Resultatdiskussion

Det material som studien resulterat i, genom intervjuer med 12 rektorer, speciallärare och lärare har bidragit till att uppnå studiens syfte. Frågeställningarna har gett en fördjupad inblick i hur informanterna organiserar arbetet med integrerade elever i skolformernas lärmiljöer.

I resultatet framgår att integrering fallit väl ut för eleverna som är integrerade i grundsärskolan. En del av eleverna som integrerats i grundsärskolan har erfarit tråkiga upplevelser från grundskolan och som inverkat negativt på deras lärande, hälsa och skolnärvaro. Därför har trygghet och social utveckling varit prioriterat av lärarna att arbeta med för att eleverna lättare ska kunna inhämta kunskaper. Att lärarna strävar efter att skapa gemenskap och kamratrelationer stärks utifrån vad Skolverket (2015) beskriver som framgång, men det är även viktigt att lärarna förvissar sig om att eleverna känner sig inkluderade och delaktiga och inte upplever exkludering i ett klassrum där elever läser utifrån två olika läroplaner (Mitchell, 2015).

41 I en del fall har elever som tidigare undervisats i grundskolan inte fått adekvata stödinsatser som de har rätt till för att inhämta kunskaper och må bra. Det är bekymmersamt att grundskolans organisation inte möjliggör för grundskollärare att genomföra rätt insatser utifrån elevernas behov, trots att lärarna är medvetna om att eleverna blir hjälpta av detta (Skolverket, 2016) och vi ser att integrering kommit att bli en utväg för att eleven ska må bra. Och ja, det har visat sig varit positivt för eleverna att byta lärmiljö, men samtidigt tycks det skönjas en “exkluderande” syn på eleverna och i likhet med vad Praisner (2003) åskådliggjort i sin studie och vi problematiserar grundskolans brister med att anpassa miljön utifrån elevernas behov. Integrering och inkludering handlar inte om enbart placering, utan lärmiljöerna har stor inverkan på elevernas utveckling (Lindqvist, 2017). Grundsärskolans lärmiljö kan ses som kompensatoriskt för de brister som finns i grundskolans organisation och att den “exkluderande synen” i grundskolan går stick i stäv mot den inkluderingstanke som uttrycks i internationella dokument (Salamancadeklarationen, 2001; Svenska Unescorådet, 2001) men även mot det perspektiv som uttrycks av Nilholm och Göransson (2013) att skolans miljö behöver anpassas till elevens förutsättningar och behov. Det vi såg i vår studie är att Nilholm och Göranssons (2013) och Sassos (2001) synsätt kontrasterar mot varandra. Sasso (2001) menar att det inte är samhället i stort och skolan som behöver förändras för att möta elevernas behov. Det måste dock beaktas att grundskolan har sämre förutsättningar i form av exempelvis lokaler och resurstillgång, vilket stämmer med de slutledningar som dras i Skolverkets (2016) studie, som kan påverka möjligheten att stödja alla elever på ett adekvat sätt och här krävs en synvända hos rektorer att göra möjliga förändringar i organisationen.

Forskningsresultat visar att följden av förändringar i klassifikationssystem (Carlsson Kendall, 2015; Ferrari, 2009; Wieland & Zitman, 2016) har medfört konsekvenser för elever med stb då de inte diagnostiserats med IF. De ges inte möjlighet till undervisning i grundsärskola (Fernell och Ek, 2010) och lite är utforskat vilka stödinsatser elever med stb behöver (Peltopuro et al., 2014). Några informanter problematiserar, liksom Ahlberg (1999), att de saknar kompetens att möta behoven hos elever med NPF och stb samt att ett stort ansvar vilar på läraren att tillgodose alla elevers skilda behov.

Skolan har en lång bit kvar till att bli en skola för alla, om det ens är möjligt när vi idag har två skolformer, grundskola och grundsärskola, där elever med olika diagnoser och funktionsnedsättningar åtskiljs från varandra. Återspeglar sig synsättet från 1900-talet (Axelsson, 2007) där vi kategoriserat eleverna som bildbara och icke bildbara? Vi menar inte

42 att grundsärskolan ska tas bort som skolform men att arbetssättet och de kunskaper som speciallärare besitter behöver införlivas i grundskolan. Vi har kommit fram till att grundsärskolans pedagogik behöver lyftas fram i ljuset för att möjliggöra en mer inkluderande lärmiljö i grundskolan som medför att lärarna där står bättre rustade med både kunskap och anpassade verktyg i undervisningen för att möta den variation av elever som finns, vilket uppmärksammats i tidigare studier av O'Brien (2007) samt Forlin, Hattie och Douglas (1996). Vår analys är att om grundsärskolans pedagogik implementeras mer i grundskolan, så kan differentieringen och särskiljningen minskas. Om pedagogiken genomsyras av att alla elever oavsett förmågor får sin utbildning utefter sina behov skulle möjligheterna öka för att fler elever når målen samt känner sig socialt delaktiga i skolan. För att detta ska kunna implementeras i grundskolan krävs att samarbete möjliggörs av rektorer och huvudmän och vi eftersöker ett holistiskt perspektiv över hela skolsystemet. Informanterna synliggör vikten av att eleverna mår bra och känner sig delaktiga vilket kan relateras till KASAM och Winlund (2011) som exemplifierar vikten av att lärare planerar och genomför undervisning så att eleverna klarar av att möta de krav som ställs.

Forskning synliggör en komplexitet kring föräldrars känslor och delaktighet när barnet är i behov av särskilt stöd (Lundström, 2007, 2016; Runswick, 2008; Broomhead, 2013) samt Ferguson (2008), vilket är viktigt att beakta i samverkan med föräldrar. Några informanter delgav att föräldrar inte ville att deras barn ska tillhöra grundsärskolan av olika kulturella aspekter, de uppgav att eleven kan bli utfryst av samhället och inte få bilda familj, vilket även synliggörs i Skolverkets (2015) studie. Detta oroväckande resultat sticker ut och uppmärksamheten måste öka kring detta, föräldrar kan ha bristfällig information om vad grundsärskolan innebär och information till både föräldrar men även samhället i stort behöver ökas. Ingen elev skall gå miste om sin rätt till utbildning på grund av stigmatisering.

Alla elever har rätt till en likvärdig utbildning slår Skolverket (2011) fast, går det att realisera i praktiken? Kunskapskraven i grundskolans läroplan är för höga för att alla elever skall nå dem enligt Lindblad et al. (2018) och de förmågor som eleverna förväntas uppnå förutsätter hög kognitiv förmåga och detta är en stor stötesten för elever med stb och NPF, som uppvisar svårigheter med teoretiskt tänkande och nedsatta exekutiva funktioner (Pulina et al., 2019; Sjölund et al., 2017). Studien visar, i likhet med Fernell och Ek (2010), att skolan, liksom samhället i stort, är inriktat på hög teoretisk begåvning där praktisk fallenhet kommer i skymundan. Detta uttrycks av en av de intervjuade lärarna vara ett dilemma i praktiken.

43 Praktiska färdigheter behöver värdesättas mer i samhället för att individer med olika funktionsnedsättningar ska ha bättre möjligheter att lyckas i utbildningssammanhang och yrkesliv. Skolinspektionen (2016) menar att lärare i grundskolan är i behov av att utöka kunskaperna kring grundsärskolans läroplan och rektorerna har ansvar att upprätta samarbete mellan skolformerna. Resultatet i vår studie visar att samarbetet skolformerna emellan till stor del är bristfälligt, men informanterna uppgav att de såg många fördelar och önskade ett bättre samarbete.

Informanter från både grundskola och grundsärskola uppger att det är viktigt att personalen har rätt kompetens för sitt uppdrag, vilket även framkommer i litteratur (Nilsen, 2018; Skolverket, 2016). Rektorerna i grundskolan förklarar att anställda speciallärare på skolan saknar utbildning inom intellektuell funktionsnedsättning och rektorer från grundsärskolan belyser dilemmat att några lärare saknar ämneslärarkompetens som finns i grundskolan. Detta förvånade oss och vi menar att detta ytterligare förstärker behovet av att utbildade speciallärare med specialisering utvecklingsstörning finns i alla skolformer.

Studien har för vår yrkesroll gett fördjupad kunskap om hur integrering kan organiseras i skolor och påvisat vilka framgångsfaktorer och hinder som kan finnas inom respektive skolforms lärmiljö. Detta har även medfört att vi breddat vår kunskap om betydelsen av tillgängliga lärmiljöer och hur pedagogiska arbetssätt och stödinsatser inverkar positivt för alla elevers lärande och sociala utveckling.