7. SLUTSATS OCH AVSLUTANDE DISKUSSION
7.2 Förslag till vidare forskning
Vår studie har begränsats till att belysa kvinnors sjukfrånvaro i ett industriföretag ur ett genusperspektiv. Genusperspektivet har bidragit till att ge en ökad förståelse för hur skapandet av genus i en traditionellt sett manligt värld kan förklara varför kvinnor är mer sjukskrivna än män. Vi ser att en naturlig fortsättning på vår studie är att utöka analysen med intersektionalitet som analytiskt perspektiv och att det då eventuellt går att fånga upp andra kulturella aspekter som bidrar till att förklara kvinnors högre sjukfrånvaro. Ett viktigt kunskapsbidrag som vår studie har bidragit med är att ledarskapet har en stor betydelse i hanteringen av sjukskrivningar och i processen kring hur kön skapas i företaget. En naturlig vidare forskning är att mer ingående studera ledarskapet och dess roll i de processer som påverkar kvinnors sjukfrånvaro ur ett genusperspektiv. Vår studie har genomförts inom en ett företag som är mansdominerat. Ett vidare forskningsuppslag är att se på kvinnors sjukfrånvaro ur ett genusperspektiv inom ett företag som är kvinnodominerat.
66
REFERENSER
Aagestad, C., Johannessen, H., Tynes, T., Gravseth, H., & Sterud, T. (2014). Work-related psychosocial risk factors for long-term sick leave. Journal of
Occupational & Environmental Medicine, 56(8), 787-793.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber. Acker, J. (1999). Gender and organizations. In Chafetz, J. S. (Ed.), Handbook of
the sociology of gender. New York: Kluwer Academic.
Allebeck, P., & Mastekaasa, A. (2004). Risk factors for sick leave - general studies. Scandinavian Journal of Public Health, 32(5), 49.
Allvin, M., Wiklund, P., Härenstam, A., & Aronsson, G. (1999). Frikopplad eller
frånkopplad om innebörder och konsekvenser av gränslösa arbeten.
Arbetslivsinstitutet.
Alvesson, M., & Billing, Y. (2011). Kön och organisation Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M., & Sköldberg, K. (2008). Tolkning
och reflektion: Vetenskapsfilosofi och kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Amundsdotter, E. (2010). Att framkalla och
förändra ordningen: Aktionsorienterad genusforskning för jämställda
organisationer. Stockholm: Gestalthusets Förlag.
Angelöw, B. (2002). Friskare arbetsplatser: Att utveckla en attraktiv, hälsosam
och välfungerande arbetsplats. Lund: Studentlitteratur.
Angelöw, N., Johansson, P., Lindahl, E., & Lindström, E. (2011). Kvinnors och
mäns sjukfrånvaro. IFAU - Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.
Arbetsmiljöverket. (2015). Systematiskt arbetsmiljöarbete. Hämtad den 14 maj 2015 från http://www.av.se/sam/
Beemsterboer, W., Stewart, R., Groothoff, J., & Nijhuis, F. (2009). A literature review on sick leave determinants (1984-2004). International Journal of
67
Bernstrom, V. & Kjekshus, L. (2012). Leading during change: the effects of leader behavior on sickness absence in a Norwegian health trust.
BMC Public Health. 12:799, 1-14.
Boxall, P. & Purcell, J. (2011). Strategy and Human Resource Management. New York: Palgrave MacMillan.
Bryman, A. (2012). Social research methods. Oxford: Oxford University Press 4. ed.
Casini, A., Godin, I., Clays, E., & Kittel, F. (2013). Gender difference in sickness absence from work: A multiple mediation analysis of psychosocial factors. European Journal of Public Health, 23(4), 635-642.
Connell, R. W. & Wood, J. (2005). Globalization and Business Masculinities. Men and Masculinities, 7(4), 347-364.
Connell, R. (2012). Gender, health and theory: Conceptualizing the issue, in local and world perspective. Social Science & Medicine, 74(11), 1675-1683.
Dellve, L., & Wikström, E. (2006). Hållbart ledarskap i sjukvården - utveckling av ledarskap och stödstrukturer ur individ- och organisationsperspektiv. Hämtad den 26 mars 2015 från www.vgregion.se
Ekberg, K. & Ståhl, C. (2014). Arbetsplatsens betydelse för arbetsförmågan. I K., Ekberg (Red). Den relativa arbetsförmågan. Teoretiska och praktiska perspektiv. Lund; Studentlitteratur.
Fejes, A., & Thornberg, R. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber. Fogelberg, A. (2005). Ledarskap och kön; en studie av ledare och maskuliniteter
i ett verkstadsföretag. Avhandling vid avdelningen för pedagogik inom arbetsliv
och utbildning (PiAU), vid Institutionen för beteendevetenskap. Linköpings Universitet.
Folkhälsoinstitutet. (2009). Folkhälsorapport 2009. Stockholm: Socialstyrelsen. Försäkringskassan. (2012). Sjukskrivningar i olika yrken under 2000-talet. antalet
ersatta sjukskrivningsdagar per anställd 2002-2010. Socialförsäkringsrapport.
68
Försäkringskassan. (2013). Kvinnors sjukfrånvaro. redovisning av
regeringsuppdrag. Försäkringskassan.
Försäkringskassan. (2015). Jämställdhet och sjukfrånvaro. Kommande Socialförsäkringsrapport. Försäkringskassan.
Halldén, K. (2014). Könssegregering efter yrke på den svenska arbetsmarknaden år 2000-2010. I SOU 2014:81 (Red.), Yrke, karriär och lön- kvinnors och mäns
olika villkor på den svenska arbetsmarknaden. Statens Offentliga Utredningar.
Hensing, G. (2014). Kvinnor och mäns sjukfrånvaro. I SOU 2014:74 (Red.), Jämställdhet i socialförsäkringen? Forskningsrapport till delegationen
för jämställdhet i arbetslivet. Statens Offentliga Utredningar.
Hearn, J., Jyrkinen, M., Piekkari, R. & Oinonen, E. (2008). ‘‘Women Home and Away’’: Transnational Managerial Work and Gender Relations. Journal of
Business Ethics, 83(1), 41–54.
Higgins, C., Duxbury, L. & Julien, M. (2014). The relationship between work arrangements and work-family conflict. Work. 48(1), 69-81.
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - reflektioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig Tidsskrift, (3), 49-63.
Holme, M. I., Solvang, K. B., & Nilsson, B. (1997). Forskningsmetodik: Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Holmgren, K., Fjällström-Lundgren, M., & Hensing, G. (2013). Early identification of work-related stress predicted sickness absence in employed women with musculoskeletal or mental disorders: A prospective, longitudinal study in a primary health care setting. Disability and Rehabilitation, 35(5), 418- 426.
Hoschild, A. (2001). The time bind. When work becomes home and home becomes
work. Macmillan Publishers.
Hoschild, A. R., & Machung, A. (2012). The second shift: Working families and
the revolution at home. New York: Penguin Books.
Hultberg, A., Skagert, K., Ekbom Johansson, P., & Ahlborg, G. (2010). Kunskap
och metoder för hälsofrämjande arbetsplatser. ISM-rapport 9. Institutet för
69
Hultin, H., Hallqvist, J., Möller, J., Alexanderson, K., Lindholm, C., Johansson, G., & Lundberg, I. (2010). Low level of adjustment latitude - A risk factor for sickness absence. European Journal of Public Health, 20(6), 682-688.
Ilmarinen, J., Tuomi, K. & Seitsamo, J. (2005). New dimensions of work ability.
Assessment and Promotion of Work Ability, Health and Well-being of Ageing
Workers, 1280, 3-7.
Jakobsen, L., Nahnfeldt, C., Nyroos, L., Olin-Scheller, C. & Sandlund, E. (2010). Medarbetarsamtal som arena för att befästa normer kring medarbetarskap.
Arbetsmarknad & Arbetsliv, 16, 39-54.
Johansson, G. (2009). Hälsa och anpassningsmöjligheter som orsaker till självupplevd arbetsförmåga. Hämtad den 5 maj 2015 från: https://www.suntliv.nu/forskning/forskningsprojekt/?diarienr=080012
Jonsson, R., Lidwall, U. & Holmgren, K. (2013) Does unbalance gender composition in the workplace influence the association between psychosocial working conditions and sickness absence? Work, 46, 59-66.
Kanter, R M. (1977). Men and women of the corporation. New York: Basic Books.
Karasek, R. (1979). Job demands, job decision latitude, and mental strain: Implications for job redesign. Administrative Science Quarterly, 24(2), 285-308. Karasek, R., & Theorell, T. (1990). Healthy work: Stress, productivity, and the
reconstruction of working life. New York, N.Y.: Basic Books.
Korvajärvi, P. (1998). Reproducing Gendered Hierarchies in Everyday Work: Contradictions in an Employment Office. Gender, Work & Organization, Vol. 5 Issue 1, p19-30.
Kristensen, T. S. (1991). Sickness absence and work strain among Danish slaughterhouse workers: An analysis of absence from work regarded as coping behaviour. Social Science and Medicine, 32(1), 15-27.
Kuoppala, J., Lamminpää, A. Liira, J., & Vainio, H. (2008). Leadership, job well being, and health effects- a systemativ review and a meta-analysis. Journal
70
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvande, Elin (2003). Doing Gender in Organizations – Theoretical possibilities and Limitations. I: Gunnarsson, E. Where have all the structures gone? Doing
gender in organisations. Examples from Finland, Norway and Sweden. (Report
No. 33) Stockholm: Centre for Women’s Studies, Stockholm University.
Laaksonen, M., Mastekaasa, A., Martikainen, P., Rahkonen, O., Piha, K., & Lahelma, E. (2010). Gender differences in sickness absence - the contribution of occupation and workplace. Scandinavian Journal of Work, Environment &
Health, 36(5), 394.
Lidwall, U. & Marklund, S. (2006). What is healthy work for women and men? A case-control study of gender-and sector specific effects of psychosocial working conditions on long term sickness absence. Work, nr 27 s 153-63.
Lindberg, P. (2011). Hälsa och hälsofrämjande i arbetslivet. I H. Sandmark (Red.), Perspektiv på kvinnors hälsa i arbetslivet. Lund: Studentlitteratur.
Lindeberg, S., I., Rosvall, M., Choi, B., Canivet, C., Isacsson, S., Karasek, R., & Östergren, P. (2011). Psychosocial working conditions and exhaustion in a working population sample of swedish middle-aged men and women. European
Journal of Public Health, 21(2).
Leineweber, C., Baltzer, M., Magnusson Hanson, L. & Westerlund, H. (2012). Work-family conflict and health in Swedish working women and men: a 2-year prospective analysis (the SLOSH study). European journal of public health, 23(4), 710-716.
Marklund, S. (2005). Den höga sjukfrånvaron - problem och lösningar. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.
Mastekaasa, A. (2000). Parenthood, gender and sickness absence. Social Science
& Medicine, 50, 1827-1842.
Matud, M. P. (2004). Gender differences in stress and coping styles. Personality
and Individual Differences, 37, 1401-1415.
Messing, K., Dumais, L., Courville, J., Seifert, A. M., & Boucher, M. (1994). Evaluation of exposure data from men and women with the same job title. Journal
71
Niedhammer, I., Bugel, I., Goldberg, M., Leclerc, A., & Guéguen, A. (1998). Psychosocial factors at work and sickness absence in the gazel cohort: A prospective study. Occupational and Environmental Medicine, 55(11), 735-741. Nilsson, S. & Ekberg, K. (2014). Förutsättningar för arbetsförmåga och anställbarhet på arbetsmarknaden. I K., Ekberg (Red.), Den relativa
arbetsförmågan. Teoretiska och praktiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Nyberg, A., Westerlund, H., Magnusson Hanson, L. & Theorell, T. (2008). Managerial leadership is associated with self-reported sickness absence and sickness presenteeism among Swedish men and women. Scandinavian
Journal of public health, 36, 803-811.
Patton, M. Q. (2002). Qualitative research & evaluation methods. London: SAGE.
Reisine, S.T. & Fifield J. (1989). ”Defining disability for women and the problem of unpaid work”, Psychology of Women Quarterly, 12(4), 401–415. Repstad, P., & Nilsson, B. (2007). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i
samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur, 2007.
Riksförsäkringsverket. (2004). Orsaker till skillnader i kvinnors och mäns
sjukskrivningsmönster: En kunskapsöversikt. 2004:16. Riksförsäkringsverket
analyserar.
Rudman, L. & Mescher, K. (2013). Penalizing men who request a family leave: is flexibility stigma a femininity stigma? Journal of social issues. 69(2) 322-340. Sachs, L., & Krantz, I. (1991). Anthropology of medicine and society: A
new perspective for a multidisciplinary audience Stockholm: Enheten för
internationell hälso- och sjukvårdsforskning, Karolinska institutet.
Sandmark, H. (2011). Perspektiv på kvinnors hälsa i
arbetslivet. Lund: Studentlitteratur, 2011.
SBU. (2003). Sjukskrivning - orsaker, konsekvenser och praxis: En systematisk
litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering
72
SCB. (2015). Statistiska centralbyrån. Hämtad den 26 februari 2015 från http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-
amne/Arbetsmarknad/Sjukloner/Konjunkturstatistik-over-sjukloner-KSju/ Schreuder, J., Groothoff, J., Jongsma, D., Zweeden, N., Klink, J. & Roelen, C. (2012). Leadership effectiveness: a supervisors approach to manage return to work. Journal of occupational rehabilitation. 23(3), 428-437.
SOU. (2004). Den könsuppdelade arbetsmarknaden (SOU 2004:43). Statens offentliga utredningar.
Svedberg, P., & Alexanderson, K. (2012). Associations between sickness absence and harassment, threats, violence, or discrimination: A cross-sectional study of the Swedish police. Work, 42(1), 83-92.
Theorell, T., Westerlund, H., & Oxenstierna, G. (2005). Coping och sjukskrivning. I S. Marklund, M. Bjurvald, C. Hogstedt, E. Palmer & T. Theorell (Red.), Den höga sjukfrånvaron-problem och lösningar. Arbetslivsinstitutet.
Thomsson, K. (2013). Kvinnors sjukfrånvaro - en genusanalys. Thomsson & Partners AB.
Thurén, B. (2003). Genusforskning. frågor, villkor och utmaningar. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P., & Linghag, S. (2001). Det ordnar sig: Teorier
om organisation och kön. Lund: Studentlitteratur.
Wattis, L., Standing, K. & Yerkes, A. (2013). Mothers and work- life balance: exploring the contradictions and complexities involved in work- familt negotiation. Community, work and family, 16(1), 1-19.
Widerberg, K. (2007). Kön och samhälle. I H. Andersen, L. B. Kaspersen & S. Andersson (Red.), Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
West, C., & Zimmerman, D. H. (2002). Doing gender. I S. Fenstermaker, & C. West (Ed.), Doing gender, doing difference: Inequality, power, and institutional
73
Vänje, A. (2013). Under luppen: Genusperspektiv på arbetsmiljö och
arbetsorganisation. en kunskapssammanställning. Arbetsmiljöverket.
Väänänen, A., Toppinen-Tanner, S., Kalimo, R., Mutanen, P., Vahtera, J., & Peiró, J. M. (2003). Job characteristics, physical and psychological symptoms, and social support as antecedents of sickness absence among men and women in the private industrial sector. Social Science & Medicine, 57, 807-824.
Yukl, G. (1998). Leadership in organizations. Engelwood Cliffs, N J: Prentice Hall
Östlund, G., Cedersund, E., Hensing, G., & Alexanderson, K. (2004). Domestic strain: A hindrance in rehabilitation? Scandinavian Journal of Caring Sciences,
BILAGA 1
Intervjuguide till anställda
Faktorer som orsakar sjukskrivningar inom företaget 1) Kan du beskriva vad du gör en vanlig arbetsdag? - Beskriv dina vanligaste arbetsuppgifter.
- Hur många timmar arbetar du under en vecka? - Vilka är dina arbetstider? (flextid, övertid) - Tar du med arbetet hem?
- Har du möjlighet att påverka hur du lägger upp ditt arbete och dina arbetsuppgifter?
- Hur/vem gör dina arbetsuppgifter när du är sjuk?
- Hur fungerar samarbetet mellan dig och din chef respektive dina kollegor? - Är det något du skulle vilja ändra på i samarbetet?
2) Vad kräver arbetsuppgifterna av dig, dvs vad behöver du kunna för att utföra dina arbetsuppgifter på ett bra sätt?
- Har du det stöd (resurser, verktyg) du behöver för att lösa dina arbetsuppgifter på ett bra sätt?
- Har du de nödvändiga kunskaperna? - Behöver du lära mer? Vad i så fall?
3) Vilka förväntningar finns på dig som medarbetare i det här företaget? - Varifrån kommer förväntningarna? (chefer, kollegor?)
- Finns det motstridiga förväntningar? (konflikter) - Hur hanterar du de här förväntningarna?
- Hur jobbar företaget för att hjälpa dig som medarbetare att hantera dessa förväntningar?
- Vilka förväntningar har du på dig själv?
- Om du (eller dina kollegor) gjort en bra arbetsinsats, belönas du/ni då? (OM JA, hur?)
4) Hur tycker du att det går att kombinera ditt arbete med ditt familjeliv/hemsituation?
- Hur ser ditt familjeliv/hemsituation ut?
- Upplever du skillnader i hur kvinnor och män kan kombinera sitt arbete med sitt familjeliv/hemsituation?
5) Vad är det i ditt dagliga arbete som får dig att må bra? Ge exempel! - Vad är viktigast för att du ska må bra? (jobbrelaterat, annat?)
- Vad gör att du mår mindre bra i ditt arbete? Ge exempel! - Vad gör du själv för att må bättre?
- Vad gör du om du märker att någon inte mår bra på jobbet?
6) Har ditt hälsotillstånd förändrats under din tid du jobbat på företaget? Om ja, på vilket sätt då? Vad beror det på tror du?
Hanteringen av sjukskrivningar inom företaget
7) Hur uppfattar du att företaget (chefer, HR, etc) hanterar frågor som rör sjukskrivningar?
- Upplever du någon skillnad i hur kvinnor respektive män som är sjukskrivna bemöts i företaget?
- Har du någon gång känt att du bemötts annorlunda pga ditt kön
(positivt/negativt) av a) din närmaste chef/andra chefer? b) dina kollegor?
8) Vad kan du se för bidragande orsaker till att anställda blir sjukskrivna i det här företaget?
- Finns det skillnader mellan kvinnor och män när det gäller de orsaker som bidrar?
- Vad/vilka orsaker bidrog till att du blev sjukskriven?
9) Om du ser tillbaka på din sjukskrivningsperiod, hur hanterade/hanterar arbetsgivaren din sjukskrivning?
- Hur länge var du sjukskriven/har du varit sjukskriven? - Vad/vilka insatser gjordes/görs?
- Vem gjorde vad? (Vems initiativ? Vem tog kontakt?) - Hur upplevde du de kontakterna?
- När gjordes insatserna?
- Hur bemöttes du av din närmsta chef/andra chefer/HR och kollegor? - Vad har företaget gjort bra och mindre bra?
10) Hade företaget kunnat göra något annorlunda för att förhindra din sjukskrivning?
- Om ja, vad? Vad hade företaget kunnat göra för att förändra din fysiska och psykiska hälsa? (särskilda insatser?)
- Tror du själv att något utanför arbetet (ex i din hemsituation) har påverkat din sjukskrivning? Om ja, utveckla!
- Hade företaget, din chef eller dina kollegor kunnat göra något för att situationen utanför arbetet inte skulle ha påverkat sjukskrivningen?
Åtgärder som kan minska sjukfrånvaron inom företaget
11) Vilka åtgärder enligt din uppfattning skulle bidra till att minska sjukskrivningarna i företaget?
- Skulle dessa åtgärder skilja sig åt mellan kvinnor och män?
12) På vilket sätt signaleras det inom företaget att hälsa är viktigt och att företaget vill minska sjukskrivningarna?
- Vilka förutsättningar i arbetet är viktiga för att främja hälsa i företaget? (organisatoriska/praktiska och individuella)
13) På vilket sätt signaleras det inom företaget att de anställda ska kunna kombinera arbetsliv med familjeliv?
- Hur omsätts detta i praktiken?
14) Är det något som är utmärkande för det här företaget när det gäller hur man hanterar sjukskrivningar?
- Är det något som utmärker hur de sjukskrivna bemöts?
Är det något annat du vill tillägga?
BILAGA 2
Intervjuguide till arbetsledare
Faktorer som orsaker sjukskrivningar inom företaget
1) Vad kan du se för bidragande orsaker till varför anställda inom företaget blir sjukskrivna?
- Vad i arbetets utformning bidrar till sjukskrivningar?
- Finns det orsaker utanför arbetet som du ser har bidragit till de anställdas sjukskrivningar?
- Finns det en skillnad mellan kvinnor och män vad gäller orsaker?
2) Hur fungerar samarbetet mellan dig och dina anställda? - Hur ofta har ni kontakt?
- Hur får du kännedom om att en anställd mår dåligt?
- Skulle du vilja ändra på något i arbetsrelationen till dina anställda?
3) Vilka förväntningar finns på medarbetare inom företaget?
- Varifrån kommer dessa förväntningar? (Chefer, arbetskamrater, individen) - Hur hanterar medarbetarna dessa förväntningar?
- Finns det motstridiga förväntningar? Hur löses dessa?
- Hur jobbar företaget med att hjälpa medarbetarna att hantera förväntningarna? - Finns det en skillnad mellan kvinnor och män och deras sätt att hantera
förväntningarna?
4) Hur upplever du att det går för de anställda/sjukskrivna att kombinera sitt arbete med familjeliv/hemsituation?
- Finns det skillnad mellan kvinnor och män och hur de kan kombinera sitt arbete med familjeliv?
Hantering av sjukskrivningar inom företaget
- Vem initierar/gör vad? Vilka insatser ges? Hur? (tidigt/sent) - Vad händer när någon sjukanmäler sig första dagen?
- Vad händer när någon varit sjuk i mer än 14 dagar? - Vem sköter den sjukskrivnes arbetsuppgifter?
6) Vilken är din roll/arbetsuppgift som arbetsledare kring sjukskrivningar? - Vilka verktyg/kunskaper/instrument har du för att kunna utföra dina arbetsuppgifter på ett så tillfredställande sätt som möjligt? (saknas något)
7) Hur uppfattar du att företaget hanterar frågor som rör sjukskrivningar inom företaget?
- Vad gör företaget bra/mindre bra? Ge exempel
- Finns det någon skillnad i de insatser som erbjuds kvinnor och vilka insatser som erbjuds män?
8) Upplever du någon skillnad i hur kvinnor respektive män som är sjukskrivna bemöts inom företaget? (av närmsta chef/andra chefer, kollegor, HR-personal)
Åtgärder som kan minska sjukfrånvaron inom företaget
9) Vilka åtgärder, enligt din uppfattning, skulle bidra till att minska sjukskrivningarna inom företaget? (exempelvis andra insatser) - Skulle dessa åtgärder skilja sig åt mellan kvinnor och män?
10) Vilka förutsättningar i arbetet är betydelsefulla för att främja hälsa i företaget? (organisatoriska/praktiska och individuella)
- Skiljer sig dessa förutsättningar åt när det gäller kvinnor och män?
11) På vilket sätt signaleras det inom företaget att hälsa är viktigt och att företaget vill minska sjukskrivningarna?
- Hur omsätts detta i praktiken?
12) På vilket sätt signaleras det inom företaget att de anställda ska kunna kombinera arbetsliv med familjeliv?
- Hur omsätts detta i praktiken?
13) Är det något som är utmärkande för det här företaget när det gäller hur sjukskrivningar hanteras?
- Något som utmärker hur de sjukskrivna bemöts/hanteras?
Är det något annat som du vill tillägga?
BILAGA 3
Intervjuguide till representanter för HR, företagshälsovård och facklig
organisation
Hantering av sjukskrivningar inom företaget
1. Vilken är din roll/arbetsuppgift kring företagets hantering av sjukskrivningar?
- Var kommer du in i processen och vad gör du mer konkret? - Finns det något som du skulle vilja göra annorlunda?
- Vad skulle du kunna göra bättre?
2. Kan du beskriva hur företaget arbetar med sjukskrivningar?
- Vem initierar/gör vad?
- Vilka insatser ges? Hur? (tidigt/sent)
- Finns det någon skillnad i de insatser som erbjuds kvinnor och vilka
insatser som erbjuds män?
- Vad händer när någon sjukanmäler sig första dagen?
- Vad händer när någon varit sjuk i mer än 14 dagar?
3. Hur uppfattar du att företaget hanterar frågor som rör sjukskrivningar inom företaget?
- Vad gör företaget bra/mindre bra? Ge exempel
4. Kan du beskriva hur de som är sjukskrivna bemöts inom företaget, av andra chefer, av kollegor, HR-personal osv?
- Upplever du någon skillnad i hur kvinnor respektive män som är
sjukskrivna bemöts inom företaget? (av närmsta chef/andra chefer, kollegor, HR-personal)
- Något som är utmärkande för företaget i hur de sjukskrivna
bemöts/hanteras?
Faktorer som orsaker sjukskrivningar inom företaget
5. Var inom företaget/vilka avdelningar har man högst sjukfrånvaro sett utifrån psykosocial ohälsa?
- Finns det en skillnad mellan kvinnor och män i fråga om var de sjukskrivna
arbetar?
- Vilka arbetsuppgifter utför man på de avdelningarna?
- Vilka arbetsuppgifter utför man där?
6. Vad kan du se för bidragande orsaker till varför anställda inom företaget blir sjukskrivna?
- Vad i arbetets utformning bidrar till sjukskrivningar? - Vilka arbetstider har medarbetarna?
- I vilken utsträckning kan medarbetarna påverka sin arbetstid och
förläggningen av den?
- Finns det orsaker utanför arbetet som du ser har bidragit till de anställdas
sjukskrivningar?
- Finns det en skillnad mellan kvinnor och män vad gäller orsaker?
7. Vilka förväntningar upplever du finns på medarbetare inom företaget?
- Varifrån kommer dessa förväntningar? (Chefer, arbetskamrater,
individen)
- Hur hanterar medarbetarna dessa förväntningar? - Finns det motstridiga förväntningar? Hur löses dessa?
- Hur jobbar företaget med att hjälpa medarbetarna att hantera
förväntningarna?
- Finns det en skillnad mellan kvinnor och män och deras sätt att hantera
förväntningarna?
8. Hur upplever du att det går för de anställda/sjukskrivna att kombinera sitt arbete med familjeliv/hemsituation?
- Finns det skillnad mellan kvinnor och män och hur de kan kombinera
sitt arbete med familjeliv?
9. På vilket sätt signaleras det inom företaget att de anställda ska kunna kom binera arbetsliv
med familjeliv?
Åtgärder som kan minska sjukfrånvaron inom företaget