• No results found

Förslag till vidare forskning

In document Prata till eller med eleverna? (Page 37-42)

Under studiens gång har många intressanta tankar uppstått, nedan påvisas förslag till vidare forskning.

Studiens observationer har föranlett ett intressant resultat. En undersökning i större skala kan göras för att se hur resultatet skulle bli på en mer omfattande urvalsgrupp. Det skulle vara önskvärt för att bepröva och ifrågasätta de slutsatser som framkommit i denna studie. I en mer omfattande undersökning kan mer konkreta slutsatser fastställas. Ytterligare fördjupningar kring idrottslärarens verbala kommunikation i relation till bland annat geografiskt differentierade områden, genusaspekt med mera skulle kunna påvisas i en fortsättningsstudie.

Om en möjlig fortsättningsstudie skulle ge ett likartat resultat gällande dominansen av begränsad sluten rollsystemskod i idrottslärarens verbala kommunikation. Det

skulle av flera anledningar vara intressant att genomföra djupintervjuer med idrottslärarna. En anledning kan vara att utforska om idrottslärarna uppfattar att de använder en sluten kommunikation för att vara effektiva i förhållande till undervisningens syfte i förbindelse med rörelseaktivitet, som denna studie pekade på. Ytterligare en anledning till att vidare studera fenomenet är att undersöka hur balansen mellan teoretiska och praktiska kunskaper förhåller sig i relation till det kommunicerade språket. Lägger idrottslärarna betoningen på att lära eleverna genom rörelse eller lära ut via en teoretisk grund?

Vi finner det intressant att forska vidare kring verbal kommunikation i förhållande till gruppdynamik och ämnet idrott och hälsa. Vid en fördjupad studie kan eventuellt resultatet bli mer nyanserat i jämförelse med denna studies entydiga data.

REFERENSLISTA

Andersson, B. (2008). Idrott – kärnan till ärlighet betonar Igor Ardoris. Idrottsläraren, vol 3: s. 20-23.

Annerstedt, C. (red.) (1995) Idrottsdidaktisk reflektion. Varberg : Multicare, cop. Arai, A. Orden är det enda som skiljer oss från djuren. Online. Internet. Tillgänglig:

http://www.dn.se/insidan/orden-ar-det-enda-som-skiljer-oss-fran-djuren-1.103863 Sökdatum: 2010-05-18.

Bachtin, M. (1991). Det dialogiska ordet. Övers. av Johan Öberg. Gråbo: Anthropos. Backlund, B. (2002). Med tanke på talet - Om förberett tal- vetenskapen, hanverket

och konsten. Lund: Studentlitteratur.

Backlund, B. (2006). Inte bara ord - En bok om talad kommunikation. Lund: Studentlitteratur.

Bernstein, B. (1977). Classcodes and controll – Volume 1 –Theoretical studies towards a sociology of language. Boston: Routledge & Kega Paul Ltd.

Bernstein, B. (1993). The structuring of pedagogic discourse – Volume IV – Class, codes and control. London: Routledge.

Bernstein, B. (2000). Pedagogy, symbolic control and identity – Theory, research, critique. Boston: Rowman & Littlefield publishers, Inc.

Bernstein, B. & Lundgren, P.U. (Red.) (1983). Makt, kontroll och pedagogik. Lund: Liber förlag.

Brodin, J. (1993). Kommunikativ kompetens: en begreppslig utredning. Stockholm: Univ., Pedagogiska institutionen.

Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.

Carlgren, I. & Marton, F. (2001) Lärare av i morgon. Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Carroll, B. (1993). Assessment in Psysical Education - A Teacher´s Guide to the Issues. London: The Falmer Press.

Dysthe, O. (2000). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.

Ekberg, J-E. (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Malmö: Malmö högskola.

Ekberg, J-E. & Erberth, B. (2000). Fysisk bildning - om ämnet idrott och hälsa. Lund: Studentlitteratur.

Elmeroth, E. (2008). Etnisk maktordning i skolan och samhälle. Lund: Studentlitteratur.

Englund, T. (2002). Slaget om skolan. Pedagogiska magasinet, vol 3 s. 38-43.

Eriksson Gustavsson, A-L. & Samuelsson, J. (2008). Den självstyrande literacyförmågans betydelse för pojkars och flickors studieresultat. Nordisk Pedagogik, (4), S. 272-286.

Forman, E.; Larreamendy-Joerns, J.; Stein, M. K. & Brown, C. (1998). “You‟re going to want to find out which and prove it”: Collective argumentation in a mathematic classroom. Learning and instruction. vol 8: 6, s. 527-548.

Goldstein, N. & Jewett, P. (2007). Catching sight of talk: Glimpses into discourse groups. Teaching and teacher education, vol 5: s. 1232-1243.

Harker, R. & May, A. (1993). Code and habitus: comparing the accounts of Bernstein and Bourdieu. British journal of the sociology of education, vol. 14: 2 s. 169-178.

Juul, J. & Jensen, H. (2009). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Liber.

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Karlefors, I. (2002). Att samverka eller..? – Om idrottslärare och idrottsämnet i den svenska grundskolan. Luleå: Universitetstryckeriet Luleå.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

König, S. (2007). Motivera genom feedback. Malmö: Liber.

Lundvall, S. “It´s really about understanding human beings…”: exploring PE teachers perception of working in multicultural schools. Online. Internet. Tillgänglig: http://www.idrottsforum.org/articles/lundvall/lundvall060517.pdf Sökdatum: 2010-05-06.

Macdonald, D. & Hunter, L. (2005). Lessons Learned... About Curriculum: Five Years on and Half a world Away. Journal of Teaching in Physical Education, vol 24: 2, s. 111-126.

Nakamura, I. (2008). Understanding how teacher and student talk with each other: An exploration of how „repair‟ displays the co-management of talk-in-interaction. Language Teaching Research, vol 12: 2, s. 265–283.

Nationalencyklopedin. Kommunikation. Online. Internet. Tillgänglig: http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/kommunikation Sökdatum: 2010-04-06. Nationalencyklopedin. Diskurs. Online. Internet. Tillgänlig:

http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/diskurs Sökdatum: 2010-05-05.

Nationalencyklopedin. Feedback. Online. Internet. Tillgänglig: http://www.ne.se.proxy.lnu.se/lang/feedback Sökdatum: 2010-06-02.

Patel, R. & Davidson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Sadovnik, A. (2001). Basil Berstein. Prospects: the quarterly review of comparative education, vol 31: 4 s. 687-703.

Sfard, A. (1998). On Two Metaphors for Learning and the Dangers of Choosing Just One. American Educational Research Association, vol 2: s. 4-13.

Skolverket. Kursplan för idrott och hälsa A. Online. Internet. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/726/a/13845/func/kursplan/id/3201/titleId/IDH120 1%20-%20Idrott%20och%20h%E4lsa%20A Sökdatum: 2010-03-31.

Stubbs, M. (1984). Språket i klassrummet. Översättning: Berit Holmqvist. P.A: Nordstedt & Söners förlag Stockholm. Tryck: AB Fälths, Värnamo.

Svenska Akademien. (2009). Svensk ordbok A-L – Utgiven av Svenska Akademien. Stockholm: Svenska Akademien.

Swartz, D. (1997). Culture and power: the sociology of Pierre Bourdieu. Chicago: University of Chicago Press.

Torpsten, A-C. (2008). Erbjudet och upplevt lärande i mötet med svenska som andraspråk och svensk skola. Växjö: Växjö University Press.

Trost, J. (1994). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Utbildningsdepartementet. (1994). Lpo 94 - Läroplan för de obligatoriska

skolformerna. Stockholm: Fritzes.

Utbildningsdepartementet. (2006). Lpf 94 - Läroplan för de frivilliga skolformerna. Stockholm: Fritzes.

Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Elanders Gotab.

Vygotskij, L. (1986). Thoughts and language. Cambridge: The MIT Press.

Walford, G. (1995). Classifications and framing in English public boarding schools. I Atkinson, P.: Davies, B. & Delamont, S. (Red.). Discourse and reproduction: essays in honor of Basil Bernstein, Hampton: Cresskill.

Whitehead, M. The Concept of Physical Literacy. Online. Internet. Tillgänglig: http://www.physical-literacy.org.uk/ejpe-concept.pdf Sökdatum: 2010-06-10. Öiestad, G. (2005). Feedback. Malmö: Liber.

BILAGA 1

Intervjumall

Hur upplever du klassen i undervisningssammanhang?

Följdfrågor

In document Prata till eller med eleverna? (Page 37-42)

Related documents