I utsagorna från lärarna som deltar i studien framgår det att uppfattningarna om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande är individuella och att det kollegiala arbetet behöver utvecklas. Enligt 10 kap. 5§ av Skollagen (SFS 2010:800) ska utbildningen vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, vilket innebär att det krävs ett mer utvecklat samarbete mellan de olika lärarna där diskussion och dokumentation ska ingå. Det går också argumentera för att det finns en problematik vad gäller vetenskaplig grund, som undervisningen också ska vila på, eftersom tidigare forskning kring ämnet som presenteras i denna studie sällan når samma resultat. Det innebär, som vi sett i en av deltagarnas utsagor, att lärare kan hitta studier som visar att fysisk aktivitet har en påverkan på elevers lärande och tolka det som vetenskapligt bevisat, trots att det finns studier som bevisar motsatsen. Som tidigare nämnts har lärare ett ansvar att se till all forskning för att säkerställa att utbildning vilar på vetenskaplig grund. För att den vetenskapliga grunden ska bli mer pålitlig behöver vidare forskning kring ämnet göras och vi efterlyser studier som undersöker sambandet mellan fysisk aktivitet och elevers lärande med samma metoder. I dagsläget är studierna utförda på flera olika sätt och presenterar flera olika resultat. På grund av att studierna är inkonsekventa i både mätning och resultatvariabler, som används på olika sätt i olika studier, är det fortfarande svårt att dra en övergripande slutsats av hur fysisk aktivitet påverkar lärandet, vilket även Andersen et al. (2016) och Bugge et al (2018) diskuterar. Andersen et al. (2016) menar att forskare vet för lite om hur fysisk aktivitet påverkar lärandet och att kopplingen mellan fysisk aktivitet och lärande endast har undersökts i en begränsad omfattning. Bugge et al. (2018), menar dessutom att de flesta vetenskapliga bevis på att det existerar en koppling mellan fysisk aktivitet och lärande härrör från småskaliga studier från kontrollerade laboratoriemiljöer, vilket begränsar generaliserbarheten till den verkliga skolans verksamhet. Vidare är studier kring ämnet gjorda på få platser i världen, då de flesta är gjorda i en amerikansk kontext. Endast ett fåtal publicerade studier har undersökt sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i europeiska eller skandinaviska skolmiljöer, vilket innebär att mer forskning krävs (Andersen et al. 2016). För oss som blivande lärare i svenska skolor är det extra angeläget att få ta del av mer studier som behandlar sambandet mellan fysisk aktivitet och lärande i den svenska skolmiljön.
REFERENSER
Andersen, M. et al., (2016) Association Between Physical Fitness and Academic Achievement in a Cohort of Danish School Pupils. The Journal of school health. [Online] 86 (9), 686–695. https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1111/josh.12422 [2020-11-24] Bartee, R, Heelan, K, & Dority, B. (2018) Longitudinal Evaluation of Aerobic Fitness and Academic Achievement Among Schoolchildren. The Journal of school health. [Online] 88 (9), 644–650. https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1111/josh.12666 [2020-11-24] Bengtsson, J. (2001). Sammanflätningar - fenomenologi från Husserl till Merleau-Ponty. Göteborg: Daidalos
Bengtsson, J. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. I J. Bengtsson (Red.), Med livsvärlden som grund. Bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. (2:a uppl.). (s. 9-58). Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. tredje upplagan Stockholm: Liber
Bugge, A, et al. (2018) Influence of a 2- to 6-year physical education intervention on scholastic performance: The CHAMPS study-DK. Scandinavian journal of medicine & science in sports. [Online] 28 (1), 228–236. https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1111/sms.12902
[2021-01-23]
Bunketorp Käll, L, et al. (2015) Effects of a Curricular Physical Activity Intervention on Children’s School Performance, Wellness, and Brain Development. The Journal of school health. [Online] 85 (10), 704–713. https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1111/josh.12303
[2020-11-24]
Correa-Burrows, P. et al., (2014). Achievement in mathematics and language is linked to regular physical activity: a population study in Chilean youth. Journal of Sports Sciences, pp.1–8. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02640414.2014.910606 [2021-02-24]
Chaddock-Heyman, L, et al. (2015) The Role of Aerobic Fitness in Cortical Thickness and Mathematics Achievement in Preadolescent Children. PloS one. [Online] 10 (9), e0138166–e0138166. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4565685/ [2020-11-24]
Dahlberg, H, Ellingsen, S, Martinsen, B, & Rosberg, S. (red.) (2019). Fenomenologi i praktiken: fenomenologisk forskning i ett skandinaviskt perspektiv. Första upplagan Stockholm: Liber
Donnelly, H, et al. (2017) Physical activity and academic achievement across the curriculum: Results from a 3-year cluster-randomized trial. Preventive medicine. [Online] 99140–145. https://www- sciencedirect-com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S0091743517300543?via%3Dihub
[2020-11-24]
Engström, L.-M. (2010) Smak för motion : fysisk aktivitet som livsstil och social markör . Stockholm: Stockholms universitets förlag.
Fakri, N, & Hashim, H. (2020) The effects of integrating physical activity into mathematic lessons on mathematic test performance, body mass index and short term memory among 10 year old children. Journal of Physical Education and Sport. [Online] 20425–429.
http://efsupit.ro/images/stories/februarie2020/Art%2061.pdf [2020-11-24]
Friskis och svettis (2019) Tankarna bakom.
https://www.friskissvettis.se/Rorisochminiroris/Tankarnabakom [2021-01-20]
Gil-Espinosa, F, et al. (2020) Association of Physical Fitness with Intelligence and Academic Achievement in Adolescents. International journal of environmental research and public health. [Online] 17 (12), 4362–. https://search-proquest-
com.lib.costello.pub.hb.se/docview/2415869357?accountid=9670&rfr_id=info%3Axri%2Fsid%3Apri mo [2020-11-24]
Griffo, J, et al. (2018) Becoming One in the Fitness Segment: Physical Education and Mathematics.
The Physical educator. [Online] 75 (4), 647–660. https://search-proquest-
com.lib.costello.pub.hb.se/docview/2114234409?accountid=9670&rfr_id=info%3Axri%2Fsid%3Apri mo [2020-11-24]
Hansen, A. (2016) Hjärnstark: hur motion och träning stärker din hjärna. Stockholm: Fitnessförlaget. Hayes, L. & Van Camp, C. (2015) Increasing physical activity of children during school recess: INCREASING PHYSICAL ACTIVITY. Journal of applied behavior analysis. [Online] 48 (3), 690– 695. https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1002/jaba.222 [2021-01-23] Illeris, K. (2007). Lärande. Studentlitteratur
Jaakkola, T. et al., (2015). The associations among fundamental movement skills, selfreported physical activity and academic performance during junior high school in Finland. Journal of Sports Sciences, pp.1–11 https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02640414.2015.1004640 [2021-02-24]
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3. [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2019/laroplan-for- grundskolan-forskoleklassen-och-fritidshemmet-reviderad-2019 [2020-11-24]
Lindholm, S. (2007). Vägen till vetenskapsfilosofin. Lund: Academia Adacta
Lopes, S. et al. (2017) Objectively measured sedentary time and academic achievement in schoolchildren. Journal of sports sciences. [Online] 35 (5), 463–469.
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/02640414.2016.1172724?journalCode=rjsp20 [2021-01-22]
Läraren (2018) Puls för lärande - en myt?
https://www.lararen.se/grundskollararen/senaste-nytt/puls-for-larande--en-
myt?fbclid=IwAR3Qol23RVW2v8lFvBXQLdQUQ5KoLuwkVXzjJXR5gYzdrZNYy3KtEwqscGw
[2021-01-22]
Mavilidi, D. et al. (2020) Effects of different types of classroom physical activity breaks on children’s on‐task behaviour, academic achievement and cognition. Acta Paediatrica. [Online] 109 (1), 158–165. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/apa.14892 [2021-01-23]
Mullender-Winjsma, M. et al. (2015) Improving academic performance of school-age children by physical activity in the classroom: 1-year program evaluation. Journal of school health, 85(6), pp.365– 371. https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/full/10.1111/josh.12259 [2021-01-23]
Nilholm, C. (2017) Vad gör kontrollgruppen? https://mp.uu.se/web/claes-nilholms-blogg/start/- /blogs/vad-gor-kontrollgruppen- [2021-01-26]
Purdy, N. & Morrison, H. (2009). Cognitive Neuroscience and Education: Unravelling the Confusion. Oxford Review of Education, 35(1), 99-109
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/03054980802404741 [2021-02-03]
Resaland, A, et al. (2016) Effects of physical activity on schoolchildren’s academic performance: The Active Smarter Kids (ASK) cluster-randomized controlled trial. Preventive medicine. [Online] 91322– 328.https://www-sciencedirect-
com.lib.costello.pub.hb.se/science/article/pii/S0091743516302626?via%3Dihub [2020-11-24]
Rose, S. (2013, December 12). Beware ‘brain-based learning’. Times Higher Education. https://www.timeshighereducation.com/features/beware-brain-based-learning/2009703.article
[2021-02-03]
Sember, V, et al. (2018) Differences in Physical Activity and Academic Performance between Urban and Rural Schoolchildren in Slovenia. Montenegrin journal of sports science and medicine. [Online] 7 (1), 67–72.
https://search-proquest-com.lib.costello.pub.hb.se/docview/2224386073?accountid=9670&pq- origsite=primo [2021-01-23]
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
https://www.skolverket.se/download/18.35e3960816b708a596c3965/1567674229968/pdf4206.pdf
[2021-04-08]
Skolverket (2020). Konditionstester i idrott och hälsa.
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/konditionstester-i-idrott-och- halsa?fbclid=IwAR0UB7-yID1WrDyN88wLMzXdCU09GxqSDRHBsxG2q9yN25wXrG6Eg7ilhSs
[2021-01-22]
Skolverket (2020). Mer rörelse i skolan. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och- stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/mer-rorelse-i-skolan [2021-02-04]
Skolverket (2020). Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/timplan-for-grundskolan [2021-02-04]
Skolverket (2020). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/utbildning-pa-vetenskaplig- grund-och-beprovad-erfarenhet/det-har-ar-vetenskaplig-grund-och-beprovad-erfarenhet [2021-02-04] Sollerhed, A-C. (2017), Fysisk aktivitet en universalmedicin: förutsatt att man tar den!. 5 upplagan. Kristianstad: Kristianstad University Press (15 s)
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1105751/FULLTEXT01.pdf [2021-01-20]
Takehara, K, et al. (2019) The effectiveness of exercise intervention for academic achievement, cognitive function, and physical health among children in Mongolia: a cluster RCT study protocol. BMC public health. [Online] 19 (1), 697–697.
https://search-proquest-com.lib.costello.pub.hb.se/docview/2243562960?accountid=9670&pq- origsite=primo [2021-01-22]
Thurfjell, K. (2019). Ovetenskaplig metod för att höja resultat med pulsträning sprids. Svenska Dagbladet. 19 februari.
Thomassen, M. (2007): Vetenskap, kunskap och praxis: introduktion till vetenskapsfilosofi. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning
Tottori, N, et al. (2019) Effects of High Intensity Interval Training on Executive Function in Children Aged 8–12 Years. International journal of environmental research and public health. [Online] 16 (21), 4127–.
https://search-proquest-
com.lib.costello.pub.hb.se/docview/2329652891?accountid=9670&rfr_id=info%3Axri%2Fsid%3Apri mo[2020-11-24]
Trost, J. (2010): Kvalitativa intervjuer. (4. [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. UR – Samtiden Puls för lärande (2017) [video]. Stockholm: Teamkoncept.
https://urplay.se/program/201086-ur-samtiden-pulstraning-och-inlarning-2017-puls-for-larande [2021-01-20]
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm.
WHO (2010). Global recommendations on physical activity for health. Geneva: World Health Organization. https://www.who.int/publications/i/item/9789241599979 [2021-01-19]
Wilson, A, et al. (2016) The impact of 10‐minute activity breaks outside the classroom on male students’ on‐task behaviour and sustained attention: a randomised crossover design. Acta Paediatrica. [Online] 105 (4), e181–e188.
https://onlinelibrary-wiley-com.lib.costello.pub.hb.se/doi/epdf/10.1111/apa.13323 [2021-01-22] Zhang, M, et al. (2019) The Effect of Strengthened Physical Education on Academic Achievements in High School Students: A Quasi-Experiment in China. International journal of environmental research and public health. [Online] 16 (23), 4688–.
https://search-proquest-com.lib.costello.pub.hb.se/docview/2329596100?pq- origsite=primo&accountid=9670 [2021-01-21]
BILAGOR
Bilaga 1 – Intervjufrågor till lärare
Hur länge har du arbetat som lärare? Vilka ämnen är du behörig i?
Vilka ämnen undervisar du i för tillfället? Arbetar er skola aktivt med Puls för lärande?
Om ja: Exakt hur ser aktiviteten ut? Vilka övningar? Hur långt pass? Hur många gånger i veckan? Hur länge har ni arbetat på detta sätt? Vilka effekter ser ni på elevernas lärande? Arbetar er skola aktivt med rörelsepauser under lektionerna?
Om ja: Exakt hur ser aktiviteten ut? Vilka övningar? Hur långt pass? Hur många gånger i veckan? Hur länge har ni arbetat på detta sätt? Vilka effekter ser ni på elevernas lärande? Hur upplever du som lärare att elever uppträder motivationsmässigt, kunskapsmässigt och energimässigt direkt i anslutning till avslutad idrottslektion?
Vad tror du det beror på?
Aktiverar du dina elever på något fysiskt sätt i din undervisning och i så fall hur? Om ja: Exakt hur ser aktiviteten ut? Vilka övningar? Hur långt pass? Hur många gånger i veckan? Hur länge har ni arbetat på detta sätt? Vilka effekter ser ni på elevernas lärande? Om nej: Vad är den primära anledningen?
När ser du störst behov av att aktivera eleverna fysiskt? Är det tidsbestämt eller känner du av stämningen i klassrummet?
Anser du att elevers fysiska aktivitet har förändrats de senaste åren?
Om ja: Ser du också någon skillnad i deras lärande, eller förmåga att koncentrera sig?
Slutligen, var är din åsikt angående en eventuell koppling mellan fysisk aktivitet och elevers lärande?
Bilaga 2 – Intervjufrågor till elever
Hur upplever ni som elever att er energi och motivation är efter en idrottslektion? Förklara gärna varför ni tror att ni känner så! Känner ni er piggare eller tröttare? Hur påverkar det lektionerna efter idrotten?
Aktiverar ni er fysiskt utanför skolan? Vad gör ni i så fall samt hur många gånger i veckan?
Ni kanske tränar någon lagidrott eller idrott för er själva. Det kan också vara att ni motionerar, till exempel genom att gå ut med hunden eller liknande.
Brukar er lärare aktivera er fysiskt på något sätt i klassrummet?
Vad gör ni i så fall och vad tycker ni om det? Om inte, skulle ni önska att er lärare gjorde det? Varför?
Hur tror ni att fysisk aktivitet påverkar er hälsa och ert lärande? Kan ni förklara varför ni tror att det är så?
Bilaga 3 – Missivbrev för pedagoger
Informationsbrev 2021-01-25
Till pedagoger på xxx-skolan
Vi heter Jesper Augustsson och Martin Georgsson och studerar vår åttonde och sista termin till grundskollärare vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, på i Högskolan i Borås. Under sista terminen ska vi studenter genomföra ett examensarbete där ett valt område skall undersökas. Vi har valt att fokusera på hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi kommer att intervjua er pedagoger på skolan med syftet att undersöka er lärares uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande.
Det är viktigt att ni som pedagoger vet att vi i vår undersökning utgår ifrån de forskningsetiska principerna. Det innebär följande:
• Alla uppgifter i undersökningen kommer att behandlas med största varsamhet, så att inga obehöriga kan ta del av dem.
• De uppgifter som framkommit i undersökningen används enbart för denna undersöknings syfte.
• Alla uppgifter kring deltagarna i undersökningen kommer att vara konfidentiella. Fiktiva namn på elever, pedagoger och skola används så att allas identiteter skyddas. • Undersökningen är frivillig och det går när som helst att avbryta deltagandet.
För att kunna genomföra undersökningen behövs ditt samtycke. Vi ber er därför fylla i blanketten som följer med denna information och därefter lämna till oss innan intervjun. Om ni har frågor och funderingar kring undersökningen kan ni nå oss på respektive mejladress: Mejla Jesper Augustsson: xxx
Mejla Martin Georgsson: xxx Med vänliga hälsningar,
Bilaga 4 – Missivbrev för vårdnadshavare
Informationsbrev 2021-01-25
Till vårdnadshavare till elever på xxx-skolan
Vi heter Jesper Augustsson och Martin Georgsson och studerar vår åttonde och sista termin till grundskollärare vid Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, på i Högskolan i Borås. Under sista terminen ska vi studenter genomföra ett examensarbete där ett valt område skall undersökas. Vi har valt att fokusera på hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Vi kommer att intervjua pedagoger och elever på skolan med syftet att undersöka både lärares och elevers uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande.
Det är viktigt att ni som vårdnadshavare vet att vi i vår undersökning utgår ifrån de forskningsetiska principerna. Det innebär följande:
• Alla uppgifter i undersökningen kommer att behandlas med största varsamhet, så att inga obehöriga kan ta del av dem.
• De uppgifter som framkommit i undersökningen används enbart för denna undersöknings syfte.
• Alla uppgifter kring deltagarna i undersökningen kommer att vara konfidentiella. Fiktiva namn på elever, pedagoger och skola används så att allas identiteter skyddas. • Undersökningen är frivillig och det går när som helst att avbryta deltagandet.
För att kunna genomföra undersökningen behövs ditt samtycke. Vi ber er därför fylla i blanketten som följer med denna information och därefter lämna till oss innan vi genomför intervjun med eleverna.
Om ni har frågor och funderingar kring undersökningen kan ni nå oss på respektive mejladress: Mejla Jesper Augustsson: xxx
Mejla Martin Georgsson: xxx Med vänliga hälsningar,