Den här studiens empiri grundar sig i vad förskollärare berättar om sina didaktiska val i samband med läsningen och en hel del forskning har bedrivits utifrån observationer från förskollärares perspektiv och arbetssätt. Därför hade barns perspektiv på problemområdet varit intressant. Hur upplever barnen läsningen på förskolan? Vad uppskattar de och vad uppskattar de inte? Att undersöka barns upplevelser eller åsikter hade både kunnat göras genom intervjuer eller observationer. Då de deltagande förskollärarna dessutom fick möjlighet att berätta om önskvärda utvecklingsområden kring arbetet hade de kunnat utföra en
praktiknära aktionsforskning i sin aktuella verksamhet. Ett annat alternativ på vidare
forskning är att fokusera på just ett av de syften med läsning som den här studiens informanter bidragit med kunskap om: läsning som språkutveckling, läsning som vila eller läsning för att möjliggöra delaktighet.
32
Referenslista
Adak Özdemir, A., Hıdır, F., Özdemir Beceren, B. (2019). Examining the use of picture books in preschool education institutions. Journal of Language and Linguistic Studies, 15(2). 535-559.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber AB.
Allwood, C.M. & Erikson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och
andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, M. & Druker, E. (2008). Barnlitteraturanalyser. Lund: Studentlitteratur
Bartan, M. (2018). Determination of Preschool Teachers’ Preference Reasons for Children’s Books Used by Them in Their Classes. World Journal of Education, 8(6). 187-195. doi: 10.5430/wje.v8n6p187
Bengtsson, J. & Kroksmark, T. (1994). Allmänmetodik- allmändidaktik. Lund: Studentlitteratur
Bergöö, K. & Jönsson, K. (2012). Glädjen i att förstå: språk- och textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskolan. (Doktorsavhandling, Göteborg Studies in
Educational Sciences, 270). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad 2020-11- 16 från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf?q=aatt Björndal, C. R. P. (2005). Det värderande ögat - Observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.
Boglind, A. & Nordenstam, A. (2015). Från fabler till manga 1: Litteraturhistoriska och
didaktiska perspektiv på barnlitteratur. Malmö: Gleerups.
Braid, C. & Finch, B. (2015). “Ah, I know why…”: children developing understandings through engaging with a picture book. Literacy, 49(3). 115-122.
33
Bybro, K. & Larsson, H. (2014). Lärarkompetensens innehåll - vilka förmågor behöver förskollärare ha i sin yrkesroll?. I Kroksmark, T. (red.). Förskola på vetenskaplig grund. (s.127-144). Lund: Studentlitteratur.
Damber, U., Nilsson, J. & Ohlsson, C. (2013). Litteraturläsning i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Damber, U. (2015). Read-Alouds in Preschool--A Matter of Discipline? Journal of Early
Childhood Literacy, 15(2), 256–280. doi: 10.1177/1468798414522823
Eriksson, M. (2017). Barnbokens magi - Lärande samspel i sagans värld. Stockholm: Lärarförlaget.
Fast, C. (2011). Att läsa och skriva i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur
Fast, C. (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva : familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. (Doktorsavhandling, Uppsala Studies in Education, 115). Acta Universitatis Upsaliensis. Hämtad 2020-11-20 från Fullavh1-CF 2.pdf (diva-portal.org) Gosen, M. N., Berenst, J. & de Glopper, K. (2015). Problem-solving during shared reading at kindergarten. Classroom Discourse, 6(3). 175-197. doi: 10.1080/19463014.2014.991339 Gramstrup Olofgörs, L. (2008). Berätta för mig!: vägar till barns berättande. Stockholm: Utbildningsradion.
Heimer, M. (2016). Högläsning i förskolan - Vägledning till litteraturen. Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Hjälmeskog, K., Andersson, K. & Gullberg, A. (2020). Didaktik i förskolan. Malmö: Gleerups.
Hvit Lindstrand, S. (2015). Små barns tecken- och meningsskapande i förskola. Multimodalt
görande och teknologi (Doktorsavhandling, Dissertation Series, 30). Jönköping: Högskolan
för lärande och kommunikation. Hämtad 2020-11-19 från http://hj.diva- portal.org/smash/get/diva2:809835/FULLTEXT02.pdf
Ihmeideh, F. M. (2014). The effect of electronic books on enhancing emergent literacy skills of pre-school children. Computers & Education, 79. 40-48.
34
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Förskolans vardag. I E. Johansson. & I. Pramling Samuelsson (Red.), Förskolan - Barns första skola! (s. 9-29). Lund:
Studentlitteratur.
Kotaman, H. & Tekin, A. K. (2017). Informational and fictional books: young children’s book preferences and teachers’ perspectives. Early Child Development and Care, 187(3-4). 600- 614. doi: 10.1080/03004430.2016.1236092
Kåreland, L. (2013). Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur.
Körling, A-M. (2012). Den meningsfulla högläsningen. Stockholm: Natur & Kultur.
Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa: strategier för språkutveckling i förskolan,
skolan och hemma. Stockholm: Stefan Hertz utbildning.
Ledger, S. (2018). Reading Aloud: Children’s Attitudes toward being Read to at Home and at School. Australian Journal of Teacher Education, 43(3). 124-139.
Lindström, G. & Pennlert, L., Å. (2019). Undervisning i teori och praktik - En introduktion i
didaktik. Johanneshov: MTM.
Mccaffrey, M. & Hisrich, K. E. (2017). Read-Alouds in the classroom: A Pilot Study of Teachers’ Self-Reporting Practices. Reading Improvement, 54(3). 93-100.
Moody, A. K, Justice, L. M. & Cabell, S. Q. (2010). Electronic versus traditional storybooks: Relative influence on preschool children’s engagement and communication. Journal of Early
Childhood Literacy, 10(3). 294-313. doi: 10.1177/1468798410372162
Nevo, E. & Vaknin-Nusbaum, V. (2017). Enhancing language and print-concept skills by using interactive storybook reading in kindergarten. Journal of Early Childhood Literacy,
18(4), 545-569. doi: 10.1177/1468798417694482
Nilsson, J. & Damber, U. (2014). Barn som samspråkar med böcker. I B. Riddersporre. & B. Norling, M. (2015). Förskolan – en arena för social språkmiljö och språkliga processer (Licentiatavhandling, Mälardalen University Press Dissertations, 173). Västerås: Mälardalen University Sweden. Hämtad 2020-11-16 från http://mdh.diva-
35
Okyay, O. & Kandir, A. (2017). Impact of the Interactive Story Reading Method on Receptive and Expressive Langugae Vocabulary of Children. European Journal of Educational
Research, 6(3). 395-406
Olsson, M., Lindgren Eneflo, E. & Lindqvist, G. (2020). Undervisning i förskolan: en företeelse i rörelse. Pedagogisk forskning i Sverige, 25(4). 30-56. doi: 10.15626/pfs25.04.02 Pramling Samuelsson, I & Williams, P. (2015). Varför barns perspektiv är viktiga i
yrkesprofessionen. I Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (red.), Att bli förskollärare:
mångfacetterad komplexitet (s.16-25). Stockholm: Liber.
Rosenqvist, M.M. (2000). Undervisning i förskolan?: en studie av förskollärarstuderandes
föreställningar. (Akademisk avhandling, Studies in Educational Sciences, 27). Stockholm:
Lärarhögskolan i Stockholm. Hämtad 2020-11-30 från https://pubs.sub.su.se/5324.pdf Simonsson, M. (2004). Bilderboken i förskolan - en utgångspunkt för samspel. Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Skolverket. (2020). Didaktik - vad, hur och varför. Stockholm: Fritzes. Hämtad från Sammanställning och spridning av forskningsresultat - Skolverket, 2020-11-27.
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur. Stensson, B. (2006). Mellan raderna. Strategier för en tolkande läsundervisning. Göteborg: Daidalos AB.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Tornborg, E. (2011). Lindgren och litteraturens tolkningsmöjligheter. I H. Ehrlander. M. Nilson (Red.), Starkast i världen! Att arbeta med Astrid Lindgrens författarskap i skolan (s. 14-24). Lund: BTJ förlag.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
36
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-12-01 från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2020-11- 20 från https://www.vr.se/analys/rapporter/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html Wang, X. C., Christ, T., Chiu, M. M. & Hughes. (2019). Exploring the Relationship Between Kindergarteners’ Buddy Reading and Individual Comprehension of Interactive App Books.
37
Bilagor
Intervjuunderlag
• Hur länge har du arbetat som förskollärare?
• Vad är det för ålder på barnen där du arbetar just nu?
• Hur stor är barngruppen?
• Hur många pedagoger jobbar på avdelningen? Hur många är förskollärare utav dessa?
• Berätta om en dag nyligen, vid vilka tillfällen arbetade ni med läsning och
barnlitteratur? På vilket sätt använde ni er då av läsningen? Kan du berätta om vilken roll du som förskollärare hade då?
• Vilken typ av barnlitteratur arbetar ni med på förskolan? Genre exempelvis.
• Vem är det som väljer litteraturen? Hur går valet till och varför?
• Kan du berätta om ni brukar inkludera ert arbete med läsning och barnlitteratur i er planering av den pedagogiska verksamheten?
• Kan du berätta om vem som brukar ta initiativ till läsningen?
• Är barnen på något sätt delaktiga i processen? På vilket sätt isåfall?
• Kan du beskriva hur tillgänglig litteraturen är för barnen under dagen på förskolan?
• Finns det någonting som du skulle utveckla angående ert arbete med läsning och barnlitteratur?
38
Information till deltagarna
Hej och tack så mycket för ditt deltagande.
Vår undersöknings syfte är att belysa och problematisera förskollärares didaktiska val i samband med läsning i den pedagogiska verksamheten. Studiens frågeställning är
• Hur arbetar förskollärare med läsning och barnlitteratur i förskolan?
Intervjun/samtalet kommer att ta cirka 15 minuter och du har när som helst rätt att avbryta ditt deltagande. Frågorna vi kommer att samtala om är angående ditt och ert arbete med läsning och barnlitteratur i verksamheten. För att vi ska kunna transkribera materialet kommer vi att använda oss av ljudinspelning. Den här inspelningen raderas när arbetet är färdigt. Självklart får du ta del utav resultatet när det står klart.
Genom ditt deltagande så ger du ditt samtycke för oss att använda det insamlade materialet till vår undersökning. Alla eventuella personuppgifter kommer att behandlas på det sättet så största möjliga konfidentialitet gällande ert deltagande görs, exempelvis används endast fiktiva namn och inga specifika förskolor nämns.
Återigen, stort tack!
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se
Lisa Larsson Evelina Nord