Mer forskning i ämnet behövs, särskilt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv.
Det vore intressant att få veta vårdpersonals upplevelser i mötet med
föräldrar och barn gällande MSBP. Det vore även spännande att få veta mer
om offren som överlevde, det vill säga barnens upplevelser om vårdandet och
hur mötet med vården var. Det hade även kunnat vara givande med en
framtida studie för att se hur mycket stöd från vården som barnen krävde
senare i livet till följd av MSBP. Mer forskning kan hjälpa fler barn att slippa
bli utsatta, tidigare upptäckta och kanske kan förhindra att fler barn dör i
MSBP. Forskning kan även hjälpa sjukvårdspersonal till att hitta
beteendemönster hos föräldrar såväl som tidigare insatser av behandlingar.
9. SLUTSATS
De faktorer som vårdpersonal ska vara uppmärksamma på är barns
beteendeförändringar och förseningar i utvecklingen, föräldrar som för
barnets talan, som ej lämnar barnets sida på sjukhuset samt vill ta och lämna
in egna provmaterial från sitt barn. En annan faktor är familjer som frekvent
diagnostiseras eller bekräftats till följd av de diffusa symtomen som funnit
hos barnen. Ytterligare en faktor är familjer som har haft många
vårdkontakter och flyttar ofta.
För att kunna finna orsaken till diffusa symtom bör allmänsjuksköterskan
skapa tillit och förstå barnets livsvärld. Hen ska ha den moraliska
känsligheten för att förhindra att barnet utsätts för vårdlidande. Om
undersökningarna som barnen genomgår ifrågasätts skulle syndromet kunna
upptäckas i tidigare skede. Genom en sammanhållen journal mellan
vårdgivare skulle barnen kunna hittas tidigare.
Det är viktigt att tänka på uppföljning senare i livet för att se vilket stöd den
personen kan tänkas behöva eller inte behöva från sjukvårdens sida. För att
sjukvården ska kunna bemöta dessa situationer är det av högsta vikt att all
vårdpersonal får utbildning inom ämnet. Allmänsjuksköterskan och övrig
vårdpersonal kan genom att vara uppmärksam på dessa tecken och genom att
sprida kunskapen om MSBP bidra till att fler barn kan räddas undan
10. REFERENSER
Angelo, M., Cruz, C.A, Mekitarian P.F.F, Cavalcante da Silva dos Santos,
C., Martinho, M.C.J, M. & Pereira da Silva Martins, M.M. (2014). Nurses’
attitudes regarding the importance of families in pediatric nursing care.
Revista da Escola de Enfermagem da USP. 48,74-79. doi: 10.1590/S0080-
623420140000600011
Anderson P-A, A., Feldman M-D. & Bryce, J. (2018). Munchausen by
proxy. A qualitative Investigation into online perceptions of medical child
abuse. School of Psychology, University of Central Lancashire, Preston, UK.
Department of Psychiatry, University of Alabama, Tuscaloosa, AL. Hämtad
från: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed. Doi: 10.1111/1556-4029.13610
Axelsson, Å. (2012). Litteraturstudie. Granskär & Höglund-Nielsen (red.).
Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Upplaga: 2:3.
Bande, S. C. & García-Alba, C. (2008). Munchausen Syndrome by Proxy: A
Dilemma for Diagnosis. Instituto Psiquiátrico José Germain: Equipo de
Salud Mental Infanto-Juvenil, Universidad Complutense, Madrid, Spain.
Hämtad: PsycINFO. Doi: http://dx.doi.org.ludwig.lub.lu.se/10.1027/1192-
5604.29.2.183
Barnkonventionen, 2020. Hämtad 2020-03-29 från Unicefs hemsida:
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#kort-version
Barnkonventionen, 2020. Hämtad 2020-07-01 från Unicefs hemsida:
https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#hela-texten
Bass, C. & Glaser D. (2014). Early recognition and management of
fabricated or induced illness in children. Department of Psychological
Medicine, John Radcliffe Hospital. Oxford, UK. Doi:
http://dx.doi.org.ludwig.lub.lu.se/10.1016/S0140-6736(13)62183-2
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2012). Varför ska familjen ses
som en helhet? Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (red.). Att möta
23-26
Benzein, E., Hagberg, M. & Saveman, B-I. (2012). Teoretiska
utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. Benzein, E., Hagberg, M.
& Saveman, B-I. (red.). Att möta familjer inom vård och omsorg. Upplaga:
1:2. Lund. Studentlitteratur AB. s. 29-31.
Berntsson, L T., Köhler, L., & Gustafsson, J-E. (2001). Psychosomatic
complaints in schoolchildren: a Nordic comparison. Scandinavian journal of
public health, Nr. 29, Sid. 44-54. DOI: 10.1080/14034940151107028
Blix, S. & Brack, G. (1998). The effects of a suspected case of
Munchausen’s syndrome by proxy on a pediatric nursing staff. General Hospital Psychiatry. New York, USA. Hämtad från: PsycINFO. ISSN: 0163-
8343. Doi: http://dx.doi.org.ludwig.lub.lu.se/10.1016/0163-8343(88)90063-
1
Braham, Y.M., Jedidi, M., Chkirbene, Y., Hmila, I., ElKhal, C.M., Souguir,
K.M. & Dhiab, B.M. (2017). Caregiver-Fabricated Illness in a Child: A Case
Bursch, B., Weinberg HD. & Shilkoff S. (1996). Nurses’ knowledge of and
experience with Munchausen syndrome by proxy. Doi:
10.3109/01460869609038050
Cosma, A., Stevens, G., Martin, G, Duinhof, E L., Walsh, S D., Garcia-
Moya, I., Költö, A., Gobina, I., Canale, N., Catunda, C., Inchley, J., & de
Looze, M. (2020). Cross-National Time Trends in Adolescent Mental Well-
Being From 2002 to 2018 and the Explanatory Role of Schoolwork Pressure.
Journal of Adolescent Health, Nr. 6, Sid. 550-558. DOI:
10.1016/j.jadohealth.2020.02.010
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis.
Upplaga 1:7. Stockholm. Författarna och Natur & Kultur. s. 192-194, 195-
196, 126-128, 192, 193
Durr, L. (2018). Factitious Disorder Imposed on Another: A New Name for a
Pediatric Medical Mystery. The journal of legal nurse consulting. ISSN:
Ekebergh, M. (2012). Tillämpning av vårdvetenskapliga begrepp i vårdandet.
Gustin Wiklund, L. & Bergbom, I. (2012) (red.). Vårdvetenskapliga begrepp
i teori och praktik. Upplaga: 1:6. Studentlitteratur AB. s. 494-495.
Faedda, N., Baglioni, V., Natalucci, G., Ardizzone, I., Camuffo, M., Cerutti,
R. & Guidetti, V. (2018). Don’t Judge a Book by Its Cover: Factitious
Disorder Imposed on Children-Report on 2 Cases. Frontiers in Pediatrics.
doi: 10.3389/fped.2018.00110
Folkhälsomyndigheten (2017). Faktablad: DSM, Diagnostic and Statistical
Manual of mental disorders. Hämtad 2020-05-31 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/projektwebbar/spelpreven
tion/mata-spelproblem/matinstrument-dsm-5.pdf
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003) Att göra systematiska litteraturstudier.
Upplaga 2:2. Stockholm. Natur och Kultur. s. 52-53, 125-154.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2003). (red.). Att göra systematiska
litteraturstudier - värdering, analys och presentation av
omvårdnadsforskning. Upplaga 1:2. Stockholm. Författarna och bokförlaget
Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter. (SFS 2018:1197).
Hämtad 2020-07-01 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-
2018-1197
Gehlawat, P., Kumar Gehlawat, V., Singh, P., & Gupta, R. (2015)
Munchausen syndrome by proxy: an alarming face of child abuse. DOI:
10.4103/0253-7176.150850.
Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in
nursing research: concept, procedures and measures to achieve
trustworthiness. Department of Nursing, Umeå University, Sweden. s. 105-
112. doi: 10.1016
Graneheim Hällgren, U., & Lundman, B. (2012). Kvalitativ innehållsanalys.
Höglund- Nielsen, B. & Granskär, M. (red.). Tillämpad kvalitativ forskning
inom hälso- och sjukvård. Upplaga: 2:3. Lund. Studentlitteratur AB. s. 187-
Harrison, T. M. (2010). Family-centered pediatric nursing care: state of the
science. Journal of pediatric nursing. 25, 335-343. doi:
10.1016/j.pedn.2009.01.006.
Heermann. J. A., Wilson. M. E., & Wilhelm. P. A. (2005). Mothers in the
NICU: outsider to partner. Pediatric Nursing. 31(3). s. 176-186. doi:
10.1097/00005721-200603000-00020.
Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig teori och metod. Henricson, M. (red.).
Forskningsprocessen: problem, syfte och inledning/bakgrund. Upplaga: 1:6.
Studentlitteratur AB. s. 64.
Henricsson, M. (2012).Vetenskaplig teori och metod. Wallengren, C &
Henricson, M. Vetenskaplig kvalitetssäkring av litteraturbaserat
examensarbete. Upplaga: 1:6. Studentlitteratur AB. s. 486-492.
Hernández-Trejo, J., Abdalá-Loredo, A. & Garibay-Orozco M-J. (2011).
Munchausen syndrome by proxy in Mexican children: Medical, social,
psychological and legal aspects. Cl nica de Atenci n Integral al Ni o
Maltratado, Instituto Nacional de Pediatr a. Hämtad från: www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed.
Horwath, J., & Tidbury, W. (2009) Training the workforce following a
serious case review: Lessons learnt from a death by fabricated and induced
illness. DOI: 10.1002/car.1066
Hälso- och sjukvårdslagen. (SFS 2019:996). Hämtad 2020-04-07 från
Riksdagens websida: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-
2017-30
ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. (2017). Hämtad: 2020-05-31 från
Swenurse. https://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/publikationer/Etik/ICNs-
Etiska-kod-for-sjukskoterskor/
Karolinska institutets referensguide för APA. Hämtad 2020-06-06
https://tools.kib.ki.se/referensguide/apa/#artiklar-tidskriftsartiklar2forfattare
Kjellström, S. (2012). Forskningsetik. Henricson, M. (2012). (red.).
Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad.
Kowalczyk-Olczak, D., Kusnierz-Wolska, B. & Bernatowska, E. (2015).
Fabricated or induced illness in the oral cavity in children. A systematic
review and personal experience. Central European Journal of Immunology.
40(1), s. 109-114. doi: 10.5114/ceji.2015.50842
Kozlowska, K., Foley, S. & Crittenden, P. (2006). Factitious Illness by
Proxy: Underlying Psychological Processes and Motivations. Australian and
New Zealand Journal of Family Therapy. 27(2), s. 92-104. doi:
10.1002/j.1467-8438.2006.tb00703.x
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik
för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Upplaga 1:3. Stockholm.
Författaren och bokförlaget Natur & Kultur. s. 34, 35, 36, 157-159.
Kvalitetsgranskningsmall enligt Joanna Briggs Institute (JBI), Critical
Appraisal for Case Reports (2017). Hämtad 2020-05-31, från:
joannabriggs.org/critical_appraisal_tools
Lagen (2003:460) om etikprövning som avser människor. Hämtad 2020-05-
21 från Sveriges Riksdag https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
Lindwall, L. (2012). Kroppen. Gustin Wiklund, L. & Bergbom, I. (red.).
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Upplaga: 1:6. Studentlitteratur
AB. s. 136-137.
Lundin, B. & Croner, S. (2001) Barnmisshandel genom förfalskning av
symtom. Läkartidningen, Nr 19, 2001, Volym 98. Sid. 2302-2311. Hämtad:
2020-03-18. Från: https://lakartidningen.se/wp-
content/uploads/OldPdfFiles/2001/22905.pdf
Mantan, M., Dhingra, D., Gupta, A. & Sethi, RG. (2015). Acute Kidney
Injury in a Child: A Case of Munchausen Syndrome by Proxy. Saudi Journal
of Kidney Diseases and Transplantation. 26(6), s. 1279-1281. doi:
10.4103/1319-2442.168672
Moon, M.L., Childress, J.K., Isaac, R., Fowode-Adeyemi, O. (2018).
Medical Child Abuse: A Case Presenting as Anogenital Bleeding of
Unknown Origin in an Older Child. North American Society for Pediatric
and Adolescent Gynecology. 31, s. 637-639. doi: 10.1016/j.jpag.2018.06.011
K., Mordi-Tornow, W. & Lee, K.S. (2015). BMC Pediatrics. 15:210, 1-9. doi: 10.1186/s12887-015-0527-0
Patientdatalagen (2018:355). Hämtad 2020-06-29 från Sveriges Riksdag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientdatalag-2008355_sfs-2008-355
Patientlagen (2014:821). Hämtad 2020-06-29 från Sveriges Riksdag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Personuppgiftslagen (1998:204). Hämtad 2020-06-29 från Sveriges Riksdag
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/personuppgiftslag-1998204_sfs-1998-204
Polit, F. D. & Beck, T. C. (2003). Nursing Research - Principles and
Methods. Upplaga 7. Philadelphia, USA. Lippincott Williams & Wilkins.
Assessing Evidence for Nursing Practice. Upplaga 10. Philadelphia, USA.
Lippincott Williams & Wilkins. s. 88 - 111.
Rabbone, I., Galderisi, A., Tinti, D., Giovanna Ignaccolo, M., Barbetti, F., &
Cerutti, F. (2015) Case report: When an induced illness looks like a rare
disease. DOI: 10.1542/peds.2014-4165.
Region Kronobergs hälsobibliotek, 2020. Hämtad 2020-04-15 från (http://h-
t-t-p.www.regionkronoberg.se.proxive.se/vardgivare/kompetens-
utveckling/halsobiblioteket/kunskapsstod-hemifran/)
Sahlberg, S., Karlsson, K. & Darcy, L. (2020). Children’s rights as law in
Sweden - every health-care encounter needs to meet the child’s needs.
2020;23:860-869. doi: 10.1111/hex.13060
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken - etik för vårdande yrken.
Upplaga: 2:2. Lund. Studentlitteratur AB. s. 66-67, 316-323, 375-377.
Segesten, K. (2006). Användbara texter. Friberg, F (red). Dags för uppsats.
Sirka, SC., Pradhan, S., Mohapatra, D. & Mishra, RB. (2018). Cutaneous
Munchausen Syndrome by Proxy: A Diagnostic Challenge for
Dermatologist. Indian Dermatology Online Journal. 9(6), s. 435-437. doi:
10.4103/idoj.IDOJ_28_18
Socialstyrelsen. (2014). Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller
misstanke om att ett barn far illa. Hämtad: 2020-04-07 från:
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2014-6-20.pdf
Socialtjänstlagen. (SFS 2019:909). Hämtad 2020-04-07 från riksdagens
hemsida: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-
forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
Statens offentliga utredningar (SOU 1995:5 d1). Hämtad 2020-05-21 från
Sveriges Riksdag https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/statens-offentliga-utredningar/sou-1995-5-d1_GJB35d1
Su, E., Shoykhet, M., & Bell, J. (2010) Severe hypernatremia in a
hospitalized child: Munchausen by proxy. DOI:
Söderlund, M. (2012). Vårdande. Gustin Wiklund, L. & Bergbom, I. (red.).
Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Upplaga: 1:6. Studentlitteratur
AB. s. 118-120.
Tamay, Z., Alkcay, A., Kilic, G., Peykerli, G., Devecioglu, E., Ones, U., &
Guler, N. (2007).
Corrosive poisoning mimicking cicatricial pemphigoid: Munchausen by
proxy. doi: 10.1111/j.136-2214.2007.00731.x.
The Joanna Briggs Briggs Institute (JBI) Critical Appraisal Checklist for
Case reports, 2020. Hämtad 2020-05-15 från
https://joannabriggs.org/critical_appraisal_tools
Unal, OE., Unal, V., Gul, A., Celtek, M., Dıken, B. & Balcıoglu, I. (2017). A Serial Munchausen Syndrome by Proxy. Indian Journal of Psychological
Medicine. 39(5), s. 671-674. doi: 10.4103/0253-7176.217017
Vetenskapsrådet (2017). Hämtad 2020-03-31 från
https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-
Vårdgivarguiden (2020). Hämtad: 2020-06-29 från
https://vardgivarguiden.se/it-stod/e-tjanster-och-system/nationell-
patientoversikt-npo/
Vårdhandboken (2020). Patientjournal. Hämtad 2020-06-28 från
https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/ansvar-och-
regelverk/dokumentation/patientjournal/
Wittkowski, H., Hinze, C., Häfner-Harms, S., Oji, V., Masjosthusmann, K.,
Monninger, M., Grenzebach, U., & Foell, D. (2017) Munchausen by proxy
syndrome mimicking systemic autoinflammatory disease: case report and
11. BILAGOR
Bilaga 1:
SÖKSCHEMA
Databas Sökord Begränsningar Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar Kvalitetsgranskade Använda till resultatet Cinahl Plus Münchausen syndrome by proxy Engelska. Publiceringsår 2005 →. 142 142 30 9 1 1 Psychology databases Münchausen syndrome by proxy Engelska. Publiceringsår 2005 →. 131 131 47 7 1 1
Pubmed Münchausen syndrome by proxy AND Case study. Engelska. Publiceringsår 2005 →. 82 82 73 54 12 12
Bilaga 2: