Syftet med metoddiskussionen är att säkerställa kvaliteten i ett examensarbete. I det här avsnittet har en värdering av tillvägagångssättet gjorts genom att diskutera metodens styrkor och svagheter tillsammans med begreppen trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet (Henricson, 2017). Examensarbetets trovärdighet bygger på i vilken
utsträckning det valda fenomenet har blivit studerat.
7.2.1 Design
Kvalitativa artiklar valdes för att besvara syftet. Att endast använda kvalitativa studier kan ses som en svaghet eftersom en inkludering av kvantitativa studier kan ge ett vidare perspektiv och därmed ett annorlunda resultat. En kvalitativ ansats är dock lämplig vid tolkning av uppfattningar och upplevelser (Polit & Beck, 2016). Syftet med en litteraturstudie är att sammanställa relevant evidens kring det valda ämnet. För att höja trovärdigheten i examensarbetet följdes en vedertagen arbetsprocess där Evans (2002) beskrivande syntes användes för att skapa en beskrivning av upplevelser. I metodavsnittet redovisas alla moment i arbetsprocessen. Inledningsvis var planen att genomföra en empirisk intervjustudie, vilket kan vara en lämplig metod för att besvara ovanstående syfte och för att få fram information av god kvalitet (Polit & Beck, 2016). Dock valdes den metoden bort på grund av rådande Covid-19-pandemi.
7.2.2 Urval och datainsamling
I urvalet inkluderades studier som hade intensivvårdssjuksköterskans perspektiv för att svara an på syftet. Vidare inkluderades studier som var relaterade till intensivvård för vuxna, där åldersbegränsningen ansågs lämplig för att få fram en mer homogen grupp i relation till mötet med intensivvårdssjuksköterskor, vilket anses bidra till resultatets överförbarhet. Av samma anledning exkluderades studier som var relaterade neonatalvård och
barnintensivvård, där de närstående är mer specifika ur ett föräldraperspektiv. Sökordet kommunikation användes genomgående då detta begrepp är centralt i det mänskliga mötet och en del i all vård och behandling. Artiklar publicerade 2003 - 2020 valdes ut för att få den senaste och mest relevanta forskningen. Först gjordes sökningar av artiklar som inte var mer än 10 år gamla men sökningen fick utökas till 17 år för att få tillräckligt med relevant data. Gamla artiklar kan ses som en begränsning av resultatets giltighet, dock speglar resultaten i
artiklarna det fenomen som litteraturstudien syftade till att undersöka. Utifrån syftet var första tanken att utföra en empirisk intervjustudie men som sedan ändrades till en litteraturstudie. Det kan ha inneburit en begränsning av tillgång på relevant litteratur eftersom syftet inte ändrades. Endast artiklar publicerade på engelska inkluderades, vilket kan innebära en bortsortering av relevanta artiklar skrivna på ett annat språk. Dock har sökningarna resulterat i flertalet studier från olika länder, vilket kan bidra till ett mer bredare och överförbart resultat (Friberg, 2017b). Det finns en risk för feltolkning i samband med översättning av artiklarna till svenska då författarna har vissa begränsningar i det engelska språket. Som extra stöd har översättningshjälpmedel som Google Translate använts. Alla artiklar har lästs och översatts tillsammans för att öka pålitligheten.
Vid datainsamlingen användes vedertagna databaser med omvårdnadsfokus, vilket bidrar till arbetets trovärdighet då möjligheten till att hitta relevanta artiklar ökar (Henricson, 2017). Sökord och termer användes genom manuell fritextsökning, via sekundärsökning och med stöd av CINAHL Headings och MeSH-termer för att bredda litteratursökningen och få ytterligare förslag på relevant material. Resultatet kan ha påverkats av användningen av flera sökmetoder med risk för minskad systematik i sökningen. Den Booelska operatorn AND användes för att kombinera sökord och begränsa litteratururval, operatorn OR användes inte då materialet som framkom ansågs tillräcklig (Friberg, 2017b). Det framkom två teman och sju subteman och cirka 180 nyckelfynd. Det uppstod vissa svårigheter att dela in materialet för att bilda dessa teman och subteman då flertalet nyckelteman kunde passa in i olika subteman. Efter ytterligare diskussion enades det om en uppdelning av materialet i respektive tema och subtema.
Alla artiklar som inkluderades var peer-reviewed, vilket innebär en vetenskaplig bedömning som stärker trovärdigheten (Henricson, 2017). Kvalitetsgranskningen utfördes i ett första steg utifrån Fribergs ”Översikt av analyserad litteratur” (2017a) och samtliga artiklar
redovisas i artikelmatrisen (Bilaga A) för att ge läsaren en översikt och skapa en tydligare bild av de inkluderade studierna, vilket ökar trovärdigheten av examensarbetets resultat.
Ytterligare kvalitetsgranskning av artiklarna utfördes med stöd av SBU:s granskningsmall för kvalitativa studier och redovisas i examensarbetets metodavsnitt. Den begränsade
erfarenheten av kvalitetsgranskning kan ses som en svaghet, där SBU:s granskningsmall ansågs vara avancerad utan exakta gränser och dessutom tidskrävande. Granskningen utfördes dock gemensamt med en diskussion kring kvaliteten av samtliga artiklar, vilket kan stärka pålitligheten. En sammanvägd bedömning om metodologiska brister visade att ingen av artiklarna hade stora brister, en artikel bedömdes ha obetydliga eller mindre brister och 19 artiklar hade måttliga brister (Bilaga A). De artiklar som bedömdes ha måttliga
metodologiska brister uppfyllde dock godkända kvalitetskriterier.
7.2.3 Dataanalys
Studiens analysmetod ska lämpa sig för att svara an på syftet. Evans (2002) beskrivande syntes användes i examensarbetet, vilket innebar en minimal tolkning i analysen av den insamlade datan. Citat användes för att stärka trovärdigheten av examensarbetets resultat
för att finna nyckelfynd. Därefter genomfördes en gemensam analys av de individuellt funna delarna för att skapa teman och subteman som bildar resultatet. Analysens giltighet och därmed trovärdighet kan ha begränsats eftersom den inledande analysen utfördes
individuellt, men risken anses liten då samtliga artiklar var bekanta för båda författarna och datamaterialet diskuterades under hela analysprocessen till samsyn uppnåddes.
Bekräftelsebarheten och därmed trovärdigheten har styrkts med stöd av att handledaren och en handledargrupp, bestående av andra studenter som genomfört sina examensarbeten med liknande process och erfarenhet, vilka har granskat och kontrollerat rimligheten av
resultatbeskrivningarna och att resultatet har svarat an på syftet (Graneheim & Lundman, 2004, citerad i Henricson, 2017).
Författarna till det här examensarbetet har haft ett mycket bra samarbete och kompletterat varandras kunskaper väl på flera sätt. Det har varit berikande diskussioner från början till slut vilket troligtvis att bidragit till bättre och mer intressant arbete jämfört med att skriva ensam. Vi vill passa på att tacka handledaren som bidragit med kunskap för att höja kvaliteten på examensarbetet.