Metoddiskussion

Till en början avsågs detta examensarbete att utföras med en empirisk studie, på grund av en pandemi som råder just nu kunde intervjuer med sjuksköterskor inte ske samt att det skulle orsaka tidsbrist i arbetet. En ny metod valdes och den som ansågs lämpad var en

litteraturöversikt som Friberg (2017) förklarar handlar om att få en överblick på det befintliga kunskapsläget om ett specifikt område.

För att få en hög kvalité på examensarbetet ska kvalitetskriterier diskuteras i arbetet.

Kvalitetskriterierna innefattar trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Trovärdighet innebär att tydliggöra att resultatet i arbetet är giltigt. Trovärdigheten kan också ökas genom att arbetet läses av utomstående personer eller genom att läsa resultatet högt för en person som inte är inblandad i arbetet (Mårtensson & Fridlund, 2017). Detta har skett genom att personer som inte är insatta i arbetet har läst det. En litteraturöversikt handlar om att presentera den data som finns och inte att enbart hitta artiklar som stärker arbetets syfte (Friberg, 2017). Sökningen av artiklar skedde på två olika databaser. Att söka artiklar på två databaser ökar trovärdigheten i arbetet (Henricson, 2017). För att ytterligare öka trovärdigheten inkluderades endast artiklar som var peer-reviewed till detta

examensarbete vilket enligt Östlund (2017) innebär att artiklarna besitter en god vetenskaplig kvalitet och är sanningsenliga. En annan aspekt som gör att ett arbete blir trovärdigt är att det kan göras om igen och att det då ska bli samma resultat (Polit & Beck, 2019). Men då människors erfarenheter, kunskaper och förståelse ändras kontinuerligt är det på gränsen till omöjligt att få samma resultat två gånger. Att författarnas metodologiska kunskap är begränsad är också en aspekt till att resultatet kan bli annorlunda en andra gång och det minskar trovärdigheten i arbetet. Artiklarna var på engelska vilket gör att

översättningarna kan skilja sig som Kjellberg (2017) förklarar kan ske. Pålitlighet innebär att författarna har en insikt i sin förförståelse och att den har beskrivits i arbetet samt diskuterat den med varandra. Andra aspekter att ha i beaktande för att kunna styrka pålitlighet är att belysa hur tidigare erfarenheter kan ha påverkat datainsamling och analys (Mårtensson & Fridlund, 2017).

Även om en litteraturöversikt ska vara objektiv i den utsträckningen som det går (Polit & Beck, 2019), kan det förekomma att författarna i examensarbetet vinklat artiklarna utefter hur de tolkat texterna. De har haft i åtanke att vara objektiva och inte påverka

datainsamlingen med deras egna fördomar, åsikter och tidigare erfarenheter men risken ska ändå belysas då det kan ha påverkat analysen. Båda författarna har mindre med erfarenheter från en sjukhusmiljö samt ingen erfarenhet av att vara en sjuksköterska som arbetar i

tvärkulturella vårdmiljöer. Förförståelsen har diskuterats med andra studenter och handledare under denna tid som examensarbetet har skrivits. Personer som inte var delaktiga i arbetet läste examensarbetet innan det var klart för att göra arbetet neutralt och opersonligt. Bekräftelsebarhet handlar om att förklara analysprocessen tydligt och att den har följts under hela arbetet, om detta utförs ökar bekräftelsebarheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). I detta arbete är metod och analysprocessen noggrant beskrivet.

Överförbarhet handlar om i vilken grad examensarbetets resultat kan överföras till andra situationer och grupper. För att denna aspekt ska kunna bedömas krävs det att resultatet är beskrivet detaljerat och att de andra ovanstående aspekterna är säkrade (Mårtensson & Fridlund, 2017). Samtliga studier har lästs individuellt för att sedan diskuteras tillsammans. Det gör att en större helhet kan utformas, vilket ökar kvalitén och reliabiliteten (Henricson, 2017).

Då en allmän litteraturöversikt inte är lika djupgående som en systematisk litteraturstudie gör det metoden relevant för ett examensarbete på kandidatnivå. En litteraturöversikt innehåller ingen rådata utan i den här metoden analyseras redan bearbetat material. Därav har denna metod fått kritik. Att den har en begränsad mängd forskning som utgör grunden för översikten vilket medför en risk för selektivt urval. Det menas att endast de artiklar som svarar på syftet har valts. Det är omöjligt att få in all den senaste forskning kring ämnet i ett examensarbete på kandidatnivå, därför måste val och avgränsningar göras. Det krävs ett kritiskt förhållningssätt under hela processen, från det att sökningen av artiklar börjar och under hela skrivprocessen (Friberg, 2017). 13 artiklar kvalitetsgranskades och analyserades vilket ger en smal kunskap och överblick om ämnet, då examensarbetet är på kandidatnivå och utförs under en begränsad tid ansågs inte att fler artiklar skulle inkluderas.

Syftet med en litteraturöversikt är att sammanställa och utvärdera nuvarande evidensbaserad kunskap och förståelse kring ett ämne, inte att beskriva hur forskare har gått tillväga.

Användande av både kvantitativa och kvalitativa studier gör att kunskapsläget kring ämnet leder till en bredare överblick och ökad förståelse. Kombinationen av kvalitativa och kvantitativa artiklar kompletterar varandra och även det bidrar till ökad information avseende ämnet (Friberg, 2017).

Kvalitativ data kan förklara kvantitativa resultat (Polit & Beck, 2019). Det som kan påverka pålitligheten i artiklarnas resultat är artiklarnas kvalité, därav finns det en betydelse av att diskutera artiklarnas olika mätinstrument. Det är problematiskt att dra en slutsats av arbetets resultat utifrån olika mätinstrument (Henricson, 2017). Arbetet inkluderar flera artiklar som inte har använt samma metod, detta gjorde att mätinstrumenten skildes. Det är inte sannolikt att alla artiklar skulle ha samma metod då både kvantitativa och kvalitativa artiklar använts, dock har författarna försökt att finna artiklar med samma metod i de kvantitativa respektive kvalitativa artiklarna. Artiklarna har därför jämförts, där skillnader och likheter sammanställts för att mer ingående beskriva aspekterna. Antal deltagare i studierna varierade mellan 8-1323 stycken, vilket är en svaghet i analysen.

I tre av de valda artiklarna till resultatet undersöktes patienters, psykiatrisjuksköterskor och vårdares perspektiv. Artiklarnas urval, metod, resultat och diskussion är tydligt presenterade vilket gjorde det enkelt att inte ta med påståenden av exkluderade kategorier utan endast använda data från sjuksköterskors perspektiv. Några av studierna i resultatet var utgivna 2014 och det kan anses vara icke relevant forskning då författarna noga påpekar att kulturell kompetens är en process som är i ständig rörelse. På sex år kan mycket ha hänt, både inom kulturer och i kompetensen. Därav kan uppfattningen vara att de inte borde inkluderas men då studierna hade en betydelse i examensarbetets syfte valdes de att användas. En del av de valda studierna svarade på ett bredare syfte än det som eftersöktes.

Studierna innehöll aspekter som var intressant och behövliga för detta examensarbete och därav valdes de att behållas och användas. Det är av betydelse att diskutera om det är möjligt att överföra resultat när artiklarna är beskrivna i olika länder (Henricson, 2017). Studierna i artiklarna utformades inte i samma land, det gör att flera olika länder kan jämföras och nya synvinklar kan visas. Det ger en bredare kunskap och förståelse när det innefattar flera länder och därmed kulturer.