y., Wang, P. Y., Hui Lin, L., Chin Hsu, H. (2019).
Developing and validating the nursing cultural competence scale in Taiwan. Plos One, 14(8), 1-14. doi:10.1371/journal.pone.0220944
Jirwe, M., Gerrish, K., & Emami, A. (2010). Student nurses’ experiences of communication in cross-cultural care encounters. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 2010(24), 436-444. doi:10.1111/j.1471-6712.2009.00733.x
*Johnstone, M-J., Hutchinson, M. A., Rawson, H., & Redley, B. (2016). Nursing strategies for engaging families of older immigrants hospitalized for end-of-life care: an Australian Study. Journal of Patient Experience, 3(3), 57-63. doi:10.1177/2374374373516667004 Leininger, M. (1978). Transcultural nursing: concepts, theories, and practices. New York:
Wiley Medical.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.57-80). Lund: Studentlitteratur AB. Kohlbry, P-W. (2016). The impact of international service-learning on nursing students’
cultural competency. Journal of Nursing Scholarship, 48(3), 303-311. doi:10.1111/jnu.12209
Maneze, D., Everett, B., Kirby, S., DiGiacomo, M., Davidsson, P. M., & Salamonson, Y. (2016). ‘I have only little English’: lauguage anxiety of Filipino migrants with chronic disease. Ethnicity & health, 21(6), 596-608. doi:10.1080/13557858.2016.1143091 *Markey, K., Tilki, M., & Taylor, G. (2017). Understanding nurses’ concern when caring for
patients from diverse cultural and ethnic background. Journal of Clinical Nursing, 2018;27, 259-268. doi: 10.1111/jocn.13926
Murphy, K. (2011). The importance of cultural competence. Nursing made Increadivly Easy!, 5. doi: 10.1097/01. NME.0000394039.35217.12
Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (421- 438). Lund: Studentlitteratur AB.
*Papadopoulos, I., Zorba, A., Koulouglioti, C., Ali, S., Aagard, M., Akman, O., …Vasiliou, M. (2016). International study on nurses’ views and experiences of compassion.
International Council of Nurses, 63(3), 395-405. doi:10.1111/inr.12298
Polit, D-F., & Beck, C. (2019). Nursing research: Generating and Assessing Evidence for Nursing Practice. (11. uppl.) Philadelphia: Wolters Kluwer
*Riden, H., Jacobs, S., & Marshall, B. (2014). New Zealand nurses’ views on preceptoring international nurses. International Council of Nurses, 61(2), 179-
85. doi:10.1111/inr.12087
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
*Shepherd, M. S., Willis-Esqueda, C., Newton, D., Sivasubramaniam, D., & Paradies, Y. (2019). The challenge of cultural competence in the workplace: perspectives of
healthcare providers. BMC health services research, 19(135), 1-11. doi:10.11186/s12913- 019-3959-7
Svensk sjuksköterskeförening (2017a). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. Hämtad 2020-09-11 från https://www.swenurse.se/globalassets/01- svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning- legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2017b). Jämlik vård och hälsa. Hämtad 2020-09-11 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik- publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_jamlik_vard_och_halsa.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2014). Svensk sjuksköterskeförening om omvårdnad och god vård. Hämtad 2020-09-11 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
Tang, C., Tian, B., Zhang, X., Zhang, K., Xiao, X., Simoni, J., & Wang, H. (2018). The influence of cultural competence of nurses on patient satisfaction and the mediating effect on patient trust. Journal of Advanced Nursing, 75(4), 749-759.
doi:10.1111/jan.13854
Tavallali, A. G, Jirwe, M., & Nahar Kabir, Z. (2015). Cross-cultural care encounters in
paediatric care: minority ethnic parents’ experiences. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(1), 54-62. doi:10.1111/scs.12314
Tavallali, A. G., Nahar Kabir, Z., & Jirwe, M. (2013). Ethnic Swedish parents’ experiences of minority ethnic nurses’ cultural competence in Swedish peadiatric care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 28, 255-263. doi:10.1111/scs.12051
Ulrichs Web [Elektronisk resurs] global serials directory. (2020). Seattle, Wash: Serials Solutions.
Wang, Y., Dongxia Xiao, L., Yan, P., Wang, Y., & Yasheng, A. (2018). Nursing students’ cultural competence in caring for older people in a multicultural and developing region. Nurse Education Today, 70, 47-53. doi:10.1016/j.nedt.2018.08.012
*Wesolowska, K., Hietapakka, L., Elovainio, M., Aalto, A-M., Kaihalanen, M., & Heponiemi, T. (2018). The association between cross-cultural competence and well-being among registeres native and foreign-born nurses in Finland. Plos one, 13(12), 1-18.
doi:10.1371/journal.pone.0208761
Wibeck, V. (2017). Fokusgrupper. I M. Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (s.169-188). Lund: Studentlitteratur AB. Östlund, L. (2017). Informationssökning. I Friberg, F (Red.), Dags för uppsats (ss. 59-82).
BILAGA A. SÖKMATRIS
Databas
Datum Sökord Booleska sökoperatorer Antal träffar/Antal
lästa titlar
Antal lästa
abstract Antal lästa fulltext Antal kvalitets- granskade
Antal valda artiklar
Cinahl plus 2019-11-21
Nursning care AND cultural diffrences OR cultural diversity and nurses experience or perspective or view or attitute
122 37 9 9 2
Cinahl plus
2019-11-21 Culture AND nursing care 70 10 2 1 1
Cinahl plus
2019-11-21 Cultural Competense AND nursing 142 27 5 3 1
Cinahl plus
2020-08-25 Culture competence models AND nursing care 5 5 1 1 1
Cinahl plus
2020-08-25 Culture competence AND nurse OR nurses OR nursing AND attitudes 77 5 1 1 1
PubMed 2020-08-25
Nursing OR nurses AND culture competence AND attitudes AND nurse perspective
219 40 10 7 5
PubMed 2020-09-14
Nursing OR nurses AND culture competence AND views
BILAGA C. KVALITETSGRANSKNING
Kvalitetsgranskning enligt Friberg (2017). Studier som uppnår tolv eller högre poäng anses erhålla en hög kvalité.
Kvalitativa artiklar
Kvantitativa artiklar
Mixed-method artiklar
Granskningsfrågor 3 4 5 8 9 13
Finns det ett tydligt problem formulerat? 1 1 1 1 1 1 Finns det teoretiska utgångspunkter beskrivna? 1 1 1 0 1 1 Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? 1 1 1 1 1 1 Finns det ett tydligt syfte? 1 1 1 1 1 1 Finns det en tydlig metoden beskriven? 1 1 1 1 1 1 Är undersökningspersonerna beskrivna? 1 1 1 1 1 1 Har data analyserats? 1 1 1 1 1 1 Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? 1 1 1 1 1 1 Finns det ett tydligt beskrivet resultat? 1 1 1 1 1 1 Har författarna tolkat studiens resultat? 1 1 1 1 1 1 Har författarna argumenterat i sitt resultat? 1 1 1 1 1 1 Finns det några etiska resonemang? 1 1 1 1 1 1 Finns en metoddiskussion? 1 1 1 1 1 1 Sker en återkoppling till teoretiska antaganden till exempel vårdvetenskaliga antaganden? 1 1 1 1 1 1
Granskningsfrågor 6 10 11
Finns det ett tydligt problem formulerat? 1 1 1 Finns det teoretiska utgångspunkter beskrivna? 1 0 1 Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? 1 1 1 Finns det ett tydligt syfte? 1 1 1 Finns det en tydlig metoden beskriven? 1 1 1 Är urvalet tydligt beskrivet? (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier) 1 1 1
Har data analyserats? 1 1 1
Användes statiska metoder för att analysera data? 1 1 0 Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? 1 1 1 Finns det en tydlig beskrivning av vad resultatet visar? 1 1 1 Har författarna argumenterat i sitt resultat? 1 1 1 Finns det några etiska resonemang? 1 1 1 Finns en metoddiskussion? 1 1 1 Sker en återkoppling till teoretiska antaganden till exempel vårdvetenskaliga antaganden? 1 1 1
Granskningsfrågor 1 2 7 12
Finns det ett tydligt problem formulerat? 1 1 1 1 Finns det teoretiska utgångspunkter beskrivna? 1 1 1 1 Finns det någon omvårdnadsvetenskaplig teoribildning beskriven? 1 1 1 1 Finns det ett tydligt syfte? 1 1 1 1 Är urvalet tydligt beskrivet? (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier) 1 1 1 1 Finns det en tydlig metoden beskriven? 1 1 1 1 Användes statiska metoder för att analysera data? 1 1 1 1 Är undersökningspersonerna beskrivna? 1 1 1 1 Har data analyserats? 1 1 1 1 Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? 1 1 1 1 Finns det ett tydligt beskrivet resultat? 1 1 1 1 Har författarna tolkat studiens resultat? 1 1 1 1 Har författarna argumenterat i sitt resultat? 1 1 1 1 Finns det några etiska resonemang? 1 1 1 1 Finns en metoddiskussion? 1 1 1 1 Sker en återkoppling till teoretiska antaganden till exempel vårdvetenskaliga antaganden? 1 1 1 1
BILAGA C. ARTIKELMATRIS
Författare/Tidskrift/År/Land Titel Syfte Metod Resultat Kvalité
1 Ahn, J-W.
Asian Nursing Research 2017 Syd Korea Structural Equation Modeling of Cultural Competence of Nurses Caring for Foreign Patients
Syftet var att undersöka faktorer relaterat till kulturell kompetens, i vårdandet av utländska patienter Kvalitativ studie. N=275 sjuksköterskor intervjuades.
Strukturerad intervju som analyserades via statistik.
Sjuksköterskornas kulturella kompetens bör utvecklas i utbildningen, genom erfarenheter, reflektioner samt inom organisationen.
Hög
2 Alpers, L-M., & Hanssen, I. Nurse Education Today 2013 Norway Caring for ethnic minority patients: A mixed method study of nurses´self- assessment of cultural competency
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor bedömer sin kompetens i vårdandet av patienter med minoritetsbakgrund En kvalitativ och kvantitativ studie. N=145 sjuksköterskor inom somatisk vård och N=100 sjuksköterskor inom psykiatrisk vård besvarade en enkät. Kvantitativ data sammanställdes och analyserades i tabellform utifrån den transkriberade och analyserade kvalitativa data. Sjuksköterskorna i studien ansåg att deras kunskaper om kulturell kompetens var otillräcklig. Kulturell kompetens behöver läras och utövas på
utbildningsnivå och inom kliniska verksamheter. Detta för att blivande sjuksköterskor och legitimerade sjuksköterskor ska utvecklas inom kulturell kompetens och kunna tillgodose alla patienter oavsett kulturell bakgrund.
Hög
3 Bai, M., Sui, X., Zhou, C., Li, Y., Li, J., Gao, R., Du, Z., Xu, L., & Li, F.
BioMed Research International 2020 China The Challenge of Cross- Cultural Care Encounters: Perspective of Imported Nurses in Lhasa, Tibet
Syftet var att beskriva utmaningar inom transkulturell omvårdnad som nyanlända sjuksköterskor i Lhasa, Tibet står inför En kvantitativ tvärsnittstudie. N=300 sjuksköterskor besvarade enkäten. N=255 Patienter svarade på enkäten. Enkäterna analyserades via SPSS och sammanställdes i tabeller. Majoriteten av sjuksköterskorna visade färdigheter inom transkulturell omvårdnad och kulturell kompetens. Kulturell kompetens är relaterat till
språkkunnigheter och förståelse för den andres kultur.
Hög
4 Cai, D., Kunaviktikul, W., Klunklin, A., Sripusanapan, A., & Kay Avant, P.
Nursing and Health Sciences 2017 Australia Identifying the essential components of cultural competence in a Chinese nursing context: A qualitative study
Syftet var att undersöka komponenter som bidrar till kulturell kompetens enligt kinesiska sjuksköterskor En kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer med N=20 olika sjuksköterskor. Analyseras via en innehållsanalys, delade upp den insamlade datan i kategorier och teman.
Medvetenhet, attityder, kunskap och kompetens är essentiella för kulturell kompetens. Djupare förståelse för kulturella olikheter kan också bidra till kulturell kompetens bland sjuksköterskor.
Hög
5 E. Farber, J.
Journal of Professional Nursing 2018 USA Cultural Competence of Baccalaureate Nurse Faculty: Relationship to Cultural Experiences
Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter inom kulturer och kulturell kompetens En kvalitativ studie. N=118 legitimerade sjuksköterskor intervjuades. Analyserades i en beskrivande tabellform. Sjuksköterskorna känner sig säkra när det kommer till kulturell medvetenhet men mindre säkra när det kommer till transkulturell kunskap.
Hög
6 Hemberg, J., & Vilander, S. Scandinavian journal of caring sciences 2017 Finland Cultural and communicative competence in the caring relationship with patients from another culture
Syftet var att förstå kompetensen i kommunikationen och det omsorgsfulla vårdandet till patienter tillhörande olika kulturer.
Denna kvalitativa studie använder en
hermeneutisk metod. Materialet samlades in genom enkäter som svarades av åtta sjuksköterskor och två patienter från olika kulturer. Texterna analyserades genom en innehållsanalys. Mänsklig kärlek är grunden för en omtänksam relation. Integritet är avgörande för kulturell respekt och särskilt för att beakta andliga behov i den omtänksamma relationen. Bekräftande närvaro är avgörande för gemenskapen. Kreativt mod är grundläggande för kommunikation och kontinuerlig information är avgörande för att skapa förtroende inom den omtänksamma relationen.
7 Hsiang Lin, M., Hsin Chang, T., Hsia Lee, Y., Yu Wang, P., Hui Lin, L., & Chin Hsu, H. PLOS ONE 2019 China Developing and validating the Nursing Cultural Competence Scale in Taiwan
Syftet var att utveckla och undersöka instrument gällande kulturell kompetens för legitimerade sjuksköterskor En kvalitativ studie. N=246 sjuksköterskor i Taiwan intervjuades. Insamlade data analyserades och sammanställdes i SPSS.
Verktyget som utvecklades och analyserades var fungerade och dess validitet ansågs kunna utveckla sjuksköterskors kulturella kompetens.
Hög
8 Johnstone, M-J., M Hutchinson, A., Rawson, H., & Redley, B. Journal of Patient Experience 2016 Australia Nursing Strategies for Engaging Families of Older Immigrants Hospitalized for End-of-Life Care: An Australian Study
Syftet var att undersöka och beskriva strategier som sjuksköterskor använder för att involvera anhöriga till icke engelsk talande patienter som vårdas i livets slutskede En kvalitativ intervjustudie. N=22 legitimerade sjuksköterskor i Australien intervjuades. Intervjuerna analyserades via tematiska analysprocesser.
Genom att aktivt lyssna och skapa en förståelse av anhörigas situationer, för att sedan uppmuntra anhöriga till att vara delaktiga i patienternas vård var strategier som sjuksköterskorna använde sig av. Hantering av ångest och att tydligt förklara för anhöriga om den palliativa processen för patienterna vid livets slutskede var ytterligare strategier som ledde till delaktighet och förståelse hos anhöriga.
Hög
9 Markey, K., Tilki, M., & Taylor, G.
Journal of Clinical Nursing 2017 Ireland Understanding nurses’ concern when caring for patients from diverse cultural and ethnic background
Syftet var att förstå sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med andra etniska och kulturella bakgrunder. En kvalitativ studie. Sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter på Irland intervjuades. Insamlat datamaterial analyserades med hjälp av de klassiska grundläggande teorimetodologiska principerna för kodning, jämförelse och teoretisk sampling.
Osäkerhet från sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter framkom. Brist på kunskap kring kulturella skillnader och etniska tillhörigheter påvisades, vilket skapade känslor av tvetydighet. Agerande påverkades ytterligare av kulturen i organisationen där deltagarna lär sig och arbetar i. Istället för att öka kunskapen kring osäkerheter visade deltagarna brist på engagemang för att möta patienternas behov på ett kulturellt lämpligt sätt.
Hög
10 Papadopoulos, I., Zorba, A., Koulouglioti, C., Ali, S., Aagard, M., Akman, O., …Vasiliou, M. International Council of Nurses 2016 United Kingdom International study on nurses’ views and experiences of compassion.
Syftet var att utforska sjuksköterskors åsikter och erfarenheter medkänsla inom omvårdnad och beskriva likheter och skillnader på internationell nivå samt från de olika sjuksköterskans olika roller. En kvantitativ studie. En tvärsnittsbeskrivande studie som genomfördes via internet. Totalt svarade 1323(=n) sjuksköterskor från 15 olika länder på frågeformuläret. Insamlade data analyserades i SPSS. Definitionerna av medkänsla varierade från land till land. Mer än hälften höll med om att medkänsla var mycket viktigt i omvårdnaden och att det kan läras ut. Många sjuksköterskor uppgav att deras patienter föredrar att bli vårdade av vårdare som besitter interpersonell kompetens. Endast 4,3% noterade att de får medkänsla av sina chefer.
Hög
11 Riden, H. Jacobs, S., & Marshall, B.
International Council of Nurses 2014 New Zeeland New Zealand nurses’ views on preceptoring international nurses.
Syftet var att fastställa om instruktören tror att de är tillräckligt beredda för att bedöma
sjuksköterskor för vilka engelska är andraspråk och att bestämma det stöd och det erkännande som erhållits i rollen. En kvantitativ studie. Sjuksköterskor (n=151) på en medicinsk/kirurgisk avdelning svarade på en anonym internetundersökning. Den insamlade data sammanställdes i en beskrivande analys. Resultatet av undersökningen utvärderade instruktionsträning, arbetsbelastning, förståelse för etisk och juridisk ansvarighet och upplevelser av
organisationen som värden, stöd och attityder. Vissa arbetsmiljöer kräver att sjuksköterskor ska utbilda internationella sjuksköterskor. Många sjuksköterskor anser att rollen inte värderas trots de höga
arbetsbelastningskraven. Träning ökade
instruktörens förtroende och beredskap för klinisk bedömning men ytterligare utbildning krävs för att förstå etisk och juridisk ansvarsskyldighet inom rollen. Många instruktörer uppgav att de kände sig pressade till att spela in bedömningar som de inte kände sig bekväma med. 12 Shepherd, M. S., Willis-Esqueda,
C., Newton, D., Sivasubramaniam, D., & Paradies, Y.
BMC Health Services Research 2019 Australia The challenge of cultural competence in the workplace: perspectives of healthcare providers
Syftet var att undersöka vårdpersonalens syn på kulturell kompetens hos sig själva och på arbetsplatsen samt deras erfarenheter av att arbeta med patienter från olika kulturer. En kvalitativ intervjustudie. N=56 vårdpersonal intervjuades, därefter sammanställdes resultaten för att sedan utvärderas. Resultaten sammanställdes i en innehållsanalys och delades sedan upp i kategorier, teman och subkategorier.
Studien visar på behovet av interventioner för kulturell medvetenhet samt åtgärder för att vidareutveckla kulturell kompetens.
Hög
13 Wesolowska, K., Hietapakka, L., Elovainio, M., Aalto, A-M., Kaihlanen, A-M., & Heponiemi, T. PLOS one 2018 Finland The association between cross- cultural competence and well-being among registered native and foreign-born nurses in Finland
Syftet var att undersöka om det fanns skillnader inom kulturell kompetens mellan finländska sjuksköterskor och utländskfödda sjuksköterskor arbetande i Finland En kvalitativ studie. N=212 utländska sjuksköterskor och N=744 finländska sjuksköterskor intervjuades. Insamlade data analyserades och sammanställes därefter för att jämföra likheter och skillnader.
Förståelse av andra kulturer kan förebygga känslan av tidspress, stress och även sömnbesvär hos finskfödda som
utländskfödda sjuksköterskor.
BILAGA D. ÖVERSIKTSTABELL
Mixed-Methods Artiklar
Författarna Syfte Metod Resultat
Ahn, 2017 Syftet var att undersöka faktorer relaterat till kulturell kompetens, i vårdandet av utländska patienter
Kvalitativ och kvantitativ studie. N=275
sjuksköterskor intervjuades.
Strukturerad intervju som analyserades via statistik.
Kunskap. Brist på kulturell kompetens präglades av sjuksköterskors
osäkerheter och farhågor om mångkulturer. Osäkerheten grundar sig i brist på kunskap gällande attityder, beteenden och känslor inom olika kulturer. Sjuksköterskor som har kunskaper om andra kulturer visar sig vara självsäkra inom tvärkulturella vårdmöten. Kunskapen gör att sjuksköterskor vågar möta patienter från andra kulturer och i bemötandet tenderar de att vara mer kulturellt kompetenta än dem med mindre kunskap. Sjuksköterskor bör sträva efter att öka kunskaper om kulturer och kulturella skillnader.
Erfarenheter. Kulturell kompetens utvecklas genom att sjuksköterskor får ta
del av olika kulturer och tvärkulturella vårdmöten.
Attityder. Genom att tillämpa strategier för att hantera tvärkulturella
vårdmöten kan sjuksköterskor få ökad kulturell kompetens. För att minska osäkerheter i tvärkulturella vårdmöten, behöver sjuksköterskor vara genuint intresserade av att lära sig om mångkulturer och dess skillnader och likheter. De behöver också sträva efter och vara intresserade av kulturers olika karaktäristiska drag. Attityder som strävar efter lärandet om andra kulturer.
Organisationen. Studien visar att stöd från organisationen kan öka den
kulturella kompetensen hos sjuksköterskorna. Exempelvis genom att organisationen tillämpar strategier och metoder som bidrar till lärandet och utvecklandet hos sjuksköterskorna. (p<0.05).
Alpers & Hanssen, 2013
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor bedömer sin kompetens i vårdandet av patienter med minoritetsbakgrunder En kvalitativ och kvantitativ studie. N=145 sjuksköterskor inom somatisk vård och N=100 sjuksköterskor inom psykiatrisk vård besvarade en enkät. Kvantitativ data sammanställdes och analyserades i tabellform utifrån den transkriberade och analyserade kvalitativa data.
Kunskap. 48 % upplevde att de hade kunskap och kompetens för att utforma
patientcentrerad vård oavsett patienternas kulturella bakgrunder (p=0.0068).