Förslag på vidare forskning

Denna uppsats ämnade inte bidra med ett resultat som går att generalisera på en större population. Jag föreslår att vidare forskning därmed kan genomföra kvantitativa studier för att undersöka utbredningen av högt uppsatta chefers interpersonella relationer på arbetsplatsen inom offentliga sektorn, samt hur de upplever och hanterar sina olika roller. Dessutom borde vidare forskning fördelaktingen operationalisera interpersonella relationer för deltagarna, för att skapa en gemensam grund för vad exempelvis vänskap innebär. Vidare kan det även finnas ett värde i att inkludera ett urval som representerar både kvinnor och män samt både offentlig och privat sektor. Detta skulle kunna möjliggöra jämföranden som denna uppsats inte kunde genomföra. Slutligen så inkluderade denna uppsats släktskap som en interpersonell relation på arbetsplatsen, men resultatet gav liten kännedom om sådan erfarenhet. Vidare forskning borde välja ett urval där deltagarna uttryckligen sagt att de har eller har haft sådan relation på arbetsplatsen, då forskningsområdet saknar kunskap om sådana relationer på arbetsplatsen.

Gällande statens arbete mot en tillitsbaserad styrning och ledning (SOU 2018:47) och därmed ett större fokus på relationer inom offentlig sektor, behöver vi fördjupa vår kunskap om vad sådana typer av satsningar får för implikationer för de som jobbar med det. Denna uppsats bidrar begränsat med sådan kunskap och det krävs fortfarande djupare och bredare forskning kring detta. Sådan forskning borde fokusera på organisationen som främst påverkas av statens direktiv, det vill säga välfärdstjänster som hälso- och sjukvården (Dir. 2016:51). Denna uppsats fokuserade inte på specifikt tillit i relationer på arbetsplatsen, men vidare forskning borde dra nytta av ett sådant perspektiv för att bättre förstå just tillitsaspekten mellan människor inom offentlig sektor.

33

Referenser

Angelöw, B. & Jonsson, T. (1990). Introduktion till socialpsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Balaba, Ö. & Özsoy, E. (2016). Effects of workplace friendship on individual outcomes.

Bartın Üniversitesi İktisadi Ve İdari Bilimler Fakültesi. 7(13): 326–338.

Baumeister, R. & Leary, M. (1995). The need to belong: Desire for interpersonal attachments as a fundamental human motivation. Psychological Bulletin. 117(3): 497–529.

Berman, E., West, J. & Richter, M. Jr. (2002). Workplace relations: Friendship patterns and consequences (according to managers). Public Administration Review. 62(2): 217–

230.

Berscheid, E. & Regan, P. (2016). The psychology of interpersonal relationship. New York:

Routledge.

Biddle, B. (1979). Role theory: Expectations, identities, and behaviuors. New York:

Academic Press.

Biddle, B. & Thomas, E. (1966). Role theory: Concepts and research. New York: Wiley.

Biggs, D., Matthewman, L. & Fultz, C. (2012). Romantic relationships in organisational settings: Attitudes on workplace romance in the UK and USA. Gender in

Management. 27(4): 271–285.

Blieszner, R. & Adams, R. (1992). Adult friendship. USA: SAGE Publications.

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology. 3(2): 77–101

Bryman, A., (2012). Social research methods. 4:e uppl. New York: Oxford University Press.

Caine, B. (2009). Friendship: a history. London: Equinox Publishing Ltd.

Chang, A., McDonald, P. & Burton, P. (2010). Methodological choices in work-life balance research 1987 to 2006: a critical review. The International Journal of Human

Resource Management. 21(13): 2381–2413.

Chan-Serafin, S., Teo, L., Minbashian, A., Cheng, D. & Wang, L. (2017). The perils of dating your boss: The role of hierarchical workplace romance and sex on evaluators’ career advancement decisions for lower status romance participants. Journal of Social and Personal Relationships. 34(3): 309–333.

Clark, S. (2000). Work/family border theory: A new theory of work/family balance. Human Relations. 53(3): 747–770.

Crisp, R. & Turner, R. (2014). Essential social psychology. 3:e uppl. Hampshire: SAGE Publications Ltd.

34 Dobel, J. (2001). Can public leaders have friends? Public Integrity. 3(2): 145–158.

Dir. 2016:51. Tillit i styrningen. [Kommittédirektiv]. Finansdepartementet.

Fejes, A. & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2:a uppl. Stockholm: Liber AB.

Giddens, A. (2007). Sociologi. 4:e uppl. Lund: Studentlitteratur.

Graham, A. (1989). Friendship: developing a social perspective. Hemel Hempstead:

Harvester Wheatsheaf.

Graen, G. & Uhl-Bien, M. (1995). Relationship-based approach to leadership: development of leader-member exchange (LMX) theory of leadership over 25 Years: Applying a multi-level multi-domain perspective. The Leadership Quarterly. 6(2): 219–247.

Grey, C. & Sturdy, A. (2007). Friendship and organizational analysis: Toward a research agenda. Journal of Management Inquiries. 16(2): 157–172.

Hall, D.T. (1972). A model of coping with role conflict: The role behavior of college educated women. Administrative Science Quarterly. 17(4): 471–486.

Horan, S. & Chory, R. (2009). When work and love mix: Perceptions of peers in workplace.

Western Journal of Communication. 73(4): 349–369.

Horan, S. & Chory, R. (2011). Understanding work/life blending: Credibility implications for those who date at work. Communication Studies. 62(5): 563–580.

Karassvidou, E., & Glaveli, N. (2015). Work-family balance through border theory lens: The case of a company "driving in the fast lane. Equality, Diversity and Inclusion: An International Journal. 34 (1): 84–97.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3:e uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Lee, F. & Tiedens, L. (2001). 2. Is it lonely at the top?: The independence and

interdependence of power holders. Research in Organizational Behavior. 23: 43–91.

Lee, J. (2005). Effects of leadership and leader‐member exchange on commitment.

Leadership & Organization Development Journal. 26(8): 655–672.

Malachowski, C., Chory, R. & Claus, C. (2012). Mixing pleasure with work: Employee perceptions of and responses to workplace romance. Western Journal of

Communication. 76(4): 358–379.

Mao, H. (2006). The relationship between organizational level and workplace friendship. The International Journal of Human Resource Management. 17(10): 1819–1833.

35 Markiewicz, D., Devine, I. & Kausilas, D. (2000). Friendships of women and men at work:

Job satisfaction and resource implications. Journal of Managerial Psychology. 15(2):

161–184. https://doi.org/10.1108/02683940010310346

Martin, R., Thomas, G., Charles, K., Epitropaki, O. & McNamara, R. (2005). The role of leader-member exchanges in mediating the relationship between locus of control and work reactions. Journal of Occupational and Organizational Psychology. 78(1): 141–

147.

Morrison, R. & Nolan, T. (2007). Too much of a good thing? Difficulties with workplace friendships. University of Auckland Business Review. 9(2): 33–41.

Parris, M., Vickers, M. & Wilkes, L. (2008). Friendships under strain: The work–personal life integration of middle managers. Community, Work and Family. 11(4): 405–418.

Pasupuleti, S. & Kumar, S. (2018). Workplace friendship and psychological wellbeing among executives. Journal of Community Guidance & Research. 35(2): 263–273.

Pillemer, J. & Rothbard, N. (2018). Friends without benefits: Understanding the dark sides of workplace friendship. Academy of Management Review. 43(4): 635–660.

Rank, O. & Tuschke, A. (2010). Perceived influence and friendship as antecedents of

cooperation in top management teams: A network approach. Business Research. 3(2):

151–171.

Reohr, J. (1991). Friendship: An exploration of structure and process. New York: Garland Publishing.

Riach, K. & Wilson, F. (2007). Don’t screw the crew: Exploring the rules of engagement in organizational romance. British Journal of Management. 18(1): 79–92.

Riordan, C. & Griffeth, R. (1995). The opportunity for friendship in the workplace: An underexplored construct. Journal of Business and Psychology. 10(2): 141–154.

Ritchie, J., Lewis, J., McNaughton Nicholls, C., Ormston, R. (2014). Qualitative research practice: A guide for social science students & researchers. 2:a uppl. London: SAGE Publications Ltd.

Rumens, N. (2017). Researching workplace friendships: Drawing insights from the sociology of friendship. Journal of Social and Personal Relationships. 34(8):1149–1167.

SFS 2017: 900. Förvaltningslag.

SOU 2018:47. Med tillit växer handlingsutrymmet: Tillitsbaserad styrning och ledning av välfärdssektorn. [Huvudbetänkande av Tillitsdelegationen].

Sparr, J. & Sonnentag, S. (2008). Fairness perceptions of supervisor feedback, LMX, and employee well-being at work. European Journal of Work and Organizational Psychology. 17(2): 198–225.

36 Starrin, B. (1994). Om distinktionen kvalitativ-kvantitativ i social forskning. I: Starrin, B. &

Svensson, P-G. (red), Kvalitativ Metod Och Vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Totaljobs (2018). How love works: the secrets of the UK’s workplace romances.

https://www.totaljobs.com/insidejob/love-works-secrets-uks-workplace-romances/

[Hämtad 26-05-2020].

Van Dam, K., Oreg, S. & Schyns, B. (2008). Daily work contexts and resistance to

organisational change: The role of leader–member exchange, development climate, and change process characteristics. Applied Psychology: An International Review.

57(2): 313–334.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wilson, F. (2015). Romantic relationships at work: Why love can hurt. International Journal of Management Reviews. 17(1): 1–19.

Winstead, B., Derlega, V., Montgomery, M. & Pilkington, C. (1995). The quality of

friendships at work and job satisfaction. Journal of Social and Personal Relationships.

12(2): 199–215.

37