Det sker en ständig utveckling och förnyelse inom den digitala världen och det är en svår uppgift för personal inom förskolan att hålla sig ständig á jour med den digitala utvecklingen. Därför är ett förslag att vidare undersöka hur man i förskolan kan främja det innovativa, hur kan förskollärare i förskolan öppna upp istället för att begränsas av digitala verktyg och göra dem mer tillgängliga för barnen? Detta skulle kunna ge en bild av de möjligheter och begränsningar som förskolan står inför när det gäller att förbereda barn inför Sveriges IT-strategi och visioner om det digitala.
Sara Almén & Karin Hellberg
Referenser
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Anna Nilsson & Anette Larsson (2014) ”Fråga barnen. De kan! I Lundgren Öhman, Ulla- Karin (red.) Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget, ss. 83–96
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2009 Tillgänglig på Internet:
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2019. Kärnämnen och digitala verktyg. I Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red.) Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur, ss. 41–59.
Dominković, Kerstin, Eriksson, Yvonne & Fellenius, Kerstin (2006). Läsa högt för barn. Lund: Studentlitteratur.
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.
Elyoussoufi, Nea (2018). Digitalitet i förskolan. Första upplagan Nacka: Askunge Thorsén förlag.
Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Fast, Carina (2011). Att läsa och skriva i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Hermansson, Carina & Olin-Scheller, Christina (2019. Digiläsning: Om läsning, kropp och rum i en digitaliserad förskola. I Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red.).
Sara Almén & Karin Hellberg
Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur, ss. 64–79.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi. tredje reviderade utgåvan Stockholm: Natur och kultur.
Jennfors & Jönsson (2010). Tidiga möten med skrift. I Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. Andra utgåvan Stockholm: Natur & kultur, ss. 121–138.
Jäverbring, Katrin (2019). En digitalare förskola. Första upplagans första tryckning Stockholm: Natur & Kultur.
Kjällander, Susanne (2014). Förskolebarn och digital literacy. I Lundgren Öhman, Ulla-Karin (red.) Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget, ss. 129–142.
Dunkels, Elza (2019). I mediepanikens fotspår: Barns rätt till digital kompetens och säkerhet på nätet. I Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red.) Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur, ss. 283–299.
Kjällander, Susanne (2019). Övergripande aspekter av digitalisering i förskolan. I Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red.) Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund. Första utgåvan [Stockholm]: Natur & Kultur, ss. 21–38.
Lundgren Öhman, Ulla-Karin (2014). Vad är mediepedagogik? I Lundgren Öhman, Ulla- Karin (red.) Mediepedagogik på barnens villkor. Stockholm: Lärarförlaget, ss. 11–24.
Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). [Stockholm]: Skolverket
Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/publikationer?id=4001. Skollag (2010:800) (2010). Regeringskansliet
Sara Almén & Karin Hellberg
Markström, Ann-Marie (2007). Att förstå förskolan: vardagslivets institutionella ansikten. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kirova, A. & Jamison, N. M. (2018). Peer Scaffolding Techniques and Approaches in Preschool Children’s Multiliteracy Practices with iPads. University of Alberta, Canada. Journal of Early Childhood Research, 16(3), ss. 245–257.
Nilsen, Malin (2018). Barns och lärares aktiviteter med datorplattor och appar i förskolan [Elektronisk resurs]. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2018
Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/57483.
Nilsen, Malin (2020). Barns digitala aktiviteter: samspel mellan barn, lärare och digitala teknologier i förskolan. Första upplagan Stockholm: Liber.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Femte upplagan Lund: Studentlitteratur.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig på internet:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag- 2010800_sfs-2010-
800#:~:text=Var%20och%20en%20som%20verkar,vetenskaplig%20grund%20och%20bepr %C3%B6vad%20erfarenhet
Skolverket (2020). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade- omraden/digitalisering/forskolan [2020-12-03].
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Sara Almén & Karin Hellberg
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Hämtad: 28/10 – 2020.
Vygotskij, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Williams, Pia, Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk.
Tillgänglig på Internet:
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a653f89/1553957217892/pdf778.p df
Sara Almén & Karin Hellberg
Appendix 1: Intervjufrågor
Vilken utbildning har du? Har du någon utbildning inom It/digitalisering?
Vilka digitala verktyg använder ni er av i er dagliga verksamhet? Hur och när använder ni digitala verktyg i verksamheten?
Vilken roll spelar de digitala verktygen i undervisningen?
Vilken roll har ni som förskollärare vid användandet av digitala verktyg? Vad är barnens roll? Är dem aktiva eller passiva?
Hur upplever ni barnen i relation till de digitala verktygen? Hur tillgängliga är det digitala verktygen för barnen?
Används digitala verktyg vid högläsning och i så fall på vilket sätt och i vilken utsträckning?
Sara Almén & Karin Hellberg
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas DIVA (http://mau.diva-portal.org/smash/search.jsf?language=s v&dswid=4868)
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARNDOM-UTBILDNING-SAMHÄLLE
2020-11-18
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Hej!
Vi heter Karin Hellberg och Sara Almén och är två förskollärarstudenter som studerar vid Malmö Universitet. Vi är just nu på termin 6 och skriver vårt examensarbete under hösten 2020 och våren 2021. Vårt fokus i studien är hur förskollärare ser på användandet av digitala hjälpmedel i förskolan, till exempel hur barnen upplever digitala hjälpmedel vid högläsning. Intervjuerna kommer att spelas in med hjälp av en mobiltelefon och efter transkribering raderas. Förskolan har givet samtycke till studiens genomförande.
De personuppgifter som vi samlar in, förutom själva intervjun, är namn, ålder och yrkestitel. Endast vi och våra handledare och examinatorer vid Malmö universitet har möjlighet att begära att få se det insamlade materialet. Allt insamlat material och personuppgifter lagras på Malmö universitets servrar under arbetet med examensarbetet och samtyckesblanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö
universitet.
Studien utförs enligt Vetenskapsrådets forskningsetiska principer1. Det betyder bland annat att avgivet samtycke närsomhelst kan återkallas och att materialet endast används i den studie som samtycket avser.
Sara Almén & Karin Hellberg
I själva examensarbetet är all information konfidentiell och namn på både er och förskolan kommer att vara fingerade. Studien kommer publiceras online på Malmö universitets publiceringsplattform.
Har ni frågor eller funderingar är ni varmt välkomna att kontakta oss:
Karin Hellberg Sara Almén
karin.nil@gmail.com saraalmen@hotmail.com
……… ………
Karin Hellberg Sara Almén
Ansvarig handledare på Malmö universitet: Anna Jobér
Kursansvarig på Malmö universitet: Robin Ekelund
Kontaktuppgifter Malmö universitet: www.mau.se
Sara Almén & Karin Hellberg
Information om Malmö Universitets behandling av personuppgifter
Personuppgiftsansvarig Malmö universitet
Dataskyddsombud dataskyddsombud@mau.se
Typ av personuppgifter Namn, anteckning av lärandesituation, bild och/eller filmklipp samt ditt samtycke till att Malmö universitet behandlar dessa personuppgifter.
Ändamål med behandlingen För att möjliggöra undervisnings- och examinationssituationer i förskolemiljö för studenter vid Malmö universitets förskollärarutbildning.
Rättslig grund för behandling Ditt samtycke.
Mottagare Personuppgifterna kommer endast användas i utbildningssyfte inom ramen för Förskolärarprogrammet vid Malmö universitet och kommer inte att spridas vidare till någon annan mottagare.
Lagringstid Malmö universitet kommer spara dina personuppgifter så länge
de behövs för ovan angivet ändamål eller till dess att du återkallar ditt samtycke. Efter genomförd kurs/program kommer personuppgifterna att raderas. Malmö universitet kan dock i vissa fall bli skyldiga att arkivera och spara personuppgifter enligt Arkivlagen och Riksarkivets föreskrifter.
Dina rättigheter Du har rätt att kontakta Malmö universitet för att 1) få information om vilka uppgifter Malmö universitet har om dig och 2) begära rättelse av dina uppgifter. Vidare, och under de förutsättningar som närmare anges i dataskyddslagstiftningen, har du rätt att 3) begära radering av dina uppgifter, 4) begära en överföring av dina uppgifter (dataportabilitet), eller 5) begära att Malmö universitet begränsar behandlingen av dina uppgifter. När Malmö universitet behandlar personuppgifter med stöd av ditt samtycke, har du rätt att när som helst återkalla ditt samtycke genom skriftligt meddelande till Malmö universitet. Du har rätt att inge klagomål om Malmö universitets behandling av dina personuppgifter genom att kontakta Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm.
Sara Almén & Karin Hellberg
Samtycke
Härmed samtycker jag till att medverka i ovan beskrivna studentprojekt, samt bekräftar att jag har tagit del av informationen om Malmö universitets behandling av personuppgifter.
Namn: ………...
Namnförtydligande………
Dagens datum: ………..