Förslag på vidare forskning

Jag skulle gärna fortsätta detta arbete och ta reda på mer om begreppsbildandet. I min undersökning kom det fram att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning i matematiken, men att många pedagoger själva inte anser sig ha kunskap om hur det fungerar för eleverna senare under skolgången. För att gå vidare med detta skulle det vara intressant att observera elevers begrepp och se hur de använder språket i matematiska situationer.

 Skiljer sig det verbala språket sig åt mellan elever med läs- och skrivsvårigheter och elever med normal läs- och skrivutveckling?

 Äldre elevers begrepp - hur ser de ut? Skulle vara intressant att följa en grupp elever under en längre tid för att se hur begreppen utvecklas.

33

Litteraturlista

Tryckta källor:

Adler, B., & Adler, H. (2006). Neuropedagogik - om komplicerat lärande. Danmark: Studentlitteratur.

Berggren, P., & Lindroth, M. (2004). Positiv matematik. Värnamo: Ekelunds Förlag AB. Emanuelson, G., Wallby, K., Johansson, B., & Ryding, R. (Red.). (2008). Nämnaren

Tema-Matematik ett kommunikationsämne. Göteborg: NCM

Lundberg, I. (2009). Matematiksvårigheter under de tidiga åren. Dyslexi – aktuellt om läs- och

skrivsvårigheter, (3), 7-9.

Lundberg, I. & Sterner, G. (2008 a). Hur hänger lässvårigheter och matematiksvårigheter ihop? Nämnaren: Tidskrift för matematikundervisning, (2), 10-15.

Lundberg, I., & Sterner, G. (2008 b). Räknesvårigheter och lässvårigheter under der första

skolåren-hur hänger de ihop? Norhaven Paperback, Danmark: Bokförlaget Natur och Kultur.

Läroplanen för skolan, Lpo 94. (2006). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.

Löwing, M., & Kilborn, W. (2003). Huvudräkning- En inkörsport till matematiken. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.

Malmer, G. (2008). Bra matematik för alla -Nödvändig för elever med inlärningsvårigheter. Pozkal, Polen: Studentlitteratur.

Miles, T., & Miles, E. (2004). Dyslexia and matehematics. Cornwall: TJ International Ltd. Patel, R., & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlittertur.

Strandberg, L, (2006).Vygotskij i praktiken Bland plugghästar och fusklappar. WS Bookwell Finland, Norstedts

34 Sterner, G., & Lundberg, I. (2002). Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik.

Kungälv: NCM.

Trost, J, (2010) Kvalitativa intervjuer, Lund: Studentlitteratur

Elektroniska källor:

Adler, B. (2005). Vad är dyskalkyli? Höllviken: NU-förlaget. Hämtad 2010-11-17 från http://skolar.skagafjordur.is/reikna/dyskalkyli.pdf

Läroplanen för skolan, Lpo 94. Hämtat 10-11-19 från Skolverket, Publikationer:

http://www.skolverket.se/sb/d/193/url

Skolverket. (2000). Kursplan för matematik. Hämtad 10-11-19, från

http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3873/titleId/MA1010 %20-%20Matematik

Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Hämtad 2010-12-02 från

Bilagor

Bilaga 1

Intervjufrågor

 Vad har du för utbildning?

 Arbetslivserfarenhet: Hur länge har du arbetet?  På vilka stadier?

 Vad anser du kännetecknar läs- och skrivsvårigheter?

 Har du uppmärksammat om elever med läs- och skrivsvårigheter har svårigheter inom andra ämnen?

 Anser du att elever som har läs- och skrivsvårigheter har behov av extra stöd inom matematiken? Vilket stöd i så fall? När sätts eventuella åtgärder in?

 Tycker du att begreppsbildning inom matematiken påverkas av läs- och skrivsvårigheter? I så fall, på vilket vis?

 Vad kännetecknar ett matematiskt språk? Begrepp och ord hur man kommunicerar.  Vilka arbetsmetoder används inom matematiken för att befästa matematiska begrepp?  Vilka metoder använder du som pedagog för att underlätta förståelsen i matematik?

Knyter man an till elevers tidigare erfarenheter? Vilka metoder används där?  Är det något mer som du anser vara relevant inom matematisk begreppsbildning för

elever som har som har läs- och skrivsvårigheter?

Stödord Beskriv vad du upplevt, avsatt tid, hur lång tid, hur gjorde du då, din åsikt, matematiska språket

Bilaga 2

Hej!

Jag går lärarutbildningen vid Karlstads universitet och håller på att skriva mitt examensarbete. Jag ska genomföra intervjuer och vill komma i kontakt med verksamma lärare ute på fältet för att i intervjuform undersöka hur man arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att underlätta deras matematikinlärning. Jag skulle vilja ha ditt tillstånd att kontakta lärare på skolan. Det är lärare emot de yngre åldrarna som jag främst är intresserad av. Har du förslag på vilka jag ska kontakta tar jag tacksamt emot dem.

Det är helt frivilligt att delta i min undersökning och man kan när som helst dra sig ur om man skulle ångra sig. Alla personer som deltar i min studie kommer att vara anonyma.

Med vänlig hälsning Marie Brattlöf

Bilaga 3

Hej!

Jag ska skriva mitt examensarbete inom området specialpedagogik, lärarprogrammet. Jag vore jätteglad om just du skulle vilja ställa upp på att bli intervjuad av mig. Jag vill veta mer om hur man arbetar med matematikinlärning för lässvaga elever. Intervjun kommer att ta ca 60 minuter och jag har tänkt göra en ljudinspelning.

Viktigt! Den som deltar vid intervjun liksom vilken skola och kommun du arbetar på/inom kommer att var helt anonym. Den enda som kommer att ha tillgång till intervjumaterialet är jag och det kommer att förstöras direkt när arbetet är slutfört. Min handledare kommer att lämna respons på mina anteckningar från intervjun där inget namn eller kön eller andra identifikationsmöjligheter kommer att finnas tillgängliga. Den färdiga uppsatsen kommer att läsas av min handledare, av examinatorn och av opponentgruppen. När detta är klart kommer uppsatsen att läggas på internet. Du som ställer upp på intervju med mig kan när som helst under projektet välja att dra dig ur.

Jag har möjlighet att genomföra intervjuerna vecka 48. Passar det dig bättre en annan dag är jag förhandlingsbar.

Med vänlig hälsning Marie Brattlöf