Förslag på vidare forskning

Med utgångspunkt i studiens resultat har vi sett potential för att ytterligare studera länken mellan kommunikationsstilar och retorik men även titta närmare på den för studien nya kommunikationsstilen Change orientation. Därför kan vi ge tre förslag på vidare forskning: 1) En kartläggning kring länken mellan ledares kommunikationsstilar och retorik för att undersöka dess påverkan på medarbetares inställning till förändring, 2) Ledares användning av det retoriska övertygelsemedlet Pathos samt 3) Undersöka om kommunikationsstilen Change orientation är specifik för Sverige.

1. Då vi i vår studie kommit fram till att där finns en länk mellan ledares kommunikationsstilar och retorik ger vi förslag på att vidare forskning kan göra en mer omfattande studie, förslagsvis en tvärsnittsstudie, som undersöker denna länk med vårt resultat som grund. Detta för att kunna bygga vidare på det vi kommit fram till i vårt resultat. Dessutom ger vi förslag på att denna studie även kan studera de effekter ledarnas användning kommunikationsstilar och retorik har på medarbetares inställning till förändring. Detta då flertalet studier visat att medarbetarnas inställning kan vara ett resultat av ledares kommunikation vid förändring (McFarland, 2012; Kotter, 2012; Luo et al., 2016; Ade et al., 2017). På så vis kan en ökad medvetenhet nås kring hur ledare kan kommunicera för att minska motstånd och därmed potentiellt motverka risken för att förändringsarbeten misslyckas. 2. Studiens resultat visade att alla kommunikationsstilarna vi undersökt kan länkas samman med

samtliga retoriska övertygelsemedel: Ethos, Pathos och Logos. Trots ledares användning av alla de tre retoriska övertygelsemedel uppfattades deras sätt att kommunicera ändå skilja sig åt beroende på vilken kommunikationsstil de använder sig av, vilket framgick under vår analys. Därför anser vi att det varit intressant att vid vidare forskning titta närmare på hur Ethos, Pathos och Logos används inom de fyra olika kommunikationsstilarna Hope orientation, Subordinate orientation, Support orientation och Change orientation. Detta för att kunna ge en förklaring hur de tre retoriska övertygelsemedel används inom kommunikationsstilarna med en utgångspunkt i vår studie. 3. Då vi i vår analys kom fram till att det fanns en för oss ny kommunikationsstil, Change orientation

vill vi ge förslag på att göra mer omfattande undersökning kring denna kommunikationsstil som förslag på vidare forskning. Detta för att undersöka om det kan vara så att den är specifik för svenska ledare och att det därmed finns kulturella skillnader gällande kommunikationsstilen. Luo et al. (2016) diskuterade om upptäckten av kommunikationsstilen Enforcement orientation i sin studie var typisk för ledare i Kina eller inte. Likt denna diskussion kan uppkomsten av kommunikationsstilen Change orientation i vår studie kanske vara typisk för ledare i Sverige. Med utgångspunkt i detta ger vi därför förslag på att Change orientation vidare kan undersökas för att finna klarhet kring dessa potentiella kulturella skillnader.

i

Referenser

Ade, L. P. K., Akanbi, A. M., & Tubosun, A. I. (2017). The influence of Marketing Intelligence on Business Competitive Advantage (A study of Diamond Bank Plc). Journal of Competitiveness, 9(1), 51-71. doi: 10.7441/joc.2017.01.04

Ammenberg, J. (2013). Miljö Management: Miljö- och hållbarhetsarbete i företag och andra organisationen. Lund: Studentlitteratur AB.

Andersson, L. L. (2009). Ledarskapande Retorik. (Doktorsavhandling, Handelshögskolan i Stockholm). Stockholm: EFI - Ekonomiska Forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm.

Antagning. (2016). Utbildningar. Hämtad 2016-12-19, från https://www.antagning.se/se/start

Ayub, S. H., Manaf, N. A., & Hamzah, M. R. (2014). Leadership: Communicating Strategically in the 21st Century. Social and Behavioral Sciences, 155, 502-506.

Bakker-Pieper, A., & De Vries, R. E. (2013). The Incremental Validity of Communication Styles Over Personality Traits for Leader Outcomes. Human Performance, 26, 1-19. doi:

10.1080/08959285.2012.736900

Bonet, E., & Sauquet, A. (2010). Rhetoric in management and in management research. Journal of

Organizational Change Management, 23(2), 120-133.

Brandt, T., & Uusi-Kakkuri, P. (2016). Transformational Leadership and Communication Style of Finnish CEOs. Communication Research Reports, 33(2),119–127.

Bringselius, L. (2016). Employee Objections to Organizational Change: A Framework for Addressing Management Responses. Organization Development Journal, 32(1), 41-54.

Bryman, A., & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder (Upplaga 2). Stockholm: Liber AB. Chiu, C-Y., Balkundi, P., & Weinberg, F. J. (2016). When managers become leaders: The role of manager

network centralities, social power, and followers' perception of leadership. The leadership Quartely, 28(2), 334-348.

Comstock, J., & Higgins, G. (1997). Appropriate relational messages in direct selling interaction: should salespeople adapt to buyers’ communicator style. The Journal of Business Communication, 34(4), 401-18. Conrad, D. (2013). Great Leaders are Great Sales People. Journal of Business Studies Quartely, 4(3), 224-229. Dasgupta, S. A., Suar, D., & Singh, S. (2013). Impact of managerial communication styles on employees’

attitudes and behaviours. Employee Relations, 35(2), 173-199.

De Vries, R.E., Bakker-Pieper, A., Alting Siberg, R., Van Gameren, K., & Vlug, M. (2009). The Content and Dimensionality of Communication Styles. Communication Research, 36(2), 178-206.

De Vries, R. E., Bakker-Pieper, A., & Oostenveld, W. (2010). Leadership = Communication? The Relations of Leaders' Communication Styles with Leadership Styles, Knowledge Sharing and Leadership Outcomes.

Journal of Business and Psychology, 25(3), 367-380. Doi: 10.1007/S10869-009-9140-2

Eling, M., & Schaper, P. (2017). Under pressure: how the business environment affects productivity and efficiency of European life insurance companies. European Journal of Operational Research, 258, 1082– 1094.

Elmelund Kjeldsen, J. (2008). Retorik idag – Introduktion till modern retorikteori. Lund: Studentlitteratur. Golant, B. D., Sillince, J. A. A., Harvey, C., & Maclean, M. (2015). Rhetoric of stability and change: The

organizational identity work of institutional leadership. Human relations, 68(4), 607-631. doi: 10.1177/0018726714532966

Gudykunst, W. B., Matsumoto, Y., Ting-Toomey, S., Nishida, T., Kim, K., & Heyman, S. (1996). The influence of cultural individualsm-collectivism, self construals, and individual values on communication styles across cultures. Human Communication Research, 22, 510–543.

Hannah, S. T., & Jennings, P. T. (2013). Leaders Ethos and Big-C Character. Organizational Dynamics, 42, 8- 16.

Hellspong, L. (2011). Konsten att tala: Handbok i praktisk retorik. Lund: Studentlitteratur AB.

Heracleous, L., & Klaering, L. A. (2014). Charismatic Leadership and Rhetorical Competence: An Analysis of Steve Jobs’s Rhetoric. Group & Organization Management, 39(2), 131-161.

Higgins, C., & Walker, R. (2012). Ethos, logos, pathos: Strategies of persuasion in social/environmental reports.

Accounting Forum, 36, 194-208.

Hope, K. (2015). The challenges of going global. Hämtad 2016-01-10, från http://www.bbc.com/news/business- 33224596

Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför: Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga

ämnen. Lund: Studentlitteratur AB.

Jansson, J., Nilsson, J., Modig, F., & Vall, G., H. (2017). Commitment to Sustainability in Small and Medium- Sized Enterprises: The Influence of Strategic Orientations and Management Values. Business Strategy and

ii

Karp, T., & Tveteraas Helgø, T. I. (2009). Reality revisited: leading people in chaotic change. Journal of

Management Development, 28(2), 81-93. Doi: 10.1108/02621710910932052

Kennedy, G. A. (1991). Aristotle On Rhetoric: A Theory of Civic Discourse. New York: Oxford University Press.

Kompetensgruppen. (2017). Tydligt ledarskap med retorik och god kommunikation. Hämtad 2016-12-19, från http://www.kompetensgruppen.se/kurser/kurs.asp?sida=retorik-ledare

Kotter, J. P. (1996). Leading change. Boston: Harward Business Review press. Kotter, J. P. (2012). Accelerate. Harvard Business Review, 1-17. Tillgänglig:

http://www.billsynnotandassociates.com.au/images/stories/documents/accelerate.pdf

Leary, T. (1957). Interpersonal diagnosis of personality; a functional theory and methodology for personality

evaluation. Oxford: Ronald Press.

Ledarskapsutbildning. (2017). Retorikkurs - Chefsutbildning. Hämtad 2016-12-19, från http://ledarskapsutbildning.info/retorikkurs/

Lewis, L. K. (2011). Organizational change: Creating change through strategic communication. Chichester: Wiley-Blackwell.

Lewis, R. D. (2006). When cultures collide: Leading across cultures. Boston: Nicholas Brealey. Lindqvist, J. (2016). Klassisk retorik för vår tid. Lund: Studentlitteratur AB.

Luo, W., Song, L. J., Gebert, D. R., Zhang, K., & Feng, Y. (2016). How does leader communication style promote employees’ commitment at times of change? Journal of Organizational Change Management,

29(2), 242-262. doi:10.1108/JOCM-11-2014-0204

Lucas, S. E. (2012). The art of public speaking. Boston: McGraw-Hill Education.

Müllern, T. (2008). Retoriska strategier för att koordinera en virtuell gemenskap. I A. Melander & M . Nordqvist (Red.), Att förstå strategi: Process och kontext (s. 255-270). Lund: Studentlitteratur AB McCallister, L. (1992). I Wish I’d Said That: How to Talk Your Way Out of Trouble and Into Success. New

York: John Wiley and Sons.

McFarland, W. (2012). This is Your Brain on Organizational Change. Harvard Business Review. Tillgänglig: https://hbr.org/2012/10/this-is-your-brain-on-organizational-change

Mgruppen. (2017). Retorik för ett effektivare ledarskap. Hämtad 2016-12-19, från http://www.mgruppen.se/utbildningar/kurser/retorik/

Mintzberg, H. (1973). The nature of managerial work. New York: Harper & Row.

Nahavandi, A. (2015). Foundation of Modern Leadership. I J-C. E. Languilaire, (Red.), Business Administration: A Multi-Perspective Field (s. 446-485). Harlow: Pearson Limited.

Nayar, V. (2013). Three Differences Between Managers and Leaders. Harvard Business Review. Tillgänglig: https://hbr.org/2013/08/tests-of-a-leadership-transiti

NE. (2017a). Globalisering. Hämtad 2017-01-02, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/globalisering NE. (2017b). Digitalisering. Hämtad 2017-01-02, från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/digitalisering

Norton, R. W. (1978). Foundation of a communicator style construct. Human Communication Research, 4, 99– 112.

Norton, R. W. (1983). Communicator style: Theory, applications, and measures. Beverly Hills: Sage. O’Leary, J. (2016). Do Managers and Leaders Really Do Different Things? Harvard Business Review.

Tillgänglig: https://hbr.org/2016/06/do-managers-and-leaders-really-do-different-things

Răducan, R., & Răducan, R. (2014). Communication Styles of Leadership Tools. Social and Behavioral

Sciences, 149, 813-818.

Retorikhuset. (2017). Retorik och ledarskap. Hämtad 2016-12-19, från http://www.retorikhuset.se/oppna- kurser/retorik-och-ledarskap

Retorikutbildning. (2017). Öppna utbildningar. Hämtad 2016-12-19, från

http://www.retorikutbildning.se/oppna-utbildningar.html?kategori=oppna-utbildningar&kurs=1 Roos, J. (2013). The benefits and limitations of leadership speeches in change initiatives. Journal of

Management Development, 32(5), 548-559.

Ryen, A. (2011). Kvalitativ Intervju - från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber AB. SCB. (2008). De små och medelstora företagens ekonomi. Hämtad 2016-12-19, från

www.scb.se/Statistik/NV/NV0109/.../NV0109_2008A04_SM_NV19SM1004.pdf

Sillince, J. A. A. (2006). Resources and Organizational Identities: The Role of Rethoric in the Creation of Competitive Advantage. Management Communication Quarterly 20(2), 186-212. doi:

10.1177/0893318906293587

Sirén, C., Patel, P. C., & Wincent, J. (2016). How do harmonious passion and obsessive passion moderate the influence of a CEO's change-oriented leadership on company performance? The Leadership Quarterly, 27, 653–670.

iii

Snacka Snyggt. (2017). Retorikkurser. Hämtad 2016-12-19, från

http://snackasnyggt.se/retorikkurser/?gclid=Cj0KEQiAsrnCBRCTs7nqwrm6pcYBEiQAcQSznLTHPl1t57 PufPbMiw8K3j09ekGzzhUjnml74OVPyG0aAr748P8HAQ

SOU 2015:91. Digitaliseringens transformerande kraft - väg val inför framtiden. Stockholm: Wolters Kluwer Sverige AB.

Svenskt näringsliv. (2006). Globaliseringens utmaningar och möjligheter. Hämtad 2016-10-21, från https://www.svensktnaringsliv.se/migration_catalog/globaliseringens-utmaningar-och

mojligheter_527749.html/BINARY/Globaliseringens%20utmaningar%20och%20m%C3%B6jligheter Tieto. (2016). Digitalization-a fantastic business opportunity. Hämtad 2016-10-22, från

https://www.tieto.com/insights-and-opinions/digitalization-a-fantastic-business-opportunity

Tîua, A. M., Ruleă, A. S., & Tîua, S. (2015). Innovation - a Challenge for the 21st Century Managers. Preocedia

Economixs and Finance, 27, 126-136. doi:10.1016/S2212-5671(15)00981-8

Thunman, E. (2015). Managing stress: A matter of proactivity or trust? A thematic study of female- and male- dominated Swedish work settings. Qualitative Research in Organizations and Management, 10(2), 134- 152.

Vyas, R. (2013). Managing the Dimensions of Ethos, Pathos and Logos of Change Through Transformational Leadership. Journal of Soft Skills, 7(3), 7-22.

Wihlborg, A. (2014). Framgångsrika organisationsförändringar präglas av kommunikation och delaktighet.

Företagande. Hämtad 2016-10-22, från http://www.foretagande.se/ledarskap/framgangsrika-

organisationsforandringar-praglas-av-kommunikation-och-delaktighet/

Worley, C. G., & Mohrman, S. A. (2014). Is change management obsolete? Organizational Dynamics, 43(3), 214-224.

Yukl, G. (2008). How leaders influence organizational effectiveness. The Leadership Quarterly, 19, 708–722. Yukl, G. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow: Pearson Educations.

iv