Förslag på vidare forskning eller uppslag till andra examensarbeten kan vara empiriska intervjustudier inom samma problemområde ur både intensivvårdssjuksköterskors och närståendes perspektiv. Vilket kan vara särskilt angeläget efter den rådande Covid-19-
pandemin som påtagligt har försämrat familjens möjlighet att fysiskt träffa sin sjuka anhörig och inneburit en stor påverkan på hur kommunikationen och informationen framförs och förmedlas.
REFERENSLISTA
(*) artiklar som återfinns i resultatet.
*Adams, A., Mannix, T., & Harrington, A. (2017). Nurses’ communication with families in the intensive care unit. Nursing in Critical Care, 22(2), 70–80. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1111/nicc.12141
*Aslakson, R. A., Wyskiel, R., Thornton, I., Copley, C., Shaffer, D. & Pronovost, P. J. (2012). Nurse-perceived barriers to effective communication regarding prognosis and optimal end-of-life care for surgical ICU patients: a qualitative exploration. J Palliat Med, 15(8), 910–915. https://doi.org/10.1089/jpm.2011.0481
Bailey, J., Sabbagh, M., Loiselle, C. G., Boileau, J. & McVey, L. (2010). Supporting families in the ICU: A descriptive correlational study of informational support, anxiety, and satisfaction with care. Intensive & Critical Care Nursing, 26(2), 114–122.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2009.12.006
Benzein, B., Hagberg, M., & Saveman, B.I. (2017b). Teoretiska utgångspunkter för
familjefokuserad omvårdnad. Benzein, B., Hagberg, M. & Saveman (Red.), Att möta
familjen inom vård och omsorg (s.33–49). Studentlitteratur. AB.
Benzein, B., Hagberg, M., & Saveman, B.I. (2017a). Varför ska familjen ses som en enhet? Benzein, B., Hagberg, M. & Saveman (Red.), Att möta familjen inom vård och
omsorg (s.27–31). Studentlitteratur. AB.
*Butler, A., Willets, G., & Copnell, B. (2017). Nurses’ perceptions of working with families in the paediatric intensive care unit. Nursing in Critical Care, 22(4), 195–202.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/nicc.12142
*Cypress B. S. (2010). The intensive care unit: experiences of patients, families, and their nurses. Dimensions of critical care nursing: DCCN, 29(2), 94–101. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1097/DCC.0b013e3181c9311a
Di Gangi, S., Naretto, G., Cravero, N. & Livigni, S. (2013). A narrative-based study on communication by family members in intensive care unit. Journal of Critical Care, 28(4), 483–489. https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2012.11.001
Edward, K., Galetti, A., & Huynh, M. (2020). Enhancing Communication With Family Members in the Intensive Care Unit: A Mixed – Methods Study. Critical Care Nurse, 40(60), 23-32. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.4037/ccn2020595
*Eggenberger, S., Sanders M.S. (2016). A family nursing educational intervention supports nurses and families in an adult intensive care unit. Australian Critical Care, 29(4), 217–223. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.aucc.2016.09.002
*Engström,B., Uusitalo, A. & Engström, Å. (2011). Relatives’ involvement in nursing care: A qualitative study describing critical care nurses’ experiences. Intensive & Critical Care
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal of Advanced Nursing, 20(2), 22–26.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering,
analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. utg). Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (Red.) Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 141 – 152). (Tredje upplagan).
Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att utforma ett examensarbete. F. Friberg (Red.) Dags för uppsats:
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s.83 - 96). (Tredje upplagan).
Studentlitteratur.
Friberg, F. & Öhlén, J. (2017). Fenomenologi och hermeneutik. M. Henricson (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom
omvårdnad (s.111 - 117). (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB.
*Gaeeni, M., Farahani, M., Seyedfatemi, N., & Mohammadi, N. (2014). Informational support to family members of intensive care unit patients: the perspectives of families and nurses. Global Journal of Health Science, 7(2), 8–19.
https://doi.org/10.5539/gjhs.v7n2p8
Ganz FD. (2019). Improving Family Intensive Care Unit Experiences at the End of Life: Barriers and Facilitators. Critical Care Nurse, 39(3), 52-58. doi: 10.4037/ccn2019721. PMID: 31154331.
Gutierrez, K. (2012). Experiences and needs of families regarding prognostic communication in an intensive care unit: supporting families at the end of life. Critical Care Nursing
Quarterly, 35(3), 299–313. https://doi.org/10.1097/CNQ.0b013e318255ee0d
*Hamilton, R., Kleinpell, R., Lipman, J. & Davidson, J.E. (2020). International facilitators and barriers to family engagement in the ICU: Results of a qualitative analysis.
Journal of Critical Care, 58, 72–77. https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2020.04.011
Henricson, M. (2017). Diskussion. Henricson, M. (Red.) Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s. 411-420). (Andra upplagan). Lund:
Studentlitteratur AB.
Hwang, D. Y., Yagoda, D., Perrey, H. M., Guanci, M., Ananian, L. et al (2014). Consistency of communication among intensive care unit staff as perceived by family members of patients surviving to discharge. Journal of Critical Care, 29(1), 134–138.
https://doi.org/10.1016/j.jcrc.2013.09.009
*Høye, S. & Severinsson, E. (2008). Intensive care nurses’ encounters with multicultural families in Norway: An exploratory study. Intensive & Critical Care Nursing, 24(6), 338–348. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2008.03.007
*Høye, S. & Severinsson, E. (2010). Professional and cultural conflicts for intensive care nurses. Journal of Advanced Nursing, 66(4), 858–867.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2009.05247.x
Imanipour, M., Kiwanuka, F., Akhavan, R. S., Masaba, R. & Alemayehu, Y. H. (2019). Family members’ experiences in adult intensive care units: a systematic review.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(3), 569–581.
https://doi.org/10.1111/scs.12675
Kalocsai, C., Amaral, A., Piquette, D., Walter, G., Dev, S. P., Taylor, P., Downar, J., & Gotlib Conn, L. (2018). "It's better to have three brains working instead of one": a qualitative study of building therapeutic alliance with family members of critically ill patients.
BMC health services research, 18(1), 533. https://doi.org/10.1186/s12913-018-3341-1
*Liaschenko, J., O'Conner-Von, S., & Peden-McAlpine, C. (2009). The "big picture":
communicating with families about end-of-life care in intensive care unit. Dimensions
of critical care nursing: DCCN, 28(5), 224–231. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1097/DCC.0b013e3181ac4c95
Lind, R., Lorem, G. F., Nortvedt, P. & Hevrøy, O. (2011). Family members’ experiences of “wait and see” as a communication strategy in end-of-life decisions. Intensive Care
Medicine, 37(7), 1143–1150. https://doi.org/10.1007/s00134-011-2253-x
*Loghmani, L., Borhani, F., & Abbaszadeh, A. (2014). Factors affecting the nurse-patients' family communication in intensive care unit of kerman: a qualitative study. Journal
of caring sciences, 3(1), 67–82. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.5681/jcs.2014.008
McAndrew, N. S., Mark, L. & Butler, M. (2020). Timely Family Feedback to Guide Family Engagement in the Intensive Care Unit. Critical Care Nurse, 40(6), 42–51.
https://doi.org/10.4037/ccn2020644
Mitchell, M. & Chaboyer, W. (2010). Family Centred Care—A way to connect patients, families and nurses in critical care: A qualitative study using telephone interviews.
Intensive & Critical Care Nursing, 26(3), 154–160.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2010.03.003
Myhren, H., Ekeberg, Ø. & Stokland, O. (2011). Satisfaction with communication in ICU patients and relatives: Comparisons with medical staffs’ expectations and the relationship with psychological distress. Patient Education and Counseling, 85(2), 237-244. https://doi.org/10.1016/j.pec.2010.11.005.
Nelderup, M. & Samuelsson, K. (2019). Experiences of partners of intensive care survivors and their need for support after intensive care. Nursing in Critical Care, 25(4), 245– 252. https://doi.org/10.1111/nicc.12458
*Noome, M., Beneken Genaamd Kolmer, D. M., van Leeuwen, E., Dijkstra, B. M., & Vloet, L. C. (2016). The nursing role during end-of-life care in the intensive care unit related to the interaction between patient, family and professional: an integrative
review. Scandinavian journal of caring sciences, 30(4), 645–661. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1111/scs.12315
Obringer, K., Hilgenberg, C. & Booker, K. (2012). Needs of adult family members of intensive care unit patients. Journal of Clinical Nursing, 21(11‐12), 1651–1658.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2702.2011.03989.x
Polit, D. F., & Beck, C. T. (2016). Nursing research: Generating and assessing evidence for
nursing practice (10th ed.). Philadelphia: Wolters.
Reeves, S., McMillan, S. E., Kachan, N., Paradis, E., Leslie, M. & Kitto, S. (2015).
Interprofessional collaboration and family member involvement in intensive care units: emerging themes from a multi-sited ethnography. Journal of Interprofessional
Care, 29(3), 230–237. https://doi.org/10.3109/13561820.2014.955914
Riksföreningen för anestesi och intensivvård & Svensk Sjuksköterskeförening. (2020)
Kompetensbeskrivning - legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot intensivvård. Hämtad 2020-12-
20 från Kompetensbeskrivning sjuksköterskor inom intensivvård.pdf (swenurse.se) *Rivera-Romero, N., Ospina Garzón, H. P., & Henao, C. A. M. (2019). The experience of the
nurse caring for families of patients at the end of life in the intensive care unit.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(3), 706–711. https://doi-
org.ep.mdh.se/10.1111/scs.12666
SBU (2020). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Bedömning av studier
med kvalitativ metodik. Hämtad 2021-04-18 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf SBU (2020). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Vägledning för
granskning av studier med kvalitativ metodik. Hämtad 2021-04-18 från
https://www.sbu.se/globalassets/ebm/vagledning_granskning_studier_kvalitativ_m etodik.pdf
*Slatore, C.G., Hansen, L., Ganzini, L., Press, Osborne, M.L., Chesnutt, M.S. & Mularski, R.A. (2012). Communication by Nurses in the Intensive Care Unit: Qualitative Analysis of Domains of Patient-Centered Care. American Journal of Critical Care, 21(6), 410– 418. https://doi.org/10.4037/ajcc2012124
Socialdepartementet. (SFS 2014:821). Patientlagen. Hämtad 2020-10-13, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Socialdepartementet. (SFS 2010:659). Patientsäkerhetslagen. Stockholm: Hämtad 2020-10- 12, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/han dbocker/2015-4-10.pdf
* Stayt, LC. (2007). Nurses’ experiences of caring for families with relatives in intensive care units. Journal of Advanced Nursing (Wiley-Blackwell, 57(6), 623–630. https://doi- org.ep.mdh.se/10.1111/j.1365-2648.2006.04143.x
Steinhauser, K. E., Voils, C. I. Bosworth, H. & Tulsky, J. A. (2015). What constitutes quality of family experience at the end of life? Perspectives from family members of patients who died in the hospital. Palliative & Supportive Care, 13(4), 945–952.
https://doi.org/10.1017/S1478951514000807
Stubberud, D. G. (2009). Intensivvårdssjuksköterskans målgrupp och arbetsplats.
Gulbrandsen, T & Stubberud, D. G. (Red.), Intensivvård; Avancerad omvårdnad och
behandling (s.19–23). Lund: Studentlitteratur AB.
Stubberud, D. G. (2009). Närstående. Gulbrandsen, T & Stubberud, D. G. (Red.),
Intensivvård; Avancerad omvårdnad och behandling (s.61 - 70). Lund:
Studentlitteratur AB.
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Teamets kommunikation inom vård och omsorg. Hämtad 2020-10-15 från https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om-
publikationer/svensk_sjukskoterskeforening_om_teamets_kommunikation_inom_v ard_och_omsorg.pdf
Svenska intensivvårdsregistret (SIR) (2020). Vad är intensivvård? Svenska
intensivvårdsregistret (SIR). Hämtad 2020-12-20 från
https://www.icuregswe.org/patient-och-narstaende/Intensiv/
*Söderström, I. M., Benzein, E., & Saveman, B. I. (2003). Nurses' experiences of interactions with family members in intensive care units. Scandinavian journal of caring
sciences, 17(2), 185–192. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1046/j.1471-
6712.2003.00222.x
Vandall-Walker, V., Jensen, L. & Oberle, K. (2007). Nursing Support for Family Members of Critically Ill Adults. Qualitative Health Research, 17(9), 1207–1218.
https://doi.org/10.1177/1049732307308974
*Van Keer, R-L., Deschepper, R., Francke, A. L., Huyghens, L. & Bilsen, J. (2015). Conflicts between healthcare professionals and families of a multi-ethnic patient population during critical care: an ethnographic study. Critical Care (London, England), 19(1), 441–441. https://doi.org/10.1186/s13054-015-1158-4
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 2020-12-15 från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Wong, P., Liamputtong, P., Koch, S., & Rawson, H. (2015). Families’ experiences of their interactions with staff in an Australian intensive care unit (ICU): A qualitative study.
Intensive & Critical Care Nursing, 31(1), 51–63.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2014.06.005
*Yoo, H.J., Lim, O.B., & Shim, J.L. (2020). Critical care nurses’ communication experiences with patients and families in an intensive care unit: A qualitative study. PloS One, 15(7), e0235694–e0235694. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0235694 *Zaforteza, C., Gastaldo, D., de Pedro, J. E., Sánchez-Cuenca, P., & Lastra, P. (2005). The
process of giving information to families of critically ill patients: a field of tension. International journal of nursing studies, 42(2), 135–145.
https://doiorg.ep.bib.mdh.se/10.1016/j.ijnurstu.2004.05.014
Ågård, A-S., Hofhuis, J. G. M., Koopmans, M., Gerritsen, R. T., Spronk, P. E., Engelberg, R. A., … Hanne, I. (2019). Identifying improvement opportunities for patient- and family-centered care in the ICU: Using qualitative methods to understand family perspectives. Journal of Critical Care, 49, 33–37.
BILAGA A; ARTIKELMATRIS
Titel, författare, årtal och tidskrift Syfte Metod, datainsamling och analysmetod Resultat Metodologiska brister (SBU)
Artikel:1
Titel: Nurses’ experiences of caring for families with relatives in intensive care units
Författare: Louise Caroline Stayt Årtal:2007.
Tidskrift: Journal of Advanced Nursing
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att ta hand om familjer som har släktingar på
intensivvårdsenheter för vuxna.
Kvalitativ studie.
Intervjuer, informerade av Heideggerian filosofi, genomfördes med ett målmedvetet urval av 12 registrerade sjuksköterskor som arbetar på en vuxenintensiv avdelning. Data analyseradesmed hjälp av Colaizzis ramverk.
Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenheter, delades in i följande teman: definiera sjuksköterskans roll, rollförväntningar och rollkonflikter. Sjuksköterskorna
rapporterade brist på förtroende, tvivel om deras professionella kompetens och konflikter mellan deras professionella och personliga jag.
Obetyd- liga eller mindre
Artikel:2
Titel: The experience of the nurse caring for families of patients at the end of life in the intensive care unit.
Författare: Nathaly Rivera-Romero, Heidi Paola Ospina Garzon & Angela Maria Henao-Castano.
Årtal:2019.
Tidskrift: Nordic College of Caring Science
Övergripande syfte var att sjuksköterskornas upplevelsen av att ta hand om familjer på slutet på livet på en IVA.
En kvalitativ, hermeneutisk, fenomenologisk forskning genomfördes.
En halvstrukturerad intervju genomfördes med 18 sjuksköterskor.
Data analyserades enligt
tolkningsförfarande för den hermeneutiska fenomenologin som föreslagits av Cohen, Kahn och Steeves.
I resultatet identifierades två huvudkategorier: emotionellt svar från sjuksköterskan till familjen och vård till familjen av patienter i slutet av livet. Det avslutades att
sjuksköterskorna som arbetar på IVA står inför aspekter relaterad till livets slut som genererar emotionell och psykologisk börda; Dessutom har de inte specifik utbildning i detta ämne.
Artikel:3
Titel: Factors Affecting the Nurse- Patients’ Family Communication in Intensive Care Unit of Kerman:a Qualitative Study.
Författare: Laleh Loghmani, Fariba Borhani2 & Abbas Abbaszadeh. Årtal:2014.
Tidskrift: Journal of Caring Sciences
Syftet var att påvisa underlättande och barriärer som påverkar
kommunikationens roll bland iranska sjuksköterskor och familjemedlemmar på ICU.
En kvalitativ studie med innehållsanalys. Intervjuer med åtta sjuksköterskor och tio av patienternas familjer.
Analysen av intervjun styrdes av
innehållsanalys, som har identifierats som lämpligt för analys av intervjuer.
Resultatet visade att underlättande faktorer mellan sjuksköterskor och familjen var kommunikation av andlig vård, emotionellt stöd, deltagande, anmälan och konsultation och hinder som var missförstånd beträffande behandling, jobb- och patientproblem.
Måttliga
Artikel:4
Titel: Nurses’ communication with families in the intensive care unit Författare: AMN Adams, TMannix and A Harrington.
Årtal:2015.
Tidskrift: British Association of Critical Care Nurses
Syftet var att undersöka sjuksköterskors uppfattning om deras roll när de
kommunicerade med familjer på intensivvårdsavdelningar.
Kvalitativ studie.
Åtta databaser söktes systematiskt för att identifiera peer-reviewed studier
publicerade på engelska mellan 2002 och 2014.
Analysen av litteraturen utfördes med användning av ett tematiskt synsätt som beskrivs av Polit och Beck (2008).
Resultatet visade fyra huvudteman:
Sjuksköterskor som underlättar information och kommunikation, sjuksköterskor som
familjestödsleverantörer, sjuksköterskors icke- stödjande beteende och förbättring av sjuksköterskors kommunikationsförmåga.
Måttliga
Artikel:5
Titel: The process of giving information to families of critically ill patients: a field of tension. Författare: Concha
Zafortezaa, Denise Gastaldob, Joan E. de Pedroc, Pilar Sa´nchez-Cuencaa & Pedro Lastra.
Syftet var att undersöka sjuksköterskors syn på faktorer som påverkar deras förhållande till patientens anhöriga på intensivvårds- avdelning
Kvalitativ studie med poststrukturalistisk teoretisk ram.
Observation och intervjuer används för att samla in data på tre sjukhus på Mallorca. Data analyserades genom att varje intervju- och observationsanteckningar kodades
Resultatet visade att informationsprocessen mellan sjuksköterskor och släktingar var relevant. Kontrollen av information sågs av sjuksköterskorna som ett av de centrala elementen som formar relationer.
Årtal:2004.
Tidskrift: International Journal of Nursing Studies.
Artikel:6
Titel: Nurses’ perceptions of working with families in the paediatric intensive care unit.
Författare: Ashleigh Butler, Georgina Willetts and Beverley Copnell. Årtal:2015
Tidskrift: British Association of Critical Care Nurses.
Syftet var att utforska sjuksköterskors uppfattning om att arbeta med familjer till kritiskt sjuka barn på en blandad
intensivvårdsavdelning för vuxna och barn.
Kvalitativ studie.
Fem IVA sjuksköterskor deltog i semistrukturerade intervjuer.
Data analyserades med tematisk analys.
Resultatet visade tre huvudteman och ett övergripande tema: Rollförvirring och avgränsning var de roller som SSK tillskrev sig själva och familjerna. Konflikten som skulle kunna uppstå om roller utmanades. Informationsutbyte visade hur positiva och negativa sätt SSK använde information med familjer i sin dagliga praktik. Fysiska, kulturella och institutionella faktorer som påverkade SSKs förmåga att arbeta med familjer. Slutligen, övergripande tema: Konkurrerande värden utforskar samspelet mellan SSKs personliga värden, IVA-avdelningen och institutionens värden.
Måttliga
Artikel:7
Titel: Nurses‘experiences of interactions with family members in intensive care units.
Författare: Ing-Mari Soderström, Eva Benzein, and Britt-Inger Saveman. Årtal:2003.
Tidskrift: Nordic College of Caring Sciences
Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av interaktioner med familjemedlemmar på IVA.
Kvalitativ studie.
Intervjuer utfördes med tio IVA- sjuksköterskor.
Data analyserades genom inspiration av Burnard, för att förstå informationen om textintervjun.
Resultatet visade två kategorier: inbjudande och icke-inbjudande interaktioner mellan sjuksköterskor och familjemedlemmar. Inbjudande interaktioner ansågs vara när familjemedlemmar såg det som var viktigt i vården. I icke-inbjudande interaktioner, medicinska och tekniska uppgifter övervägdes vara viktigast och sjuksköterskorna ansåg sig själva som experter.
Artikel:8
Titel: The nursing role during end-of-life care in the intensive care unit related to the interaction between patient, family and professional: an integrative review. Författare: Marijke Noome, Deirdre M. Beneken genaamd Kolmer, Evert van Leeuwen, Boukje M. Dijkstra, and Lilian C. M. Vloet
Årtal: 2016.
Tidskrift: Nordic College of Caring Science.
Syftet var att undersöka hur IVA-sjuksköterskor beskriver sin roll under End of-Life Care (EOLC) på IVA, relaterad till interaktionen mellan patient, familj och yrkesverksamma.
Kvalitativ studie.
Tre elektroniska databaser används, PubMed, CINAHL och EMBASE, för att söka efter studier på engelska, nederländska eller tyska mellan januari 2002 och augusti 2015. Tjugo studier inkluderades.
Induktiv innehållsanalys utfördes till att analysera och kategorisera data.
Resultatet visade att Fyra kategorier framkom: vård för IVA-patienten, vård för familjen, miljöaspekter av EOLC och organisatoriska aspekter av EOLC.
Måttliga
Artikel:9
Titel: The Intensive Care Unit: Experiences of Patients, Families, and Their Nurses
Författare: Brigitte S. Cypress Årtal: 2010
Tidskrift: Dimensions of Critical Care Nursing
Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor på IVA kan tillgodose behoven hos kritiskt sjuka patienter och deras familjer och effekterna av deras släktingars kritiska sjukdom på familjerna själva.
Kvalitativ studie.
Intervjuer utförd med av 5 sjuksköterskor, 5 patienter och 5 familjer på IVA.
Data analyserade med hjälp av Van Manens 12 holistiska, selektiva och detaljerad linje för rad-strategi.
Resultatet visade fem gemensamma teman: familjen som en enhet, fysisk vård och/eller komfort, fysiologisk vård, psykosocialt stöd (kommunikation är föregångaren till
psykosocialt stöd) och transformation. Dessa teman utgjorde väsentliga essenser av den upplevda upplevelsen av SSK för patienter och familjemedlemmar.
Måttliga
Artikel:10
Titel: The‘‘Big Picture’’ Communicating. With Families About End-of-Life Care in Intensive Care Unit.
Syftet var att rapportera ett av huvudteman i en
fokusgruppstudie som undersöker faktorer som
Kvalitativ studie. Ett centralt resultat i denna studie är att sjuksköterskornas interaktion med familjer på intensivvårdsavdelning angående livets slut är organiserad kring att rikta familjen
Författare: Joan Liaschenko, Susan O’Conner-Von and Cynthia Peden- McAlpine.
Årtal:2009.
Tidskrift: Dimensions of Critical Care Nursing
att inkludera familj i vårdens slut.
Fokusgruppintervjuer utförd. 26 sjuksköterskor deltog.
Data analyserades med innehållsanalys informerad av Tesch, 19 tillsammans med Corbin och Strauss slutfördes.
Artikel:11
Titel: Nurse-perceived barriers to effective communication regarding prognosis and optimal end-of-life care for surgical ICU patients: a qualitative exploration.
Författare: Aslakson, R. A., Wyskiel, R., Thornton, I., Copley, C., Shaffer, D. & Pronovost, P. J.
Årtal: 2012.
Tidskrift: J Palliat Med.
Syftet var för att undersöka hindren för optimal kommunikation och end-of- life-vård i SICUs (Surgical ICU) som uppfattas av
patientansvariga sjuksköterskor.
Kvalitativ studie.
4 fokusgruppsintervju av kirurgiska IVA- sjuksköterskor vid Johns Hopkins Hospital. De skriftliga anteckningarna
avidentifierades, jämfördes och samlades. Utredare använde innehållsanalysteknik för att identifiera viktiga teman som
framkommit i diskussionerna.
Resultat: patientansvariga sjuksköterskor från tre kirurgiska IVA identifierade hinder för att utföra högkvalitativ palliativ vård, med hinder som tar itu med viktiga områden såsom otillräcklig utbildning eller skicklighet i palliativ vård, logistiska svårigheter och patient- och kirurgisk IVA-kulturella skillnader och
svårigheter att diskutera vård i livets slutskede. Många hinder som framkom tillämpas på både kommunikation gällande prognos och optimal vård i livets slutskede.
Måttliga
Artikel: 12
Titel: A family nursing educational intervention supports nurses and families in an adult intensive care unit. Författare: Eggenberger, S., Sanders M.S. Årtal: 2016
Denna pilotstudie undersöktes påverkan av en pedagogisk intervention på
sjuksköterskors attityder till och förtroende för att tillhandahålla familjevård, liksom familjernas uppfattning om stöd från sjuksköterskor