Som de presenterade utsagorna ovan visar, är det få deltagare som kan peka på en direkt koppling mellan fysisk aktivitet och elevers lärande, även om majoriteten av dem delar uppfattningen om att det existerar en sådan koppling. Intervjuerna handlar oftast om elevers koncentration och energi, vilket dock kan ses som avgörande faktorer för elevers lärande. Som både Lärare 1 och 4 berättar i intervjuerna ser de inte en direkt koppling mellan fysisk aktivitet och lärande, men deras uppfattning är att den fysiska aktiviteten indirekt kan kopplas till lärande då fysiskt aktiva elever lyckas använda sin förmåga på ett effektivare sätt och att de orkar arbeta med sitt skolarbete på ett sätt som de mindre fysiskt aktiva eleverna inte orkar. Lärare 7 ser inte heller någon direkt koppling till lärandet, men ser att eleverna påverkas på andra sätt.
Lärare 7: ”Jag ser egentligen ingen koppling till lärandet, men däremot ser jag skillnad på kränkningar och anmälningar om bråk och så. Det har gått ner betydligt. Sen är det kanske svårt att göra just kopplingen till betyg eftersom det bara är i åk 6. Men tittar man på kränkningsrapporter så är det definitivt mer på den ena skolan än den andra. Det kan jag koppla till att eleverna har så mycket annat för sig, då de ständigt är i rörelse, att de inte går omkring och bråkar med varandra. Det finns helt enkelt så mycket att göra.”
Lärare 6 har en uppfattning att det finns en solklar koppling mellan fysisk aktivitet och elevers lärande och refererar till boken “Hjärnstark” av Anders Hansen. Men lärarens uppfattning om hur denna koppling uppenbarar sig i undervisningen på skolan framgår inte av utsagorna. Det går att diskutera hur väl insatt Lärare 6 är i ämnet eftersom utsagorna saknar någon form av konkretisering kring hur elevers lärande faktiskt påverkas av fysisk aktivitet.
Lärare 3 har svårt att konkretisera sin uppfattning om hur elevers lärande påverkas av fysisk aktivitet, men är samtidigt tydlig i sin åsikt och menar att det inte kan gynna eleverna mer att vara stillasittande.
Lärare 3: ”Jag menar att... Hur skulle frånvaron av rörelse kunna vara stärkande? Jag kan inte få in det i mitt huvud. Så oavsett vilken slags lärare du är… Du kan liksom inte låta bli att aktivera eleverna fysiskt. Om vi kopplar det till ett annat ämne så kan du inte låta bli att lära barnen multiplikationstabellen eller att läsa. Det finns saker som du måste göra och jag menar att du måste
26
få barnen att röra på sig oavsett om du är intresserad av det eller inte, eller om det är metod du inte tror på. Det är vår skyldighet, Jag tycker faktiskt att det här är så pass angeläget och att rörelse är så fundamentalt att frånvaron av det är i det närmaste brottsligt!”
Eleverna själva anser också att fysisk aktivitet påverkar deras lärande och kopplar precis som lärarna fysisk aktivitet till energi och koncentration. Elevernas uppfattning är att rörelsepauser kan ge dem energi tillbaka under en lektion, vilket innebär att de orkar återgå till skoluppgifterna och lära sig mer. Uppfattningen är att de blir lugnare och lyckas fokusera på rätt saker när de varit fysiskt aktiva.
Resultatet av studiens andra frågeställning är att vilken typ av fysisk aktivitet som används inte är av stor vikt. Fokus ligger i stället på att ge eleverna möjlighet att röra sig, oavsett vilken typ av rörelse det handlar om, och när eleverna är i störst behov av rörelse. I deltagarnas utsagor framkommer det flera olika metoder för att få eleverna mer fysiskt aktiva, men inte vilken typ av fysisk aktivitet som gynnar elevers lärande mest.
Lärare 1: ”Jag erbjuder eleverna möjligheten att ta en kort rast och springa eller gå ett varv runt skolan när de är trötta. Det var det en elev som gjorde senast idag. Däremot har jag inget aktivt i klassrummet där vi ställer oss upp och hoppar eller liknande.”
Lärare 3: ”Jag tycker om att sätta på korta träningspass på Youtube. Det finns pass som friskis och svettis lagt ut och olika små danser som är färdiga som man bara sätter på. Det brukar vara mellan 2-4 minuter. Det finns även tabata för barn. Ibland kör jag även linedance med eleverna. Jag låter också eleverna gå ett varv i skolan ibland.”
Lärare 4: ”Jag har lite olika grejer. På måndagar brukar jag göra en övning som kallas 5-4-3-2-1. Då delas eleverna in i grupper och väljer en övning de gör fem gånger, en övning de gör fyra gånger osv. På tisdagar får de gå ut till gymmet utanför klassrummet, då leder inte jag någonting. På onsdagar är det rörelser till musik. På torsdagar får de dra ett kort, där det kan stå till exempel, ”Gör 10 situps” eller ”Gör 15 squats”. På fredagar får de ta ett utevarv om vädret tillåter det.”
En lärare som avviker är Lärare 2, som inte använder någon typ av rörelsepaus under lektionerna, eftersom eleverna blir för uppspelta.
Lärare 2: ”Nej det skulle jag inte vilja säga, och det finns generellt inte på skolan. Jag har testat själv, men det tar för mycket energi och dom blir alldeles för speedade. Visst jag hade kunnat fortsätta och få en rutin, då blir det nog bättre. Men jag får inte ner dem.”
Gemensamt för lärarna som använder sig utav olika typer av rörelsepauser i undervisningen är att de anser att det är viktigt att fundera kring när och varför de låter eleverna röra på sig. Dessa pauser används främst under längre lektioner, eller när de känner av att eleverna behöver röra på sig.
Lärare 4: ”Ja, vi använder oss ju av schemabrytande aktiviteter under ett långt pass eller om vi märker att eleverna blir trötta eller för pratiga. Man får ha lite fingertoppskänsla.”
Eleverna specificerar inte heller vilken typ av aktivitet som fungerar bäst för dem, utan betonar likt lärarna vikten av få möjlighet att röra på sig när det blivit för mycket stillasittande. Särskilt under långa lektioner, eller lektioner som påbörjas direkt efter en kortare rast.
7.4.1 Sammanfattning
Sammanfattningsvis är uppfattningen, som delas av majoriteten av studiens deltagare, att elevers lärande påverkas av fysisk aktivitet i form av ökad energi och koncentrationsförmåga.
27
Eleverna blir, enligt lärarnas utsagor, lugnare och lyckas i högre utsträckning fokusera på skoluppgifterna. Elever som är fysisk aktiva har också energi nog att orka en hel skoldag, vilket enligt lärarna kan hjälpa dem att prestera bättre utifrån deras egna förmåga. Denna uppfattning delas också av eleverna som deltar i studien.
Svaret på studiens andra frågeställning är att det inte finns någon uppfattning om att en viss typ av fysisk aktivitet är mer gynnsam än någon annan. Enligt deltagarnas utsagor belyses i stället vikten av att ge elever möjlighet att aktivera sig fysiskt, i vilken form det än må vara.
28
8 DISKUSSION
I detta kapitel kommer resultatet av deltagarnas utsagor och deras uppfattning om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande kritiskt granskas och värderas i relation till det aktuella forskningsläget inom området. Det innebär att resultatet i studien kommer ställas mot resultatet i tidigare forskning för att undersöka vilka likheter och skillnader som framkommer mellan forskningen och deltagarnas olika uppfattningar. Vidare kommer studiens metod diskuteras, vilket innebär att styrkor och svagheter i studiens metod lyfts fram.
8.1 Resultatdiskussion
Av vad som framgår i deltagarnas utsagor delar majoriteten av dem uppfattningen om att fysisk aktivitet har en påverkan på elevers lärande. Dessa deltagare har ett positivt förhållningssätt till fysisk aktivitet och använder olika metoder för att aktivera eleverna fysiskt. Det framgår emellertid att några av lärarna inte riktigt tror på att eleverna faktiskt blir ”smartare”, som en av lärarna uttrycker det. Att fysisk aktivitet skulle ha en direkt påverkan på hjärnan, som Sember et al. (2018) och Hansen (2016) menar, är det ingen deltagare i studien som pratar om. Svaren kring vår första frågeställning handlar främst om koncentration och energi, då det är dessa två begrepp deltagarna i intervjuerna fokuserar på. Dessa två begrepp är emellertid två faktorer som kan ha en påverkan på elevers lärande. Koncentrationsförmåga nämns som en grundförutsättning för lärande, eftersom elever behöver ha förmågan att rikta sin uppmärksamhet till skolarbetet för att kunna lära sig något (Illeris 2007).
Många av deltagarna delar uppfattningen om att elever som kan koncentrera sig under en längre tid och har energi till att lösa diverse skoluppgifter lyckas använda sin förmåga på ett effektivare sätt och klarar att utmanas mer. De elever som har bäst förmåga att koncentrera sig och mest energi är enligt deltagarnas utsagor de elever som är mer fysiskt aktiva. Även eleverna som deltar i studien delar uppfattningen om att fysisk aktivitet har en stor påverkan på deras koncentrationsförmåga och energi, då de orkar studera mer när de fått möjligheten att vara fysiskt aktiva. Elevernas uppfattning är att de dessutom lär sig mer tack vare en ökad koncentrationsförmåga och mer energi. Uppfattningen om hur fysisk aktivitet påverkar elevers koncentrationsförmåga stämmer väl överens med vad Mavilidi et al. (2020) kommer fram till i studien om elevers så kallade “on-task behaviour”, det vill säga hur väl elever aktivt engagerar sig i skoluppgifterna. Studien visade, likt flera av utsagorna från deltagarna i denna studie, att elever som deltar i rörelsepauser på fem minuter har lättare för att hålla sig till uppgifterna. Mavilidi et al. (2020) skriver att denna hypotes, att elever som är fysisk aktiva oftare lyckas hålla sig till skoluppgifterna, har undersökts av andra forskare som kommit fram till samma sak.
Det finns emellertid andra studier, som presenterats i denna uppsats, som inte ser detta samband. Wilson et al. (2016) såg nämligen ingen förbättring i elevernas förmåga att hålla sig till skoluppgifterna efter rörelsepauser. Detta resultat går att jämföra med vad en av lärarna i denna studie menar, nämligen att eleverna blir för “speedade” efter att varit fysiskt aktiva. Lärarens uppfattning är att de varken koncentrerar sig mer eller presterar bättre efter en rörelsepaus. Med tanke på de olika resultaten från tidigare forskning och den avvikande utsagan från en av deltagarna i vår studie går det diskutera huruvida fysisk aktivitet som metod för lärande bör implementeras i alla klassrum eller inte. Det går att argumentera för att det är en metod som passar vissa elevgrupper bättre än andra, eftersom resultaten skiljer sig åt i många fall.
29
En annan aspekt som diskuteras i intervjuer med deltagarna i studien är hur elever påverkas mentalt och socialt av att delta i olika typer av idrotter, även om detta inte är direkt kopplat till lärande. Två av deltagarna delar uppfattningen om att fysisk aktivitet ger så mycket mer än bara energi. Deras uppfattning är att elever fostras genom många fysiska aktiviteter. De lär sig att de behöver träna och lägga ner mycket tid på att utvecklas, precis som i skolan. Att man lyckas och vinner ibland, men också misslyckas och förlorar. Vidare menar deltagarna att elever lär sig att samarbeta och förbereds för att leva i ett samhälle, vilket är ett av skolans uppdrag enligt Lgr 11 (2019).
Resultatet av studiens andra frågeställning är att vilken typ av fysisk aktivitet som används i skolan har mindre betydelse för elevers lärande. Deltagarnas uppfattning är att alldeles för många elever i dagens skolor rör sig för lite och att detta behöver förändras. Många av deltagarna delar uppfattningen att den moderna tekniken är ett stort problem, då många elever söker stimulans genom skärmar i stället för stimulans genom rörelse. Deltagarna menar därför att det viktigaste är att få eleverna fysiskt aktiva på något sätt, på vilket sätt det än må vara. Det kan således handla om intensiteten i, och kvantiteten av, elevernas fysiska aktivitet snarare än vilken typ av fysisk aktivitet de utövar. Detta är något som diskuteras av bland annat Fakri et al. (2020), som menar att en av anledningarna att de inte hittat ett samband mellan fysisk aktivitet och lärande i deras studie kan vara att intensiteten varit för låg.
Flera av deltagarna delar uppfattningen om att elever som inte är fysiskt aktiva, varken i skolan eller på fritiden, har svårare att orka med en hel skoldag. Vissa elever, hos vilka läget har blivit extremt, behöver till och med gå hem tidigare. Uppfattningen är att detta problem inte existerar i samma utsträckning hos elever som är fysiskt aktiva i skolan och på fritiden. Deltagarna uppfattar ofta fysiskt aktiva elever som “högpresterande” och “starkast i klassen”. Denna uppfattning stämmer väl överens med studierna av Andersen (2016), Chaddock-Heyölman (2015), Bartee, Heelan, och Dority (2018) samt Gil-Espinosa (2020) som undersökt hur elever med god uthållighet presterar i matematik i jämförelse med elever med sämre uthållighet. Några av deltagarna i vår studie delar uppfattningen om att elever som är mer fysiskt aktiva och orkar mer, det vill säga har bättre uthållighet, presterar bättre utifrån sin egen förmåga. Dessa utsagor innebär emellertid inte att de fysiskt aktiva eleverna alltid presterar bättre än andra, men eleverna har större möjlighet att nå sin fulla potential enligt deltagarnas utsagor. Det är emellertid viktigt att påpeka att det finns fler faktorer än fysisk aktivitet som påverkar huruvida elever orkar hålla uppe koncentrationen och energin under en hel skoldag eller inte. Elevers kost är viktig att ta i beaktning, då näring har en stor betydelse för energin. Vidare spelar faktorer som sömn och återhämtning stor roll. Det går således att argumentera för att fysisk aktivitet endast är en av flera viktiga faktorer kopplat till den ork som deltagarna i studien diskuterar.
Elevernas uppfattning är inte heller att någon speciell typ av fysisk aktivitet gynnar deras lärande mer än någon annan. Eleverna betonar också vikten av möjligheten att få röra sig snarare än att aktivera sig på något specifikt sätt. Enligt många av elevernas utsagor är de längre lektionerna ett problem eftersom att energin inte räcker till. De önskar att lärarna ger fler möjligheter till rörelseaktiviteter, till exempel promenader, lekar utomhus eller rörelseaktiviteter i klassrummet, men värderar inte aktiviteternas påverkan på deras lärande. Resultatet av denna studie visar att det finns en uppfattning om att fysisk aktivitet påverkar elevers lärande, främst genom ökad koncentrationsförmåga och energi. Med det sagt är det emellertid inte konstaterat att koncentrationsförmåga och energi är de enda faktorerna som påverkar elevers lärande. Det går dessutom diskutera huruvida deras uppfattningar vilar på vetenskaplig grund eller ej. Få deltagare hänvisar till forskning i deras utsagor. En av
30
deltagarnas gör emellertid detta och hänvisar till forskning presenterad av Anders Hansen. Det går visserligen säga att deltagarens utsaga vilar på vetenskaplig grund, men det går att argumentera för att denna vetenskapliga grund inte är tillräcklig då deltagaren endast hänvisar till studier som stödjer dennes åsikt. Det är viktigt att lärare läser en större del av forskningen kring ämnet, då det existerar studier som visar andra resultat, och även tar hänsyn till dessa. Vidare diskuterade två av deltagarna att det i många fall saknas uppföljningsarbete eller dokumentation kring arbetet av fysisk aktivitet och dess resultat. Detta kan konstateras då flera deltagare inte har kännedom om hur den fysiska aktiviteten utförs utanför klassrumsmiljön. Det framgår till exempel att idrottslärare och övriga lärare inte samarbetar tillräckligt. Eftersom deltagarnas uppfattning är att de har dålig kännedom om den fysiska aktiviteten går det dessutom inte att följa upp arbetet. Det finns varken dokumentation eller diskussion om de olika aktiviteterna och därför inte heller jämförelsebara effekter på den fysiska aktivitetens påverkan på elevers lärande. Det kollegiala arbetet behöver förbättras vad gäller dokumentation och diskussion kring fysisk aktivitet utanför klassrumsmiljön kopplat till elevers lärande. Om arbetet med fysisk aktivitet problematiseras, prövas och dokumenteras kan lärarnas erfarenheter ses som beprövade, vilket enligt Skolverket (2020) är lika värdefullt som vetenskapligt grundad kunskap.
8.1.1 Sammanfattande slutsats
Studiens resultat visar att majoriteten av deltagarna i studien, såväl lärare som elever, anser att fysisk aktivitet i skolan är viktigt då det har en positiv påverkan på elevers lärande i form av ökad koncentration och energi. Av vad som framgår i deltagarnas utsagor ligger vikten i att aktivera eleverna fysiskt, på alla möjliga sätt, snarare än i vilken typ av fysisk aktivitet eleverna ska få ägna sig åt. Anledningen till detta är enligt lärarna att de ser en förändring i elevers fysiska aktivitet, där de tenderar att röra sig mindre och mindre, vilket siffrorna från Folkhälsomyndigheten (2019, s. 3) också visar. Det är således viktigare för deltagarna i studien att motverka problemet med stillasittande elever än att utföra någon speciell typ av fysisk aktivitet.
Att elever som är fysiskt aktiva, enligt deltagarna i studien, har mer energi och lyckas koncentrera under längre perioder stämmer överens med tidigare forskning som visar att mer fysiskt aktiva elever i större utsträckning lyckas hålla sig till uppgifterna och prestera bättre i skolan (Bunketorp Käll et al. 2015; Donnelly et al. 2017; Mullender-Wijnsma et al. 2015; Andersen 2016; Chaddock-Heyman 2015; Bartee, Heelan, & Dority 2018; Gil-Espinosa 2020). Resultatet i vår studie stärker den annars tvetydliga forskningen och ger ett nytt kunskapsbidrag genom att lyfta fram lärares och elevers uppfattningar om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande i en svensk skolkontext.
8.2 Metoddiskussion
I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer, då det är en lämplig metod för att undersöka olika individers uppfattning om olika fenomen, i detta fall uppfattningen om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. Att låta deltagarna berätta om sina egna erfarenheter är ett effektivt sätt att samla in data på och används ofta inom forskning med fenomenologisk ansats, likt denna studie. Genom intervjuerna fick deltagarna presentera sina uppfattningar om ämnet, som sedan kunde analyseras och jämföras med andra deltagares uppfattningar samt tidigare forskning. Genomförandet av intervjuerna såg annorlunda ut för lärarna i studien jämfört med hur genomförandet såg ut med eleverna. Lärarna intervjuades enskilt där vi som
31
intervjuare försökte ha ett neutralt förhållningssätt, för att inte styra deltagarnas utsagor, vilket vi lyckades väl med. Eleverna fick emellertid delta i gruppintervjuer, som mer liknade ett diskussionsforum. Anledningen till detta var främst att vi ville få eleverna att känna sig trygga genom att låta dem delta med några av sina klasskamrater. En fördel med detta tillvägagångssätt kan vara att svaren blir mer genomtänkta och utvecklade eftersom deltagarna integrerar med varandra. Det gav oss och möjlighet att intervjua fler deltagare, eftersom det inte är lika tidskrävande. Vi är dock medvetna om att det kan vara problematiskt att intervjua elever i grupp, av flera olika anledningar. Jaakkola et al. (2015) menar att det generellt finns en problematik i att intervjua barn och ungdomar då deras uttalanden inte alltid är sanningsenliga. Vidare kan det vara problematiskt att intervjua elever i grupp eftersom att de påverkas av varandra och därför säger saker som de tror att vi och deras klasskamrater vill höra. Det finns också en risk att elever som är språkligt dominanta tar över samtalen, så att andra elevers utsagor inte framförs, att gruppen i stället enas kring de dominanta elevernas utsagor (Trost 2010). Detta kan ses som en svaghet i studiens intervjumetod, eftersom resultatet kan blivit annorlunda om eleverna intervjuades enskilt.
Sanningsenliga uttalanden är något som kräver reflektion även vid intervjuer av vuxna deltagare. Under intervjuerna upplevde vi att en av deltagarna var påverkade av den rådande debatten kring fysisk aktivitet i skolan och till en början inte riktigt vågade vara helt ärlig, eftersom deltagaren i viss mån inte tror att fysisk aktivitet gynnar elevers lärande. Om dessa tankar existerat hos den nyss nämnda deltagaren går det argumentera för att fler tänker på ett liknande sätt. Det behöver vi därför ta hänsyn till i resultatet.
Denna studie syftar till att undersöka uppfattningen om hur fysisk aktivitet påverkar elevers lärande. I och med detta har vi intervjuat deltagarna i studien för att få en förståelse om deras individuella uppfattning. Vi har således inte tagit hänsyn till faktorer som socioekonomisk status eller kön. Detta kan ses som en svaghet, enligt Correa-Burrows et al. (2014), som menar