Förslag till vidare forskning

Avslutande tankar riktar sig till förslag till vidare forskning. Vi efterfrågar studier om hur rektorer kan tillämpa insatser för att lärare i grundskolan kan stå bättre rustade att möta elever med skilda behov av stöd samt hur grundsärskolans pedagogik i högre utsträckning kan implementeras i grundskolan och vilka effekter det får.

Hur arbetet med den sociala lärmiljön sker på olika nivåer i grundskolan är också av intresse att belysa, då denna studie visar på att den sociala lärmiljön är av stor vikt för elevernas mående och utveckling.

44 Internationell forskning har börjat intressera sig för livsvillkoren för individer med stb men vi har lagt märke till att lite är utforskat om vilket specifikt stöd elever med stb är i behov av i skolan och därför skulle studier inom detta område eftersträvas.

En nyfikenhet har väckts hur integrerade elever själva upplever sin skolgång och vi hade gärna hört deras berättelser om att vara elev i ett klassrum med andra, där man ensam läser utifrån en annan läroplan.

45

Referenser

Ahlberg, A. (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. (2., [rev.] uppl.) Stockholm: Liber.

Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Göteborg: Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet. Hämtad 2019-10-22;

http://hdl.handle.net/2077/22995

Augustsson, G. (2018). Akademisk skribent : om att utveckla sitt vetenskapliga skrivande (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Axelsson, T. (2007). Rätt elev i rätt klass: Skola, begåvning och styrning 1910–1950 (Doctoral dissertation, Linköping University Electronic Press).Hämtad 2019-10-22; http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-7994

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004). Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur. Broomhead, K. (2013). Blame, guilt and the need for “labels”; insights from parents of

children with special educational needs and educational practitioners. British Journal of Special Education., 40(1), 14–21. Hämtad 2020-03-12; https://doi.org/10.1111/1467- 8578.12012

Carlbeck-kommittén (2004). För oss tillsammans [Elektronisk resurs] om utbildning och utvecklingsstörning: slutbetänkande. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Hämtad 2019-10-02;

https://www.regeringen.se/49b71d/contentassets/8df02c09457140e6b555b660903cf41e/s ou-200498---missiv-t.o.m.-kapitel-9

Creswell, J.W. (2007). Qualitative inquiry & research design: choosing among five approaches. (2. ed.) Thousand Oaks: SAGE.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Egidius, H. (2008). Psykologilexikon. (4. utg.). Stockholm: Natur och kultur.

Emanuelsson, I. (1996). Integrering - bevarad normal variation i olikheter. I T. Rabe & A. Hill, A. (red.) Boken om integrering: idé, teori, praktik. (s. 9-37). Malmö: Corona. Ferguson, D. (2008). International trends in inclusive education: the continuing challenge to

teach each one and everyone. European Journal of Special Needs Education, 23(2). Hämtad 2019-11-23; https://www-tandfonline-

com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/08856250801946236

Fernell, E., & Ek, U. (2010). Borderline intellectual functioning in children and adolescents – insufficiently recognized difficulties. Acta Pædiatrica, 99(5), 748–753. Hämtad 2020-04- 16; https://doi.org/10.1111/j.1651-2227.2010.01707.x

46 Ferrari, M. (2009). Borderline Intellectual Functioning and the Intellectual Disability

Construct. Intellectual and Developmental Disabilities, 47(5), 386–389. Hämtad 2020- 04-15; https://doi.org/10.1352/1934-9556-47.5.386

Forlin, C., Hattie, J., & Douglas, G. (1996). Inclusion: Is it stressful for teachers? Journal of Intellectual and Developmental Disability, 21(3), 199–217. Hämtad 2020-02-12; https://doi.org/10.1080/13668259600033141

Hammarberg, L. (2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning: en sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Stockholm: Skolverket.

Handisam (2012). Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Johanneshov: Handisam.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk. Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i svensk och

internationell belysning. (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.

Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. (2. omarb. utg.).

Stockholm: Natur & Kultur.

Katz, G., & Lazcano-Ponce, E. (2008). Intellectual disability: definition, etiological factors, classification, diagnosis, treatment and prognosis. salud pública de méxico, 50(S2), 132- 141. Hämtad 2019-11-08; https://doi.org/10.1590/S0036-36342008000800005

Kendall, G. C. (2015). Elever med svag teoretisk begåvning. Natur & Kultur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Kylén, G. (2012). Helhetssyn på människan: begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm: Stiftelsen ALA.

Landgren, M., Kjellman, B., & Gillberg, C. (2003). “A school for all kinds of minds.” The impact of neuropsychiatric disorders, gender and ethnicity on school-related tasks

administered to 9-10-year-old children. European Child & Adolescent Psychiatry, 12(4), 162–171. Hämtad 2020-02-17; https://doi.org/10.1007/s00787-003-0336-0

Lindblad, I., Westerlund, J., Gillberg, C., & Fernell, E. (2018). Har alla barn i grundskolan förutsättningar att klara nya läroplanens krav?. Läkartidningen, 115. Hämtad 2019-10- 18; https://lakartidningen.se/wp-

content/uploads/EditorialFiles/3L/%5bEY3L%5d/EY3L.pdf

Lindström, G. & Pennlert, L. (2016). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. (6. uppl.). Umeå: Fundo Förlag.

Lindqvist, M. (2017). Elevhälsoarbete för specialpedagoger: en handbok. (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

47 Lundström, E. (2016). Föräldraskap med särskilda utmaningar - en longitudinell studie om

att vara förälder när barnet har en funktionsnedsättning [Elektronisk resurs].

Stockholm: Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Hämtad 2019-10- 06; http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:1094685/FULLTEXT01.pdf

Lundström, E. (2007). Ett barn är oss fött: att bli förälder när barnet har en

funktionsnedsättning: ett beskrivande och tolkande perspektiv. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2007. Stockholm. Hämtad 2019-10-06; http://su.diva- portal.org/smash/get/diva2:506333/FULLTEXT01.pdf

Mitchell, D. (2015). Inkludering i skolan: undervisningsstrategier som fungerar. (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.

Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur. Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av

forskningen. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Nilsen, S. (2018). Inside but still on the outside? Teachers’ experiences with the inclusion of pupils with special educational needs in general education. International Journal of Inclusive Education, 1–17. Hämtad 2020-01-02;

https://doi.org/10.1080/13603116.2018.1503348

O’Brien, L. (2007). A School for Everyone? Childhood Education, 83(6), 374–379. Hämtad 2019-11-02; http://search.proquest.com/docview/210393430/

Peltopuro, M., Ahonen, T., Kaartinen, J., Seppälä, H., & Närhi, V. (2014). Borderline Intellectual Functioning: A Systematic Literature Review. Intellectual and Developmental Disabilities, 52(6), 419–443. Hämtad 2020-04-18;

https://doi.org/10.1352/1934-9556-52.6.419

Persson, B. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. (3., [rev.] uppl.). Stockholm: Liber.

Praisner, C. (2003). Attitudes of Elementary School Principals toward the Inclusion of Students with Disabilities. Exceptional Children, 69(2), 135–145. Hämtad 2020-04-15; https://doi.org/10.1177/001440290306900201

Pulina, F., Lanfranchi, S., Henry, L., & Vianello, R. (2019). Intellectual profile in school- aged children with borderline intellectual functioning. Research in developmental

disabilities, 95, 103498. Hämtad 2020-04-14; https://doi.org/10.1016/j.ridd.2019.103498

Rabe, T. & Hill, A. (red.) (1996). Boken om integrering: idé, teori, praktik. Malmö: Corona. Rosenqvist, J. (2013). Särskolan i Sverige vs. Särskolan i världen [PowerPoint-presentation].

Hämtad 2020-03-14; https://docplayer.se/6527424-Sarskolan-i-sverige-vs- sarskolan- i-varlden.html

Runswick-Cole, K. (2008). RESEARCH SECTION: Between a rock and a hard place: parents’ attitudes to the inclusion of children with special educational needs in

mainstream and special schools. British Journal of Special Education., 35(3), 173–180. Hämtad 2020-03-14; https://doi.org/10.1111/j.1467-8578.2008.00390.x.

48 Sasso, G. (2001). The Retreat From Inquiry and Knowledge in Special Education. The

Journal of Special Education, 34(4), 178–193. Hämtad 2019-12- 04;https://doi.org/10.1177/002246690103400401.

SFS 2017:1111. Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Regeringen.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolinspektionen (2016) Integrerade elever [Elektronisk resurs]. dnr. 400-2015:6583. Hämtad 2019-09-15; https://www.skolinspektionen.se/globalassets/planerade-pagande- granskningar/integrerade-elever/kvalitetsgranskning-integrerade-elever.pdf

Skolverket (2020). Elever i grundsärskolan 2019/2020. Hämtad 2020-04-20; https://siris.skolverket.se/siris/sitevision_doc.getFile?p_id=549779

Skolverket (2016). Tillgängliga lärmiljöer?: en nationell studie av skolhuvudmännens arbete för grundskoleelever med funktionsnedsättning. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019- 10-18; https://www.skolverket.se/getFile?file=3686

Skolverket (2015). Integrerade elever. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2019-09-12; https://www.skolverket.se/getFile?file=3388

Skolverket (2014). Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?: kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer : sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.

Svenska Unescorådet (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Szönyi, K. & Söderqvist Dunkers, T. (2015). Delaktighet: ett arbetssätt i skolan. Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Sjölund, A., Jahn, C., Lindgren, A. & Reuterswärd, M. (2017). Autism och ADHD i skolan: handbok i tydliggörande pedagogik. (1. utg.). Stockholm: Natur & Kultur.

Swärd, A. & Florin, K. (2014). Särskolans verksamhet: uppdrag, pedagogik och bemötande. (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.). Lund: Studentlitteratur.

49 Tideman, M. (2012). Unga vuxna med lindriga intellektuella funktionshinder -om

kategoriseringens konsekvenser och kampen för inflytande. I T. Barow & D. Östlund (Red.), Bildning för alla!: en pedagogisk utmaning [Elektronisk resurs] (s. 123-133) Kristianstad: Kristianstad University Press.

Tufvesson, C. (2014). Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning: förskola och skola: handledning. Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Rev. utg.). Stockholm: Vetenskapsrådet

Wieland, J., & Zitman, F. (2016). It is time to bring borderline intellectual functioning back into the main fold of classification systems. BJPsych Bulletin, 40(4), 204–206. Hämtad 2020-04-15; https://doi.org/10.1192/pb.bp.115.051490

Winlund, G. (2011). Livskvalitet trots många hinder. I L. Söderman & S. Antonson (Red.), Nya Omsorgsboken. (5., [rev. och ny] uppl., s. 20-28). Malmö: Liber.

50

Bilagor 1-3