Många intressanta diskussioner har ägt rum under arbetet med uppsatsen vilket också har grenat ut i samtal som inte ryms inom syftet och frågeställningar i denna text. Exempel på detta är när flera av respondenternas möten och seminarier ställts in på grund av restriktioner kring resor och sammankomster sätter det press på aktörer och påverkansarbetet som till stor del handlar om att vara aktiv och närvarande i olika nätverk, hur löser man detta problem? Just nu är hälso- och sjukvård inte en EU-kompetens, kommer det mjukas upp och bli delat, så som exempelvis transportområdet, med tanke på COVID-19-situationen? Vidare kan det vara intressant att studera hur EU har utvecklats och varför EU har erhållit specifika kompetenser? När fick de dessa, i vilket fördrag och varför?
Sveriges restriktiva politik gentemot EU hade varit intressant att fördjupa sig inom där exempelvis Sveriges och Finlands arbetssätt om hur de driver frågor inom EU skulle kunna jämföras då Finland blev medlemmar i EU samtidigt som Sverige. Vidare skulle det vara intressant att undersöka hur Norge bedriver sin EU-politik då även de har EU-representation trots att de inte är ett medlemsland. Just nationsgränsen mot Norge som en barriär i infrastruktursatsningen har också varit ett intressant ämne i uppsatsen. Att undersöka hur stor påverkan nätverk har på EU-politiken mer generellt skulle fördjupa diskussionen kring påverkansarbete ännu mer. Alla dessa exempel ovanför kan fungera som förslag till vidare forskning och intressanta områden att fördjupa sig inom.
41
Käll- och litteraturförteckning
Baerenholdt J.O., Johannesson G.T. (2009). Actor-Network Theory/Network Geographies.
International Encyclopedia of Human Geography, ss. 15-19 https://doi.org/10.1016/B978-
008044910-4.00657-X
Banister, D. & Thurstain-Goodwin, M. (2011). Quantification of the non-transport benefits resulting from rail investment. Journal of Transport Geography, ss. 212-223
https://doi.org/10.1016/j.jtrangeo.2010.05.001
Beyers, J. & Kerremans, B. (2012). Domestic Embeddedness and the Dynamics of Multilevel Venue Shopping in Four EU Member States, Governance, 25(2), ss. 263–290. doi:
10.1111/j.1468-0491.2011.01551.x.
Callon, M. (1986). Some elements of a sociology of translation: Domestication of the scallops and the fishermen of St Brieuc Bay. I John Law (red.), Power, action and belief. A
new sociology of knowledge. London: Routledge, ss. 67–83
Central Sweden (2020) Verksamhetsplan 2020. Bryssel. Tillgänglig: https://www.centralsweden.se/wp-content/uploads/VP-2020.pdf
Clark, G. (2005). Secondary data. I Flowerdew, Robin & Martin, David (red.) Methods in
human geography: a guide for students doing a research project. 2. [extended] ed. Harlow:
Prentice Hall
Cox, P. (2015). Så får EU gemensam ryggrad för transporter. Dagens Samhälle, 6 maj. https://www.dagenssamhalle.se/debatt/sa-far-eu-gemensam-ryggrad-foer-transporter-15476 [2020-04-11]
Cygan, A. (2014). The Regions within Multi-Level Governance: Enhanced Opportunities for Improved Accountability? Maastricht Journal of European and Comparative Law, 21(2), 265–280.
Datainspektionen (u.å.). Dataskyddsförordningen (GDPR).
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/dataskyddsforordningen/ [2020-04-08] Dolinar, M. K. (2010). Multilevel governance within the European Union. European View, 9(1), 97–103.
En Bättre Sits (2020). 11 ställningstaganden för internationell tillgänglighet och
konkurrenskraft. Rapport från Mälardalsrådet. Tillgänglig:
https://www.malardalsradet.se/app/uploads/2020/01/internationell-tillganglighet-och- konkurrenskraft-rapport-2020.pdf
Europeiska kommissionen (u.å. a) Scandinavian-Mediterranean.
https://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/scandinavian-mediterranean_en [2020-04 -09]
Europeiska kommissionen (u.å. b). History of the policy.
42 Facundo A. Santiago López & Michaël Tatham (2018). Regionalization with
Europeanization? The rescaling of interest groups in multi-level systems, Journal of
European Public Policy, 25:5, 764-786, DOI: 10.1080/13501763.2017.1294612
Fraussen, B. & Donas, T. (2015). Regions Lobbying the European Union: Organizational Forms, Policy Portfolios and Venue Selection. I Paul Shotton och Paul Nixon (red) Lobbying
the European Union: Changing Minds, Changing Times, pp. 85-89, Farnham: Ashgate
Ferretti, V. (2016). From stakeholder's analysis to cognitive mapping and Multi-Attribute
Value Theory: An integrated approach for policy support. London School of Economics and
Political Science, United Kingdom. https://doi.org/10.1016/j.ejor.2016.02.054
Hermelin, B. (2018). Regionalisering i Sverige - EU:s territoriella agenda för tillväxt på svenskt territorium. I Andersson, Ida (red.) Globala flöden och lokala praktiker -
policymobilitet i tid och rum. [Stockholm]: Svenska sällskapet för antropologi och geografi
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa
metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Huwyler, O., Tatham, M. & Blatter, J. (2018). Party politics, institutions, and identity: the dynamics of regional venue shopping in the EU, West European Politics, 41:3, 754-778, DOI: 10.1080/01402382.2017.1404822
Huysseune, M. & Jans, T. (2016). « Brussels as the capital of a Europe of the regions? ».
Brussels Studies [Online], General collection, document 16. Tillgänglig:
http://brussels.revues.org/547
Höijer, N. (2019). Offentligt samråd om förordningen (EU) nr 1315/2013 om unionens
riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket. Region Örebro läns remissvar. Örebro: Region Örebro län, 2019-05-27. Dnr: 19RS4585
Karlsson, J. (2017). Remissvar - Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018–2029! Örebro: Oslo-Sthlm 2.55 AB, 2017-10-09. Tillgänglig:
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/c8e97e99cac449e99dcc2e5c6f707ebf/bolage t-oslo-stockholm-2.55.pdf
Karlsson, J. (2018). The importance of Oslo-Stockholm corridor in TEN-T. Örebro: Oslo- Sthlm 2.55 AB, 2018-10-31
Kling, L. (2018). Swedish proposal to extend the Scandinavian-Mediterranean Core Network
Corridor of the Trans-European Transport Network. Ministry of Enterprise and Innovation
Knape, A. (2019). Offentligt samråd om förordningen (EU) nr 1315/2013 om unionens
riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket. Sveriges Kommuner och
Landsting. Ärendenr: 19/00748
Latour, B. (2007 [2005]). Reassembling the social: an introduction to actor-network-theory. Oxford: Oxford University Press
Law, J. (1992). Notes on the Theory of the Actor-Network: Ordering, Strategy, and Heterogenity. System Practice 5 (4). Ss. 379–393
43 Law, J. (2009). Actor network theory and material semiotics. I Bryan Turner (red.), The new
Blackwell companion to social theory. Chichester: Wiley Blackwell. ss. 141–158.
Law, J. & Singleton, V. (2013). ANT and Politics: Working in and on the World. Qual Sociol 36, 485–502. https://doi.org/10.1007/s11133-013-9263-7
MacLeod, G. (2009). New Regionalism. International Encyclopedia of Human Geography, pp. 423-427 https://doi.org/10.1016/B978-008044910-4.00854-3
Oslo-Sthlm 2.55 AB (2019). Business Case Oslo-Sthlm 2.55 The most profitable railway
project in Scandinavia. Tillgänglig: https://www.oslo-sthlm.se/wp-
content/uploads/2019/05/mz0vzswcjklrhcvckrau.pdf [2020-04-05]
Region Örebro län (2018). Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län. Regional
utvecklingsstrategi 2018-2030. Tillgänglig: https://www.regionorebrolan.se/Files-
sv/Örebro%20läns%20landsting/Regional%20utveckling/Regional%20utvecklingsstrategi/D okument/2018/RUS%20för%20webb.pdf [2020-04-23]
Solvik-Olsen, K. (2018). Swedish proposal to extend the Scandinavian-Mediterranean TEN-T
corridor. Royal Norwegian Ministry of Transport and Communications, 2018-04-30. Ref:
15/285-
Sveriges Kommuner och Landsting (2018). EU i lokalpolitiken. Tillgänglig: https://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-611-7.pdf
Sveriges Kommuner och Regioner (2020 a). Svenska regionkontor i Bryssel.
https://skr.se/demokratiledningstyrning/euinternationellt/svenskaregionkontorbryssel.3569.ht ml [2020-04-09]
Sveriges Kommuner och Regioner (2020 b). Fakta om kommuner och regioner.
https://skr.se/tjanster/kommunerochregioner/faktakommunerochregioner.432.html [2020-04- 09]
Sunesson, T. & Karlsson, J. (2017). Oslo-Sthlm i Ten-T. Örebro: Oslo-Sthlm 2.55 AB, 2017- 12-12
Sweco (2017a). Åtgärdsvalsstudie. Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo. Slutrapport, november 2017. Borlänge: Trafikverket. ISBN: 978-91-7725-226-9
https://trafikverket.ineko.se/Files/sv-
SE/41837/Ineko.Product.RelatedFiles/2018_030_atgardsvalsstudie_forbattrad_tillganglighet_ inom_straket_stockholm_oslo.pdf
Sweco (2017b). Oslo-Stockholm Nyttoanalys 2040. Tillgänglig: https://www.oslo- sthlm.se/wp-content/uploads/2019/05/b3olbbta3cel6dte2689.pdf
Söderin, S. (2018). Att bedriva påverkansarbete i EU: En sammanställande rapport om de
svenska regionernas representations kontor i Bryssel. Bryssel: Mid Sweden European Office.
https://www.northsweden.eu/media/3236/2018-vt-praktikantrapport-sofia-soderin-regionalt- paverkansarbete.pdf
Tomaney, J. (2009). Regionalism. International Encyclopedia of Human Geography, ss. 294- 297 https://doi.org/10.1016/B978-008044910-4.00801-4
44 Trafikverket (2020a) Åtgärdsvalstudie. https://www.trafikverket.se/for-dig-i-
branschen/Planera-och-utreda/Planerings--och-analysmetoder/Atgardsval/. [2020-05-22] Trafikverket (2020b). Nationell plan för transportsystemet 2018–2029.
https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/Planera-och-utreda/Planer-och-
beslutsunderlag/Nationell-planering/nationell-transportplan-2018-2029/. [2020-05-22] Valentine, G. (2005). Tell me about...: using interviews as a research methodology. I
Flowerdew, R. & Martin, D. (red.) Methods in human geography: a guide for students doing
a research project. 2. [extended] ed. Harlow: Prentice Hall. ss. 110–127
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Vetenskapsrådet: Elanders Gotab. Tillgänglig:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wenander, H. (2018). Underordning och självstyrelse: De svenska kommunernas
konstitutionella roll i det europeiska flernivåsystemet. Statsvetenskaplig tidskrift, ss. 43–59 Werlen, B. (2009). Regionalisations, Everyday. International Encyclopedia of Human
Geography, ss. 286-293 https://doi.org/10.1016/B978-008044910-4.00670-2
Widén, P. (2019). Kvalitativ textanalys. I Feijes, Andreas & Thornberg, Robert (red).
Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 3. Liber AB: Stockholm
Ydersbond, I. (2014). Multilevel ‘venue shopping’: The case of EU’s Renewables Directive.
Interest Groups & Advocacy, Vol.3(1), s.30
Zakariasson, C. (2016). Region Värmland i det transeuropeiska transportnätet - en överblick
över TEN-T och CEF. Region Värmland: Enheten för regional tillväxt.
Hämtade figurer:
Figur 2: Karta över transeuropeiska transportnätverket (2020). Trans-European Transport
Network (TEN-T). Tillgänglig: https://ec.europa.eu/transport/themes/infrastructure/ten-t_en
[2020-06-08]
Figur 3: Oslo-Sthlm 2.55 AB (2019). Business Case Oslo-Sthlm 2.55 The most profitable
railway project in Scandinavia. Tillgänglig: https://www.oslo-sthlm.se/wp-
45
Bilaga 1: Intervjuguider och respondenter
Ebba Bjerkander, Dino Keljalic, Jonas Karlsson & Mattias Landin
- Kan du berätta om vad du jobbar med? Kan du berätta lite kort om vad ni gör på [organisationens namn]? Vilken är din roll där?
- Vilken är din roll i projektet (Oslo-Sthlm 2.55)? Hur kommer det sig att du blev involverad i projektet?
- Vill du berätta om hur projektet har utvecklats över tid? (problemformuleringsfasen) - Vilka aktörer har varit delaktiga i projektet? Har olika aktörers delaktighet förändrats under
projektets gång – isåfall hur? Finns det vissa verktyg som varit extra viktiga vid upprätthållandet av relationer till andra aktörer (Intresseringsfasen)
- Har ni stött på några svårigheter under projektets gång? Har ni haft några hinder ni behövt ta er genom för att projektet ska kunna bli genomförbart? (obligatoriska passagepunkter i
intresseringsfasen)
- Skulle du kunna – om möjligt – beskriva hur det har gått till när olika aktörer knutits till projektet samt hur ni [organisationen] knöts till projektet? (värvningsfasen)
- Vilka har ni uppfattat som starka aktörer och viktiga verktyg i projektet? Har detta förändrats över tid? (mobiliseringsfasen)
- [Aktörsspecifika frågor]
- Till Dino Keljalic & Martin Landin: Inom projektet Oslo-Sthlm 2.55, uttrycker ni främst
Örebro läns/Region Värmland intressen via regeringen och staten för att påverka på EU-nivå eller använder ni andra kanaler som är oberoende den svenska regeringen? Till vilka aktörer mobiliserar ni era synpunkter främst och varför? (intra-state channels eller extra-state
channels)
- Till Jonas Karlsson: Hur har du och Oslo-Sthlm 2.55 AB arbetat för att projektet ska få
genomslag? Vilka kanaler har ni använt för att uttrycka era intressen och varför just dessa? - Till Ebba Bjerkander: Hur har du och Central Sweden arbetat för att projektet ska få
genomslag? Vilka kanaler har ni använt för att uttrycka era intressen och varför just dessa? - Om du jämför med andra projekt du har jobbat med, är det något inom detta projekt som
sticker ut? Positivt/negativt?
- Finns det något du vill lägga till och som du tycker vi har missat att fråga gällande projektet, aktörsrelationer och nätverket överlag? Har du några dokument du rekommenderar att vi tittar på och som du skulle vilja skicka till oss? Något annat du skulle vilja få med eller undrar över? Har ni förslag på någon aktör ni tycker att vi bör intervju eller prata med gällande detta? Jan Lindgren och Jimmy Grandin, Trafikverket
- Kan du berätta om vad du jobbar med? Kan du berätta lite kort om vad ni gör på Trafikverket? Vilken är din roll där?
- Vilken är/var din roll i projektet (Oslo-Sthlm 2.55)? Hur kommer det sig att du blev involverad i projektet?
- Vill du berätta om hur projektet har utvecklats över tid?
- Vilka aktörer har varit delaktiga i projektet – några som kan ses som extra viktiga? Har olika aktörers delaktighet förändrats under projektets gång – isåfall hur? Finns det vissa verktyg som varit extra viktiga vid upprätthållandet av relationer till andra aktörer?
- Vilka svårigheter kan ni peka ut som kan vara möjliga hinder i projektet och dess genomförbarhet?
- Bedriver ni på Trafikverket någon form av påverkansarbete nationellt och internationellt inom projektet? Finns det några forum och kanaler som ni ser som extra viktiga för projektet? - Hur uppfattar ni lokala och regionala aktörers involvering och befogenheter i projektet i
46 - Går det tyda olika intressen samt konkurrens mellan regionala intressen som påverkar
projektet?
- Om du jämför med andra projekt du har jobbat med, är det något inom detta projekt som sticker ut? Positivt/negativt?
- Finns det något du vill lägga till och som du tycker vi har missat att fråga gällande projektet, aktörsrelationer och nätverket överlag? Har du några dokument du rekommenderar att vi tittar på och som du skulle vilja skicka till oss?
Martin Zeitler, EU-kommissionen
- Tell us about your involvement and your work with the ScanMed corridor? What are your main responsibilities?
- How did you first learn about the project Oslo-Sthlm 2.55?
- What is your role in the railway project Oslo-Sthlm 2.55? How is the European Commission involved in the project?
- Can you describe which phase the project is in at the moment? - What actors are you in contact with regarding the project?
- Who would you say are the key actors within the project? Have those changed over the course of the project?
- What is your experience of lobbying and actors influencing different arenas within EU? - What are the possibilities for regional and local authorities to affect projects such as Oslo-
Stockholm 2.55?
- Are there usually any potential pitfalls in projects within the ScanMed corridor that could jeopardize the implementation?
- Anything we have forgotten to ask about that you think is relevant for the understanding of the collaboration in this project? Are there any documents that you would like to share with us on this topic?
• Respondent A (2020). Dino Keljalic, Transportstrateg Region Örebro län, 28:e april 14.00 (videolänk)
• Respondent B (2020). Jonas Karlsson, VD Oslo-Sthlm 2.55 AB, 29:e april 9.30 (på plats på Jonas kontor)
• Respondent C (2020). Jan Lindgren, projektledare ÅVS Trafikverket, 6:e maj 14.00 • Respondent D (2020). Martin Zeitler, EU-kommissionen och ansvarig för ScanMed, 23:e
april (Mailintervju, svarade 14:e maj)
• Respondent E (2020). Ebba Bjerkander, Policy Advisor Central Sweden, 5:e maj 10.00 (videolänk)
• Respondent F (2020). Mattias Landin, samhällsutvecklare Region Värmland, 4:e maj 13.30 (videolänk)
• Respondent G (2020). Jimmy Grandin, nationell planering och samordning på Trafikverket, 6:e maj 10.00
47
Bilaga 2: Texter i textanalys
Central Sweden (2020) Verksamhetsplan 2020. Bryssel.
En Bättre Sits (2020). 11 ställningstaganden för internationell tillgänglighet och konkurrenskraft. Rapport från Mälardalsrådet.
Höijer, Nina (2019). Offentligt samråd om förordningen (EU) nr 1315/2013 om unionens
riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket. Region Örebro läns remissvar. Dnr: 19RS4585
Karlsson, Jonas (2017). Remissvar - Förslag till Nationell plan för transportsystemet 2018-2029! Oslo-Sthlm 2.55 AB, Örebro, 2017-10-09.
Karlsson, Jonas (2018). The importance of Oslo-Stockholm corridor in TEN-T. Oslo-Sthlm 2.55 AB, Örebro, 2018-10-31
Kling, Lena (2018). Swedish proposal to extend the Scandinavian-Mediterranean Core Network
Corridor of the Trans-European Transport Network. Ministry of Enterprise and Innovation, 2018-
03-21
Knape, Anders (2019). Offentligt samråd om förordningen (EU) nr 1315/2013 om unionens
riktlinjer för utbyggnad av det transeuropeiska transportnätverket. Sveriges Kommuner och
Landsting. Ärendenr: 19/00748
Oslo-Sthlm 2.55 AB (2019). Business Case Oslo-Sthlm 2.55 The most profitable railway project
in Scandinavia.
Solvik-Olsen, Ketil (2018). Swedish proposal to extend the Scandinavian-Mediterranean TEN-T
corridor. Royal Norwegian Ministry of Transport and Communications, 2018-04-30. Ref:
15/285-
Sunesson, Torbjörn & Karlsson, Jonas (2017). Oslo-Sthlm i Ten-T. Oslo-Sthlm 2.55 AB, Örebro, 2017-12-12
Sweco (2017). Åtgärdsvalsstudie. Förbättrad tillgänglighet inom stråket Stockholm-Oslo. Slutrapport, november 2017. Trafikverket: Borlänge. ISBN: 978-91-7725-226-9
Zakariasson, Clara (2016). Region Värmland i det transeuropeiska transportnätet - en överblick
48
Bilaga 3: Teman och underkategorier vid kodning
Tema
Underkategori
Aktörer -Mänskliga -Icke-mänskliga -Passiva agenter -Aktiva agenter Nätverksrelationer -Samarbeten -Nätverk -Relationer -Kommunikation/dialog Påverkansmöjlighet -Beslutsbefogenheter -Makt -Stark aktör -Svag aktör Problematisering -Problemformulering-Kritik mot nuvarande situation
Intressering -Obligatoriska passagepunkter
-Uppstart av nätverk, bolag med mera
Värvning -Rekrytering -Nya samarbeten -Nya kanaler/forum Mobilisering -Resurser -Påverkansarbete -Lobbying -Tydliggörgörande av roller Flernivåstyrning -Beslutsfattande -Samverkan -Samarbeten -Bottom-up -Top-down Regionalism -Konkurrens -Identitet -Värde -Platsmarknadsföring
Multilevel venue shopping -Intra-state channel -Extra-state channel -Påverkanskanal -Påverkansforum
49
Bilaga 4: Begreppsförklaringar
Bolaget Oslo-Sthlm 2.55 - Är ett bolag som består av Region Örebro län, Region
Västmanland, Region Värmland, Karlstad Kommun, Västerås stad och Örebro kommun. Bolaget är skapat ändamålsenligt för att skapa intresse och bedriva påverkansarbete för projektet.
Projektet Oslo-Sthlm 2.55 - I denna uppsats kategoriseras den föreslagna
järnvägsutbyggnaden som kallas Oslo-Sthlm 2.55 som ett Projekt i och omfattar alla de aktörer som på ett eller annat sätt arbetar och påverkar järnvägssträckan.
Aktiv agent - Aktörer eller objekt som rekonstruerar mening och betydelse till Projektet. Passiv agent - Aktörer och objekt som inte tillför någon form av mening till Projektet. The Connecting Europe Facility (CEF) - Är ett finansieringsverktyg på EU-nivå inriktat på infrastruktur.
Nationell transportplan – Transportplanen arbetas fram av Trafikverket och godkänns av den svenska regeringen. Den består av cirka 700 miljarder kronor i dagsläget som ska gå till infrastrukturrelaterade frågor och sträcker sig över en 12 års period.
Scandinavian–Mediterranean Rail Freight Corridor (ScanMed) - ScanMed-korridoren är Europas längsta korridor som länkar samman Norden och Medelhavet.
Transeuropeiska transportnätet (TEN-T) - Nätet omfattar alla trafikslag: järnväg, väg, flyg, sjötrafik samt plattformar som gör det möjligt att kombinera trafikslagen. TEN-T består av stomnätet som ska färdigställas före 2030 och det övergripande nätet som ska färdigställas före 2050. Målsättningen är att skapa ett säkert och hållbart trafiksystem för EU.
Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) - Trafikverket ansvarar för att ta fram ÅVS:er tillsammans med involverade aktörer, så som kommuner och regioner. Detta gör man för att tillsammans skapa en helhetsbild och hitta förslag på åtgärder.