Det finns bristande kunskaper om sjuksköterskans erfarenheter av närståendebevittnad HLR. Tidigare studier har visat att det finns många fördelar för de närstående att få närvara. Både att vården i större utsträckning möter de närståendes förväntningar samt att närvaro leder till en större känsla av att sjuksköterskan gjort allt man kunnat för att rädda patienten. Trots detta är det många som fortfarande har en negativ inställning till situationen. Här skulle vidare forskning behövas för att ytterligare undersöka varför
sjuksköterskan ofta ställer sig negativ till närståendebevittnad HLR trots de positiva aspekter som lyfts upp.
Ytterligare forskning kring hur utbildning påverkar sjuksköterskans inställning till närståendebevittnad HLR hade varit intressant. Genom att jämföra en grupp som fått genomföra specifik HLR-utbildning innehållande
kunskap om närståendebevittnad HLR mot en grupp som inte fått denna, hade man kunnat utforska effekter på skillnader i inställning. Det finns också ett behov av fler kvalitativa studier om närståendebevittnad HLR då dessa är relativt begränsade till antalet. Med detta hade man bättre kunnat förstå sjuksköterskans erfarenheter på en djupare nivå. Det finns också behov av studier som undersöker hur vården bäst kan bemöta närstående som närvarar vid hjärtstopp. På detta sätt skulle man kunna förbättra utövandet och skapa en mer positiv inställning hos sjuksköterskan i framtiden.
Referenser
* = studier inkluderade i resultatetArbetsmiljöverket. (2017). Utrymme för vård och omsorgsarbete - 0,8 meter [Broschyr]. Hämtad från
https://www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/utrymme-for-
vardoch-omsorgsarbete-broschyr-adi678.pdf?fbclid=IwAR1uA8WHIVmYBUXUoF2U79u90UX6G1cIbDyT Ydy7Mh4xmM6TXiP17i13Co
Arbetsmiljöverket. (2019). Hot och våld inom vård och omsorg (RAP 2011:16), kunskapssammanställning. Hämtad från 2020-04-09 från
https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och- inspektioner/kunskapssammanstallningar/hot-och-vald-inom-vard-och-omsorg-rap-201116-kunskapssammanstallning/
* Axelsson AB, Fridlund B, Moons P, Mårtensson J, Reimer WS, Smith K, Strömberg A, Thompson DR, & Norekvål TM. (2010). European
cardiovascular nurses’ experiences of and attitudes towards having family members present in the resuscitation room. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 9(1), 15–23.
https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2009.10.001
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012a). Varför ska familjen ses som en enhet?. I E. Benzein, M. Hagberg, & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (1:1 s. 23-27). Lund: Studentlitteratur AB.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012b). Relationen mellan familj och sjuksköterska- ett systematiskt förhållningssätt. I E. Benzein, M.
Hagberg, & B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (1:1 s. 47-58). Lund: Studentlitteratur AB.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2012c). Teoretiska
utgångspunkter för familjefokuserad omvårdnad. I E. Benzein, M. Hagberg,
& B-I. Saveman (Red.), Att möta familjer inom vård och omsorg (1:1 s. 29-45). Lund: Studentlitteratur AB.
Benzein, E., Hagberg, M., & Saveman, B-I. (2019). Familj och sociala relationer. I F. Friberg, & J. Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder - Perspektiv och förhållningssätt (3:1 s.68-89). Lund: Studentlitteratur AB.
Boie ET, Moore GP, Brummett C, Nelson DR, Boie, E. T., Moore, G. P., Brummett, C., & Nelson, D. R. (1999). Do parents want to be present during invasive procedures performed on their children in the emergency
department? A survey of 400 parents. Annals of Emergency Medicine, 34(1), 70–74.
Bossaert, L. L., Perkins, G. D., Askitopoulou, H., Raffay, V. I., Greif, R., Haywood, K. L., Mentzelopoulos, S. D., Nolan, J. P., Van de Voorde, P., &
Xanthos, T. T. (2015). European Resuscitation Council Guidelines for Resuscitation 2015: Section 11. The ethics of resuscitation and end-of-life decisions. Resuscitation, 95, 302–311.
https://doi.org/10.1016/j.resuscitation.2015.07.033
Braun, C. A., & Anderson, C. M. (Red.). (2012). Patofysiologi - Om hur förändringar i kroppens funktioner påverkar vår hälsa (1:1). Lund:
Studentlitteratur AB.
Carlsson, S., & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad (Rapport nr 2). Malmö: Malmö högskola, Hälsa och samhälle.
Dahlberg, K., & Segesten K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis (Första upplagan). Stockholm: Natur & Kultur.
* Dwyer, T., & Friel, D. (2016). Inviting family to be present during cardiopulmonary resuscitation: Impact of education. Nurse Education in Practice, 16(1), 274–279. https://doi.org/10.1016/j.nepr.2015.10.005 Ekebergh, M. (2015). Vårdande möten. I M. Arman, K. Dahlberg, M.
Ekebergh (Red). Teoretiska grunder för vårdandet. (122-128). Stockholm:
Liber AB
Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar (4:1). Lund:
Studentlitteratur AB.
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier (Fjärde utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
* Gutysz-Wojnicka, A., Ozga, D., Dyk, D., Mędrzycka-Dąbrowska, W., Wojtaszek, M., & Albarran, J. (2018). Family presence during resuscitation – The experiences and views of Polish nurses. Intensive & Critical Care Nursing, 46, 44–50. https://doi.org/10.1016/j.iccn.2018.02.002
Hamilton, R. (2005). Nurses’ knowledge and skill retention following cardiopulmonary resuscitation training: a review of the literature. Journal of Advanced Nursing, 51(3), 288–297. https://doi.org/10.1111/jocn.12844
* Hassankhani, H., Zamanzadeh, V., Rahmani, A., Haririan, H., & Porter, J.
E. (2017). Family Presence During Resuscitation: A Double-Edged Sword.
Journal of Nursing Scholarship, 49(2), 127–134.
https://doi.org/10.1111/jnu.12273
* Hassankhani, H., Zamanzade, V., Rahmani, A., Haririan, H., & Porter, J. E.
(2017). Family support liaison in the witnessed resuscitation: A
phenomenology study. International Journal of Nursing Studies, 74, 95–100.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.06.005
Henricson, M. (2012). Diskussion. Henricson (Red), Vetenskaplig teori och metod, från idé till examination inom omvårdnad. (s.472-475). Lund:
Studentlitteratur.
HLR-rådet. (u.å). Om plötsligt hjärtstopp och HLR. Hämtad 2020-03-03 från https://www.hlr.nu/om-plotsligt-hjartstopp-och-hlr/
Hollenberg, J. (2018). Det här är plötsligt hjärtstopp. Hämtad 2020-03-03 från https://www.hjart-lungfonden.se/sjukdomar/hjartsjukdomar/plotsligt-hjartstopp/
Jensen, M. (2020). När en hotsituation uppstår. Hämtad 2020-04-13 från https://www.vardhandboken.se/arbetssatt-och-ansvar/hot-och-vald-inom-varden/nar-en-hotsituation-uppstar/
Johansson, P., Benzein, E., & Saveman, B-I. (2006). Sjuksköterskors inställning till familjers betydelse i omvårdnaden - en nationell studie.
(2006:2). Högskolan i Kalmar: Institutionen för Hälso- och beteendevetenskap.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskning för studenter inom hälso- och vårdvetenskap (första upplagan). Stockholm:
Natur & Kultur.
* Köberich S, Kaltwasser A, Rothaug O, & Albarran J. (2010). Family witnessed resuscitation – experience and attitudes of German intensive care nurses. Nursing in Critical Care, 15(5), 241–250.
https://doi.org/10.1111/j.1478-5153.2010.00405.x
* Monks, J., & Flynn, M. (2014). Care, compassion and competence in critical care: A qualitative exploration of nurses’ experience of family witnessed resuscitation. Intensive & Critical Care Nursing, 30(6), 353–359.
https://doi.org/10.1016/j.iccn.2014.04.006
* Porter, D. J. E. (2019). Family presence during resuscitation (FPDR): A qualitative descriptive study exploring the experiences of emergency personnel post resuscitation. Heart & Lung, 48(4), 268–272.
https://doi.org/10.1016/j.hrtlng.2018.09.016
* Powers, K., & Reeve, C. L. (2018). Factors associated with nurses’
perceptions, self-confidence, and invitations of family presence during resuscitation in the intensive care unit: A cross-sectional survey.
International Journal of Nursing Studies, 87, 103–112.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2018.06.012
Ramaekers, S. M. (2017). Witnessed Resuscitation in the Emergency Department: The Family’s Experience. Emergency Nurse New Zealand, P9–
P13.
Rawshani, A., & Herlitz, J. (2019). Hjärt-lungräddningsregistrets årsrapport 2019. Hämtad 2020-03-05 från https://hlrr.se/ihca.html
Reis da Costa, L. C., Guimarães Emmerick, L., Lyra da Silva, R. C., Vaz Machado, F., Rodrigues da Silva, F., Silva Costa Klippel, C., Fernandes Coelho, C., & Teixeira Signorini, M. (2019). Experience of Nurses in Simulated Cardiorespiratory Arrest. Journal of Nursing UFPE / Revista de Enfermagem UFPE, 13, 1115–1120.
https://doi.org/10.5205/1981-8963.2019.242113
Sak-Dakonsky, N., Andruszkiewicz, P., Sherwood, P. R., & Kvist, T. (2015).
Factors associated with experiences and attitudes of healthcare professionals towards family-witnessed resuscitation: a cross-sectional study. Journal of Advanced Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 71(11), 2595–2608.
https://doi.org/10.1111/jan.12736
Sand, O., Sjaastad, O.V., Haug, E., & Bjålie, J. G. (2007). Människokroppen:
fysiologi och anatomi. Stockholm: Liber AB
Sandman, L., & Kjellström, S. (2013). Etikboken - Etik för vårdande yrken (1:5). Lund: Studentlitteratur AB.
Sjöberg, F., Schönning, E., & Salzmann-Erikson, M. (2015). Nurses’
experiences of performing cardiopulmonary resuscitation in intensive care units: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing (John Wiley & Sons, Inc.), 24(17–18), 2522–2528. https://doi.org/10.1111/jocn.12844
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad från
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Svenska rådet för hjärt-lungräddning. (2017). Hjärtstopp inom sjukvården – Behandling och utbildning. Hämtad från:
https://www.hlr.nu/wp- content/uploads/2018/03/Hj%C3%A4rtstopp-inom-sjukv%C3%A5rden-2017.pdf
Tudor, K., Berger, J., Polivka, B. J., Chlebowy, R., & Thomas, B. (2014).
Nurses’ Perceptions of Family Presence during Resuscitation. American Journal of Critical Care, 23(6), e88–e96.
https://doi.org/10.4037/ajcc2014484
Vincelette, C., Audet, L.-A., Fortin, O., Dumont, M., & Robillard, N. (2019).
Cardiopulmonary resuscitation certification requirements for Canadian
registered nurses: A pressing need for standardization. Canadian Journal of Critical Care Nursing, 30(3), 8–12.
Vincelette, C., Lavoie, S., Fortin, O., & Quiroz-Martinez, H. (2018).
Intensive care unit nurses’ knowledge, skills and attitudes regarding three resuscitation procedures: A cross-sectional survey. Canadian Journal of Critical Care Nursing, 29(4), 29–35.
* Waldemar, A., & Thylen, I. (2019). Healthcare professionals’ experiences and attitudes towards family-witnessed resuscitation: A cross-sectional study.
International Emergency Nursing, 42, 36–43.
https://doi.org/10.1016/j.ienj.2018.05.009
Wright, L. M., Watson, W. L., & Bell, J. M. (2011). Familjefokuserad omvårdnad (1:10). Lund: Studentlitteratur AB.
Österberg, S,A. Rahmqvist, J. (2019). Akut omhändertagande I A-K., Edberg
& H. Wijk Omvårdnadens grunder - Hälsa och ohälsa (Red) (s189-210).
Lund: Studentlitteratur AB
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:1 s. 59-82).
Lund: Studentlitteratur AB.