Vidare forskning krävs för att undersöka huruvida lärare runt om i landet arbetar med
platsresponsiv pedagogik och i så fall hur. I och med den nya revideringen av kursplanen där digitala hjälpmedel ska implementeras i undervisningen är detta område fortfarande relativt nytt och finns därför en relevans att forska vidare på hur detta hjälpmedel skulle kunna användas i friluftsundervisingen. Eller kan digitala hjälpmedel i friluftsundervisningen skapa ännu mer distansering från plats och natur? Resultaten från denna studie visade även på att skolor på grund av den rådande pandemisituationen påverkats och fått göra anpassningar i organiseringen av undervisningen. Vidare skulle det vara av intresse att undersöka hur undervisningen organiseras och tvingas anpassa utförandet av undervisningen, till exempel när nya restriktioner uppstår. Det skulle även vara intressant att inom de kommande åren studera om friluftslivsundervisningen i skolan kommer att förändras i takt med att lärarna som
32 läst om platsresponsiv pedagogik i sin lärarutbildning, börjar utöva sin yrkesprofession. Om skolans styrdokument kommer omformuleras och innefatta platsresponsiv pedagogik i en högre grad. Det vore det även intressant att se hur man på olika sätt implementerar nya förhållningssätt, hur strategierna ser ut och vilka konsekvenser det får.
33
Käll- och litteraturförteckning
Backman, E. (2007). Teaching and learning friluftsliv in physical education teacher education. Department of Social and Cultural Studies in Education, Stockholm Institute of Education.
Backman, E. (2008). What is valued in friluftsliv within PE teacher education? - Swedish PE teacher educators’ thoughts about friluftsliv analysed through the perspective of Pierre Bourdieu. Sport, Education & Society, 13(1), 61–76.
Backman, E. (2011). What controls the teaching of friluftsliv? Analysing a pedagogic discourse within Swedish physical education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 11(1), 51-65.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm: Liber.
Creswell, J. W. (2002). Educational research: Planning, conducting, and evaluating quantitative (pp. 146-166). Upper Saddle River, NJ: Prentice Hall.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (978-91-85433-29-2)
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur. (978-91-44-10167-5)
Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7–9 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolinspektionen.
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
34 Loynes, C. (2020). The Legacy of maps: breaking the link between maps and navigation in order to experience place. Journal of Outdoor and Environmental Education, 23(2), 137-151.
Lpo 94, (1994) Läroplan för grundskolan med kursplaner och betygskriterier 2000. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 31.
Lundvall, S. (2011). Friluftsliv i skola och på lärarutbildning - ett ämnesdidaktiskt perspektiv. I Lundvall, S. (red.) (2011). Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Mikaels, J., & Asfeldt, M. (2017). Becoming-crocus, becoming-river, becoming-bear: A relational materialist exploration of place (s). Journal of Outdoor and Environmental Education, 20(2), 2-13.
Mikaels, J. (2017). Becoming-place:(Re) conceptualising friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum (Doctoral dissertation, Gymnastik-och idrottshögskolan, GIH).
Mikaels, J. (2018). Becoming a place-responsive practitioner: exploration of an alternative conception of friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum. Journal of Outdoor recreation, education and leadership, 10(1), 3-19.
Nationalencyklopedin. (2020). Friluftsliv.
https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/friluftsliv [2020-10-21]. Quennerstedt, M. (2006) Att lära sig hälsa. Örebro Universitet 2006.
Schantz, P. (2011). Natur, kultur och landskap: Perspektiv på lärande i friluftsliv. I Lundvall, S. (red.) (2011). Lärande i friluftsliv: perspektiv och ämnesdidaktiska exempel. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
35 Skolverket. (2011a). Kursplan - Idrott och hälsa för grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011b). Kommentarsmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011c). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Bedömningsstöd i idrott och hälsa i grundskolan. Stockholm: Skolverket.
Tan, Y. S. M., & Atencio, M. (2016). Unpacking a place-based approach–“What lies beyond?” Insights drawn from teachers' perceptions of Outdoor Education. Teaching and Teacher Education, 56, 25-34.
Vetenskapsrådet (2017). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wattchow, B., & Brown, M. (2011). A pedagogy of place: Outdoor education for a changing world. Monash University Publishing.
36
Bilaga 1
Intervjuguide
Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare på högstadieskolor (åk 7-9) i
Sverige väljer ut sitt innehåll, organiserar sin undervisning samt vad de värderar som kunskap i friluftsliv i skolan.
Studien avser besvara följande frågeställningar:
• Hur väljer lärare ut sitt innehåll i friluftsliv i skolan? • Hur organiserar lärare undervisningen i friluftsliv i skolan? • Vad värderar lärare som kunskap i friluftsliv i skolan?
Inledande frågor:
• Vilket år är du född? • Var kommer du ifrån? • Var arbetar du?
• Vid vilket lärosäte genomförde din lärarutbildning? • Vilket år tog du examen?
• Hur ser din tjänst ut, dvs vilket är ditt första- respektive andraämne? • Har du fler behörigheter?
• Vilken/vilka årskurser arbetar du med?
Undervisningen:
• Kan du beskriva en vanlig dag på din skola där du ska ha en lektion och bedriva friluftsliv.
• Var någonstans bedriver du din friluftlivsundervisning?
• Som lärare i idrott och hälsa, vad värderar du som kunskap i friluftsliv i skolan? Dvs vad skulle du vilja att eleverna ska få med sig av undervisningen.
• Upplever du att din utbildning inspirerat/påverkat ditt lektionsupplägg/undervisningsform i friluftsliv? - I så fall, hur? Ge exempel
37 • Finns det andra faktorer eller erfarenheter från ditt liv som inspirerat ditt
lektionsupplägg/undervisningsform? - I så fall, hur? Ge exempel
• Kan du ge exempel på faktorer du tycker gynnar friluftslivsundervisningen? - Hur, i så fall?
• Kan du ge exempel på faktorer du tycker begränsar friluftslivsundervisningen? - Hur, i så fall?
• I ett drömscenario, vad skulle du vilja göra då, hur skulle du då bedriva din friluftslivsundervisning?
• Vad är det du upplever som hindrar dig nu från att göra detta? • Vad skulle du behöva för att göra detta?
• När ni arbetar med friluftsliv, arbetar ni under friluftsdagar, i block eller kontinuerligt under året?
• På vilket sätt skapar du i din undervisning förutsättning för att eleverna når upp till kunskapskraven i friluftsliv och utevistelse?
• Kan du beskriva hur en bedömningssituation ser ut? • När jag hör dig prata om …, så uppfattar jag det som att ...
Styrdokument:
• Arbetar ni ämnesövergripande mellan olika ämnen på er skola? • Vilka samarbetar, på vilket sätt?
• Arbetar ni då med något av perspektiven som står skrivna i läroplanen (etiskt, historiskt, miljö och internationellt).
• Integreras andra kunskapskrav (från IdH eller andra ämnen) i friluftlivsundervisningen?
38 • Kan du beskriva hur du får hjälp av styrdokumenten såsom läroplanen,
bedömningsstöd etc. i hur du organiserar och genomför din friluftslivsundervisning? • När jag hör dig prata om …, så uppfattar jag det som att ...
Avrundande frågor:
• Hur vill du arbeta i framtiden i friluftsliv? • Finns det något mer som du vill tillägga?
39
Bilaga 2
Mail till forskningspersoner
Hej lärare i Idrott och hälsa!
Detta mail riktar sig till dig som är legitimerad lärare i idrott och hälsa.
Vi är två studenter från GIH Stockholm som läser vårt sista år på lärarprogrammet där vi skriver vårt examensarbete om friluftslivsundervisning. Syftet med denna studie är att undersöka hur idrottslärare på högstadieskolor i Sverige arbetar med friluftsliv och vilka metoder som används. Tidigare forskning har visat på att det finns utrymme för utveckling av friluftsundervisningen och vår förhoppning med studien är att bidra till den forskningen. Med nya sätt att se på hur undervisning kan bedrivas inom friluftsliv hoppas vi att du vill delta i studien och därmed får ta del av de “nya” arbetssättet. Intervjun kommer pågå under ca 30-40 minuter genom ett digitalt mötesrum (Zoom).
Finner du detta intressant och har möjlighet att delta under vecka 47-48, återkom snarast så vi kan boka in en intervjutid.
Mvh
40
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Jag har skriftligt och muntligt informerats om studiens syfte och upplägg, om hur datan kommer att insamlas och hanteras, om studiens fördelar samt vem som är ansvarig för studien. Jag har även informerats om att mitt deltagande i studien är frivilligt och att jag, när som helst, kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange orsak. Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Gymnastik-och idrottshögskolan, GIH behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information. Genom min underskrift samtycker jag härmed till att medverka i denna kvalitativa studie som syftar till att undersöka hur idrottslärare på högstadieskolor (åk 7-9) i Sverige väljer ut sitt innehåll, organiserar sin undervisning samt vad de värderar som kunskap i friluftsliv i skolan?
... Respondentens underskrift
... ... Namnförtydligande Ort och datum
Studieansvarig:
Natalie Eriksson & Fredrik Holm Mobil: 072-2059086, 073-62777985
E-post: natalie.eriksson@student.gih.se fredrik.holm@student.gih.se
Handledare: Jonas Mikaels Högskolelektor
41
Bilaga 4
Litteratursökning
Syftet med studien var att undersöka vad som ligger till grund för hur lärare i idrott och hälsa (åk 7-9) väljer ut sitt innehåll, organiserar sin undervisning samt vad de värderar som kunskap i friluftsliv i skolan.
Studien avser besvara följande frågeställningar:
• Hur väljer lärare ut sitt innehåll i friluftsliv i skolan? • Hur organiserar lärare undervisningen i friluftsliv i skolan? • Vad värderar lärare som kunskap i friluftsliv i skolan?
Vilka sökord har du använt?
Outdoor education health, outdoor education wellness, PETE, outdoor education, outdoor education PETE, Outdoor adventure
Var har du sökt?
SPORTDiscus, Pubmed, Google Scholar, NE
Sökningar som gav relevant resultat
Outdoor education, friluftsliv, Outdoor education PETE,
Kommentarer
Då det idag finns många synsätt på begreppet friluftsliv, användes flertalet begrepp vid sökprocessen till insamlingen av befintlig forskning. Sökning genomfördes även med hjälp av referenser av artiklar.