Förslag till vidare forskning

Vår uppfattning är att lärare i samhället är överbelastade. Frågan är vad som krävs för att bägaren ska rinna över. Här har skolledningen och framförallt rektorerna ett stort och viktigt ansvar. Ett ansvar att lyssna på sin personal och ta aktiva beslut som leder till mer stöd och utbildning till lärarna. Det finns enligt oss mycket mer att forska runt arbetet kring individintegrerade särskoleelever i grundskolan. Det är trots allt ett relativt outforskat område. Den forskning och litteratur som finns idag är intressant, men inte tillräcklig. Vår förhoppning

39

är att vår studie nås av andra studenter på högskolor, som får upp ögonen för arbetet kring denna elevgrupp. Kanske väcks en nyfikenhet och lust att veta mer. Om vi skulle få möjlighet att forska vidare, hade det varit intressant att få inblick i hur föräldrar till de individintegrerade särskoleeleverna tänker, hur deras upplevelser och erfarenheter är av skolans bemötande. En spännande vinkel är hur föräldrarna till dessa elever ser på samverkan mellan skola och hem; i vilken utsträckning föräldrarna anser att den finns samt om den är tillfredsställande eller kan utvecklas. När vi skulle börja skriva vårt examensarbete var vi intresserade av föräldrarnas syn på skolans agerande och bemötande. Vi insåg dock ganska snabbt, efter att bland annat pratat med andra lärare, att det skulle bli en utmaning att hitta föräldrar som ville ställa upp på intervjuer. Dels tror vi att det kan bero på att det kan vara känsligt att samtala öppet om sitt barn och dess problematik. Dels har flera av föräldrarna till barn med IF själva IF eller ligger på gränsen för IF, vilket gör att det kan bli svårt att få till ett fungerande samtal.

Synen på specialpedagogik har breddats och numer ska alla lärarstudenter läsa specialpedagogik som obligatoriskt ämne i sin grundutbildning. Utöver detta erbjuds många verksamma lärare fortbildning i specialpedagogik. Detta borde på sikt innebära att fler lärare får upp ögonen för individintegrerade särskoleelever i grundskolan och med mer kunskap i bagaget, kunna ge dem rätt stöd och hjälp för att lyckas i skolan. Det är vår förhoppning och övertygelse.

40

Litteraturförteckning 

Andersson, A-L., & Wilder, J. (2015). Swedish Classroom Communities Including Learners with Mild Intellectual Disabilities: Lower Secondary School. In A. Sandberg & A. Garpelin (Eds.), Children and Young People in School and in Society (111-133). Nova Science Publishers, Inc.

Augustsson, G. (2018). Akademisk skribent. Studentlitteratur: Lund.

Axelsson, T. (2007). Rätt elev i rätt klass. Skola, begåvning och styrning 1910-1950. Linköping Studies in Arts and Science No. 379. Linköping: Linköpings universitet, Institutionen för Tema. 

Avcioglu, H. (2017). Classroom teachers’ behaviors and peers´acceptance of students in inclusive classrooms. Educational Sciences: Theory & Practice. Cyprus International University.

Bach, M. (2017). Changing Perspectives on Intellectual and Developmental Disabilities.

Excerpted from A Comprehensive Guide to Intellectual and Developmental Disabilities, Second Edition 

Bråten, I (2011). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Cagran, B., Schmidt, M. (2011). Attitudes of Slovene teachers towards the inclusion of pupils with different types of special needs in primary school, Educational Studies, 37:2, 171-195. DOI: 10.1080/03055698.2010.506319

Creswell, J.W., & Poth, C.N (2018). Qualitative inquiry and research design: choosing

among five approaches. (4.,[updated] ed.) Thousand Oaks: SAGE Publications.

Denscombe, M. (2000): Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur

Dewey, J. (1980). Individ, skola och samhälle. Pedagogiska texter av John Dewey. Stockholm: Natur och kultur.

Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) Stockholm: Liber.

41

Ferguson, D. (2008). International trends in inclusive education: the continuing challenge to teach each one and everyone. European journal of special needs education, 109-120.

Florian, L., & Black-Hawkins, K. (2011). Exploring inclusive pedagogy. British Educational

Research Journal, Vol. 37, No.5, October 2011, pp.

Granlund, M (2002) Vad är utvecklingsstörning? Stiftelsen ALA. 

Habilitering och hälsa. (2015). Diagnoskriterier i DSM-5. Hämtad 2019-12-05. http://habilitering.se/home

Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. 2 Upplagan. Malmö: Gleerups

Jensen, M. (2016). Lärande och lärandeteorier. Om den intentionella människan. Studentlitteratur: Lund.

Johansson, E., & Palmgren, P. (2014). Inkludering av elever med utvecklingsstörning i grundskolan. Pedagogers erfarenhet. Linnéuniversitetet i Kalmar, Växjö. http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:774513/FULLTEXT01.pdf

Katz, G., & Lazcano-Ponce, E. (2006). Intellectual Disability: definition, etiological factors, classification, diagnosis, treatment and prognosis. Salud Publica Mex 2008:50 suppl 2: S132-

S141 

Kvale, S., & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.  Kylén, G., (2012). Helhetssyn på människan: begåvning och begåvningshandikapp.

Stockholm: Stiftelsen ALA

Leatherman, J.M. (2007). “I Just See All Children as Children”: Teachers’ Perceptions About Inclusion. Indiana University-Purdue University, Fort Wayne, Indiana.

Lundström, E. (2007). Ett barn är oss fött. Att bli förälder till ett barn med

funktionsnedsättning. Ett beskrivande och tolkande perspektiv. HLS Förlag. Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande. Studies in Educational Sciences

42

Mapuranga, B. (2015). The Impact Of Inclusive Education (I.E) on the Rights of Children with Intellectual Disabilities (IDs) in Chegutu. Zimbabwe Open University, Mashonaland East Region.

Malki, S., & Einat, T. (2018). To include or not to include--this is the question: Attitudes of inclusive teachers toward the inclusion of pupils with intellectual disabilities in elementary schools. Education, Citizenship and Social Justice, 13(1), 65-80.

Mitchell, D. (2015) Inkludering i skolan. Undervisningsstrategier som fungerar. Natur & Kultur: Stockholm.

Nilholm, C., & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Paju, B., Räty, L., Pirttimaa, R., & Kontu, E. (2016). The School Staff's Perception of Their Ability to Teach Special Educational Needs Pupils in Inclusive Settings in Finland.

International Journal of Inclusive Education Vol. 20, Iss. 8, (2016): 801-815.

DOI:10.1080/13603116.2015.1074731

Runström Nilsson, P. (2015). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers

behov av särskilt stöd. Malmö: Gleerups

Sermier Dessemontet, R., Morin D., & Crocker, Anne G. (2014). Exploring the Relations between In-service Training, Prior Contacts and Teachers’ Attitudes towards Persons with Intellectual Disability. International Journal of Disability, Development and Education

Volume 61, 2014 - Issue 1. Pages 16-26 | Published online: 17 Mar 2014

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Shalock, R.L., Luckasson, R., Tassé, M.J., & Verdugo, M.A. (2018). A Holistic Theoretical Approach to Intellectual Disability: Going Beyond the Four Current Perspectives. Intellectual

and Developmental Disabilities, Vol. 56, No 2, 79-89, 2018.

Skolverket. (2014). Skolverkets Allmänna råd med kommentarer; Arbetet med extra

anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Hämtad 2019-12-15.

43

Skolverket. (2016). “Tillgängliga lärmiljöer? En nationell studie av skolhuvudmännens

arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning”. Rapport 440 2016.

Skolverket. (2019). Mottagande i grundsärskolan. Hämtad 2019-12-15. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/mottagande-i- grundsarskolan#h-Intergeradundervisning

Smedler, A., & Tideman, E. (2009). Att testa barn och ungdomar- om testmetoder i

psykologiska utredningar. Stockholm: Natur & kultur. 

Specialpedagogiska institutet. (2019).

https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar- npf/vad-ar-neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/

Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådets skriftserie 2006:2. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Szönyi, K. (2012). Att lyssna till barn: I gränslandet mellan livsvärldar och systemvärlden. I Thomas Barrow & Daniel Östlund (red) Bildning för alla! En pedagogisk utmaning.

Kristianstad: Högskolan i Kristianstad. s. 45-52. 7.s.

Veerle, G., & Arvidsson, P. (2016). Promoting self-determination for students with intellectual disability: A Vygotskian perspective. Learning, Culture and Social Interaction Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie. Tillgänglig https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB. Yin, R. (2018). Kvalitativ forskning från start till mål. Lund: Studentlitteratur.

Öqvist, Ö. (2008). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat. Stockholm: Gothia Förlag.

44 Bilagor 

Bilaga 1

Intervjufrågor till lärare som undervisar individintegrerade särskoleelever 

• Berätta lite om dig själv! (Bakgrund, år som lärare och så vidare)

1. Hur gick dina tankar när du fick veta att du skulle få en individintegrerad särskoleelev i ditt ämne/klass?

2. Hur arbetar du för att möta elevens behov och förutsättningar? Beskriv, ge exempel…

3. Vad tycker du är viktigt att arbeta med kring den här eleven?

4 a. Hur ser du på den här elevens förutsättningar jämfört med sina klasskamrater till att vara inkluderad i klassen?

4 b. Hamnar eleven utanför gemenskapen i klassen och vad tror du det beror på i så fall? 5. Hur arbetar du med särskolans läroplan i ditt ämne och hur fungera det att göra anpassningar för eleven?

6. Vilket konkret stöd finns för individintegrerade särskoleelever? Vad använder du för stöd för din elev? Ge exempel (ex timmar, material osv)

7. Upplever du att du har kunskap och kompetens så att du kan stödja de här elevernas behov?

8. Vilket stöd får du av skolledningen/kommunen med vidareutbildning eller annat stöd kring dessa elever? Vilket stöd skulle du vilja ha?

9. Har din arbetssituation förändrats sedan du fått en individintegrerad särskoleelev i klassen och i så fall på vilket sätt?

45

11. Vad ser du som lätt och svårt i arbetet med att möta de elever som ska individintegreras? Vad har du lärt dig av det här arbetet?

12. Nu har du erfarenheter av det här att möta de här eleverna. Om du ska berätta om det för någon kollega som står och ska ta emot dessa elever, vad skulle du lyfta fram som viktigt att tänka på?

46 Bilaga 2 Missivbrev

En förfrågan om deltagande i en studie

Denna inbjudan riktar sig till lärare i grundskolan

Vi är två studenter som läser till speciallärare. Vi planerar inför våren 2020 att genomföra vårt examensarbete och vi behöver därför komma i kontakt med lärare som har erfarenhet av att arbeta med individintegrerade särskoleelever i grundskolan. I studien ska vi undersöka lärares erfarenheter och inställning till dessa elever.

Frågeställningar:

Vilka förkunskaper har dessa lärare? Hur hanterar de utmaningarna och anpassningarna och vad kan det handla om? Hur ser de på uppdraget att inkludera dessa elever i klassens arbete? Vilket stöd får lärarna i arbetet och vad finns för stöd för eleverna?

Varje intervju beräknas ta cirka 45 minuter. Tid och plats för en intervju kan vi tillsammans komma överens om. Vi ser gärna att intervjun spelas in. Det för att underlätta transkribering och att vårt fokus under samtalet kan läggas på innehållet.

47

Vetenskapsrådets etiska regler för uppsatsskrivande och forskning ska beaktas för studien. Det innebär att Ditt deltagande ska bygga på att du har fått information om studiens syfte. Det ska vara frivilligt att delta och Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att behöva ge förklaring till detta. Konfidentialitet ska gälla, det innebär att all information anonymiseras så att det inte framgår vem som deltagit eller till exempel skolans namn. Intervjuerna ska endast användas för vår studie. Inspelningarna kommer att förstöras när studien blivit godkänd. En återkoppling av resultat till de deltagande ser vi som önskvärt.

Vi hoppas att detta mail väcker intresse för vår studie. Din medverkan skulle vara till stor hjälp. Vi avser att genomföra intervjuerna under januari-februari 2020.

Deltagarens samtycke för medverkan

Jag har tagit del av informationen vad gäller konfidentialitet, studiens genomförande och frivillighet och lämnar mitt samtycke till att delta i studien. Namn ……… ………..

Datum och ort

……… ………

Har du frågor angående denna studie kontakta oss gärna.

……… ………

48 Maria Forslöf Studerande Johanna Engelbertsson Studerande

Du kan också kontakta vår handledare under uppsatsskrivandet:

……… ………

Fil. Dr. Gun-Marie Wetso, e-post: gun-marie.wetso@mdh.se telnr: 073-55 11 636 UKK, Akademin för Utbildning, Kultur och Kommunikation,

Institution för Specialpedagogik Mälardalens Högskola

Tack på förhand!

49 Bilaga 3

Informanterna

De intervjuade är utbildade lärare (N10) som undervisar på mellan-och högstadiet på olika grundskolor i tre kommuner i Sverige. Vi har valt att kalla dessa informanter för Milla, Sofia, Maria, Klasse, Karin, Mia, Cilla, Moa, Micke och Linn. Milla har sedan 2011 varit lärare i svenska och engelska. Hon har mött tre individintegrerade särskoleelever under sina år som lärare. Sofia arbetar på högstadiet sedan 2006 i matematik och no. I sitt arbete har hon haft en individintegrerad särskoleelev. Maria är utbildad lärare i svenska och engelska, årskurs 4 - 9 samt gymnasiet och har sedan 2010 jobbat på högstadiet. Hon sedan tidigare erfarenheter att arbeta med individintegrerade särskoleelever. Klasse är utbildad gymnasielärare i historia och religion sedan 2005 arbetat på en högstadieskola. Han har i sitt yrke mött flera av dessa elever. Karin är sedan år 2000 lärare i bild. Hon började sina år som lärare på gymnasiet och har sedan 2016 jobbat på en högstadieskola. Sammanlagt har hon under sin tid som lärare haft tre individintegrerade särskoleelever, alla på högstadiet. Linn har arbetat som lärare sedan 1997 och har en klass, årskurs 7 – 9, i matematik och idrott. Hon har mött många särskoleelever i idrotten. Moa har jobbat som lärare sedan 2007 och undervisar i svenska och engelska i årskurs 7 – 9. Har haft en individintegrerad särskoleelev sedan några år tillbaka. Micke har arbetat som lärare sedan 1998 och är utbildad SO-lärare för årskurs 7 – 9. Han har haft en individintegrerad särskoleelev. Mia har jobbat sedan 2001 som lärare och är 4 - 9 lärare. Hon undervisar i svenska och engelska i årskurs 4 - 5 och har nyligen fått individintegrerad särskoleelev. Cilla har jobbat som lärare sedan 1996 och är utbildad lärare i svenska, so, engelska och musik. Undervisar nu i årskurs 4 och har en individintegrerad särskoleelev i klassen.