8. Diskussion
8.2 Förslag till vidare forskning
Som det framkom i resultatet och tidigare forskning (se Wimelius, et al., 2016; Eriksson, et al., 2014) var det tydligt att socialsekreterare efterfrågar tydligare politiska riktlinjer och målsättningar i sitt arbete med EKB. De menar att utan tydliga politiska riktlinjer och
målsättning är det svårt för socialsekreterare att veta hur integrationen av EKB ska se ut vilket försvårar deras arbete. Ett förslag till vidare forskning kan därför vara att undersöka vad ledning och politiker anser om sina möjligheter att utforma tydliga riktlinjer och målsättningar om hur arbetet ska se ut och bedrivas. Vidare väcktes frågor om hur socialtjänstens arbete ger den avsedda effekt som är ämnad för arbetet med EKB. Respondenter i föreliggande studie uppgav att de inte har någon kontakt med EKB efter att de inte längre är aktuella på
socialtjänsten, däremot uttrycktes en önskan av uppföljning av hur ungdomarna har det och hur de har klarat sig på egen hand. Brist på systematisk uppföljning och utvärdering av socialtjänstens arbete med EKB har även belysts i tidigare forskning (se Wimelius, et al., 2016; Eriksson, et al., 2014). Därav kan förslag på vidare forskning vara en form av uppföljningsstudie för att undersöka hur socialtjänsten hjälp och stöd har upplevts av ungdomarna i syfte att kunna mäta socialtjänstens stöd av EKB:s integrering i samhället.
32
Referenslista
Akademikerförbundet SSR (2017). Etik i socialt arbete - etisk kod för socialarbetare. Stockholm: Akademikerförbundet SSR
Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur AB
Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K., & Åkerlund, E. M. (2014). Socialtjänstens arbete med ensamkommande barn och ungdomar - erfarenheter från Stockholms län. Stockholm: FoU-Nordost, FoU-Nordväst, FoU-Södertörn.
Backlund, Å., Eriksson, R., von Greiff, K., & Åkerlund, E. M. (2012). Ensam och flyktingbarn: Barnet och socialtjänsten om den första tiden i Sverige. Tullinge: FoU Södertörn
Berger, E. (2016). Ett år sen flyktingkrisen – så ser det ut i dag. SVT Nyheter. Hämtad 2019- 04-14 från https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-ar-sen-flyktingkrisen-sa-ser-det-ut-i-dag Blomberg, S. & Dunér, A. (2015). Biståndshandläggarens yrkesroll och handlingsutrymme inom äldreomsorgen. I S. Johansson, P. Dellgran & S. Höjer (Red.), Människobehandlande organisationer - villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete (s. 194 - 210). Stockholm: Natur & Kultur
Brunnberg, E., Borg, R. & Fridström, C. (2011). Ensamkommande flyktingbarn – en forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Diaz, J. A. (1993). Choosing integration: a theoretical and empirical study of the immigrant integration in Sweden. Uppsala: Doctoral dissertation, Department of Sociology
Dominelli, L. (2004). Social Work. Theory and Practice for a Changing Profession. Cambridge: Polity Press
Eide, K. & Hjern, A. (2013). Unaccompanied refugee children – vulnerability and agency. Acta Pædiatrica – Nurturing the child. 102(7), 666-668.
Eriksson, M., Ghazinour, M., Hanberger, A., Isaksson, J., & Wimelius, M. (2014). Utvärdering av insatser för ensamkommande barn och ungdomar i Umeå 2012-2013: slutrapport. Umeå University
Flick, U. (2006). An introduction to qualitative research (3:rd ed.). London: Sage.
Fälldin, K. & Strand, G. (2010). Ensamkommande barn och ungdomar: en praktisk handbok om flyktingbarn. Natur & Kultur Akademisk
Gilje, N. & Grimen, H. (2007). Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos AB
33
Hanberger, A., Wimelius, M. E., Ghazinour, M., Isaksson, J., & Eriksson, M. (2016). Local service-delivery networks for unaccompanied children in sweden: Evaluating their
effectiveness. Journal of Social Service Research, 42(5), 675–688. Hasenfeld, Y. (1983). Human service organizations. NJ: Prentice-Hall
Herz, M & Lalander, P. (2017). Being alone or becoming lonely? The complexity of portraying ‘unaccompanied children’ as being alone in Sweden. Journal of Youth Studies, 20(8), 1062-1076.
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Falkenberg: Gleerups AB
Holgersson, S. (2017). En undersökning av några socialtjänsters handläggning av ärenden som rör ensamkommande barn. Hämtad från Justitieombudsmannen:
http://databas.infosoc.se/rattsfall/36670/fulltext
Jakobsen M, Meyer DeMott M. A, Wentzel-Larsen T & Heir, T. (2016). The impact of the asylum process on mental health: a longitudinal study of unaccompanied refugee minors in Norway. BMJ Open, 7(6), 1-8.
Johansson, S., Dellgran, P & Höjer, S. (2015). Inledning. I S. Johansson, P. Dellgran & S. Höjer (Red.), Människobehandlande organisationer - villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete (1a uppl. s. 252-269). Stockholm: Natur & Kultur Johansson, S. (2015). Policyimplementering - att förändra verksamheten i
människobehandlande organisationer. I S. Johansson, P. Dellgran & S. Höjer (Red.), Människobehandlande organisationer - villkor för ledning, styrning och professionellt välfärdsarbete (1a uppl. s. 21-38). Stockholm: Natur & Kultur
Jönsson, J. H. (2019). Servants of a ‘sinking titanic’ or actors of change? Contested identities of social workers in Sweden. European Journal of Social Work, 22(2), 212-224.
Kamali, M. (2016). Ensamkommande är inga hjälplösa barn. Hämtad 2019-05-01 från https://www.aftonbladet.se/debatt/a/p6lAK6/ensamkommande-ar-inga-hjalplosa-barn
Kamali, M. (2002). Kulturkompetens i socialt arbete: Om socialarbetaren och klientens kulturella bakgrund. Stockholm: Carlssons bokförlag.
Kamali, M. (2015). War, Violence & Social Justice: Theories for social work. Routhledge. Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Leisti, A. (2005). Walla - mångkulturellt fältarbete. I B. Ander, M. Andersson, K. Jordevik & A. Leisti (Red.) Möten i mellanrummet: socialt förebyggande arbete med ungdomar. (1a uppl. s. XX-XX). Stockholm: Förlagshuset Gothia
Lipsky, M. (2010). Street-level bureaucracy: Dilemmas of the individual in public services, 30th Anniversary Expanded Edition. New York: Russell Sage Foundation.
34
Malmsten, J. (2014). Unaccompanied children living in transitional houses – voices from Sweden. International Journal of Migration, Health and Social Care, 10(1), 18-35.
Meyer, J. & Rowan, B. (1977). Institutionalized organizatinos: Formal structures as myth and ceremony. American Journal of Sociology, 83(2), 340-363.
Migrationsverket (2018). Begränsade möjligheter att få uppehållstillstånd. Hämtad 2019-05- 05 från https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Aktuella-fragor/Begransad- ratt-till-uppehallstillstand-i-Sverige.html
Migrationsverket (2016). Inkomna ansökningar om asyl 2015. Hämtad 2019-04-11 från: https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html
Migrationsverket (2019a). Inkomna ansökningar om asyl 2018. Hämtad 2019-04-11 från https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Asyl.html
Migrationsverket. (2017). Vad betyder orden? Hämtad 2019-05-10 från
https://www.migrationsverket.se/Privatpersoner/Skydd-och-asyl-i-Sverige/For-dig-som-ar- barn-och-har-sokt-asyl/Vad-betyder-orden.html
Mitendorf, A. & van Ewijk, H. (2019). How social workers maneuver in complex and neoliberal contexts. Social Work Education, 16(1), 1-14.
Nelson, D., Price, E. & Zubrzycki, J. (2016). Critical social work with unaccompanied
asylum-seeking young people: Restoring hope, agency and meaning for the client and worker. Sage Journals, 60(3), 601-613.
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data: halvstrukturerade intervjuer. I Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. (2a uppl. s.149– 165). Malmö: Gleerup
Pacione, L., Measham, T., & Rousseau, C. (2013). Refugee Children: Mental Health and Effective Interventions. Current Psychiatry Reports, 15(2), 1-9.
Poopola, M. (2002). Integration en samtidsspegling – Begrepp, historia, politik och boende i ett delat samhälle. Stockholm: Svenska Kommunförbundet.
Regeringskansliet. (2015). Regeringen föreslår åtgärder för att skapa andrum för svenskt flyktingmottagande. Hämtad 2019-04-15 från
https://www.regeringen.se/artiklar/2015/11/regeringen-foreslar-atgarder-for-att-skapa- andrum-for-svenskt-flyktingmottagande/
Selznick, P. (1949). TVA and the grassroots. Berkeley and Los Angeles: University of California Press
SFS 1994:137 Lagen om mottagande av asylsökande m.fl. Stockholm: Justitiedepartementet SFS 2005:429 Lagen om god man för ensamkommande barn. Stockholm:
35
SFS 2016:752 Lagen om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige. Stockholm: Justitiedepartementet
SFS 2001:453 Socialtjänstlagen. Stockholm: Socialdepartementet SFS 2005:716 Utlänningslagen. Stockholm: Justitiedepartementet
Socialstyrelsen (2016b). Analys av situationen i socialtjänsten Läget under hösten 2016 – delrapport 2. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013). Ensamkommande barns och ungas behov - en kartläggning. Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016a). Ensamkommande barn och unga - handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter. Socialstyrelsen.
Soydan, H. (Red). (1984). Socialt arbete och invandrare. Malmö: Liber Förlag
Stiernstedt, J. & Svensson, F. (2015). Sveriges nya migrationspolitik på EU:s lägstanivå. SvD. Hämtad 2019-06-06 från https://www.svd.se/sveriges-nya-migrationspolitik-pa-eus-lagstaniva
Swärd, H. (2016). Det sociala arbetets ramförutsättningar och bestämningsfaktorer. I A. Meeuwisse, H. Swärd, S. Suneson & M. Knutagård. Socialt arbete - en grundbok (3e uppl s. 77-96). Stockholm: Natur och kultur
Svensson, S., Johnsson, E., & Laanemets, L. (2008). Handlingsutrymme: Utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur.
UNHCR, 2018. 68,5 miljoner människor på flykt 2017 - den högsta siffran någonsin. Hämtad 2019-04-12 från https://sverigeforunhcr.se/blogg/68-miljoner-pa-flykt-2017
Westlund, I. (2015). Hermeneutik. I A. Fejes & R. Thornberg. (Red). Handbok i kvalitativ analys. (2a uppl. s. 71-88). Stockholm: Liber AB.
Wade, J. (2011). Preparation and transition planning for unaccompanied asylum-seeking and refugee young people: A review of evidence in england. Children and Youth Services Review, 33(12), 2424–2430.
Wimelius, M. E., Eriksson, M., Isaksson. Ghazinour, M. (2016). Swedish Reception od Unaccompanied Refugee Children – promoting integration? Journal of International. Migration and Integration, 18(1), 143-157.
Bilaga 1
Intervjuguide Presentation
Vi vill undersöka socialsekreterares erfarenheter och reflektioner gällande
mottagningsprocessen av ensamkommande flyktingbarn. För att göra det har vi valt att fokusera på hur socialsekreterare förhåller sig till sitt handlingsutrymme utifrån
organisationens förutsättningar samt belysa eventuella utmaningar och dilemman gällande mottagningsprocessen. Vi har utifrån vårt syfte delat upp våra frågeställningar i olika teman och kommer att fokusera på organisationens uppdrag, mottagningsprocessen och
socialsekreterarens handlingsutrymme i socialt arbete med EKB.
Bakgrund
• Berätta kort om dig själv, kön, ålder, utbildning?
• Hur länge har du arbetat på utredningsenheten för ensamkommande flyktingbarn?
• Har du några tidigare eller andra erfarenheter av att jobba med EKB?
Generella frågor
• Kan du beskriva hur en vanlig arbetsdag ser ut när du får ett nytt ärende gällande en ungdom?
• Vilka arbetsuppgifter har du?
• Vad för typ av ärenden arbetar du med?
• Hur ser arbetsbelastningen ut?
• Hur många arbetar här med EKB?
Organisationens uppdrag
• Hur ser organisationens uppdrag ut och vilka mål har organisationen för EKB?
• Vilka metoder och/eller modeller arbetar ni utifrån?
• Utifrån organisationens målsättningar, vad anser/tänker du om dina möjligheter att jobba för ett bra mottagande av EKB på din arbetsplats?
Mottagningsprocess
• Hur går mottagandet av EKB till?
• Vilken information får dem vid första besöket?
• Vad är viktigast i bemötandet av EKB anser du?
• Vad anser du är ett bra mottagande av och socialt arbete med EKB och vad tycker du är viktigast i bemötandet av dem?
• Vilka utmaningar kan du se i mottagandet av EKB?
• Hur påverkas du av de organisatoriska förutsättningarna i mottagandet av EKB?
• Hur hanterar du de känslor som kan uppstå hos dig i mottagandet av EKB?
Handlingsutrymme
• Vilka insatser på socialtjänsten gällande EKB kan du enskilt vara med och besluta om?
• Vilka möjligheter respektive begränsningar upplever du att det finns i ditt arbete med EKB?
• Hur förhåller du dig till att arbeta utifrån organisationens uppdrag samt klientens intresse? Vad prioriteras och varför?
• Upplever du att det finns utmaningar/dilemman i arbetet med EKB? Vilka är i så fall dessa?
• Skulle du vilja förändra din arbetssituation, om ja, vad vill du förändra?
Bilaga 2
Information- och samtyckesblankett
Information om deltagande i examensarbete
Som en del i vår socionomexamen ingår att genomföra ett självständigt examensarbete. Syftet med vårt arbete är att undersöka socialsekreterares erfarenheter av och reflektioner kring den kommunala mottagningsprocessen av ensamkommande flyktingbarn. Fokus kommer att ligga på att identifiera och analysera aktuella utmaningar och/eller dilemman i mottagandet av och socialt arbete med ensamkommande flyktingbarn, kopplat till socialsekreterares
handlingsutrymme.
Vi kommer i vårt examensarbete genomföra intervjuer med socialsekreterare om deras erfarenheter och reflektioner kring mottagandet av och socialt arbete med ensamkommande flyktingbarn. Intervjuerna spelas in (audio och/eller video) med utrustning som tillhandahålls av Örebro universitet och transkriberas. Inspelningarna och transkriptionerna bevaras till dess att det självständiga studentarbetet har bedömts som godkänt av examinator, varefter de raderas.
Det är frivilligt att delta i studien och deltagandet påverkar inte ditt arbete på socialtjänsten. Dina personuppgifter kommer behandlas med ditt samtycke i enlighet med europeiska
dataskyddsförordningen (GDPR). Det rör uppgifter om namn, e-post, telefonnummer samt de ljudinspelningar som görs av intervjuerna.
Examensarbetet redovisas i form av en uppsats som presenteras skriftligt och muntligt vid ett examenstillfälle på Örebro universitet. Efter uppsatsens godkännande kan den komma att göras tillgänglig för allmänheten genom att publiceras i databasen DIVA. Fram till dess att arbetet har examinerats och godkänts [och publicerats på DIVA] har du rätt att dra tillbaka ditt samtycke och uppgifterna får då inte bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund. Alla personuppgifter som samlas in kommer att hanteras med konfidentialitet. Namn på person, platser och verksamheter kommer att ersättas med pseudonymer.
Du har rätt att ta del av det som registrerats om dig och ha synpunkter på behandlingen av de uppgifter som samlats in. För information om studentarbetets utformning ber vi dig kontakta vår handledare. Frågor om hur Örebro universitet behandlar personuppgifter kan ställas till lärosätets dataskyddsombud på dataskyddsombud@oru.se. Klagomål som inte kan lösas av Örebro universitet lämnas till Datainspektionen.
Kontaktuppgifter
Studenter:Hanna Ljunggren Kristin Saga Anfinsen
Handledare
Samtycke till deltagande i examensarbete
Jag har fått information om vad det innebär och samtycker till, att delta i examensarbetet i socialt arbete vid Örebro universitet som genomförs av Hanna Ljunggren och Kristin Saga
Anfinsen.
_______________________________ ________________________________