Förslag till vidare forskning

Som nämnts i diskussionen hade resultatet möjligen visat något annat om socialtjänstens röst även hade analyserats, alternativt om bara en målgrupp av klagande hade lyfts. Det kan således vara av vikt för vidare forskning inom det här området att lyfta flera personers perspektiv i frågor som rör familjehemsvård. Både individuellt och i förhållande till varandra för att ge djupare och mer nyanserad bild av vilka brister som upplevs och anmäls till en tillsynsmyndighet.

33

Referenser

Blom, B., & Morén, S. (2007). Insatser och resultat i socialt arbete. Studentlitteratur.

Blom, B., Morén, S., & Nygren, L. (2011). Inledning: Utvärdering i socialt arbete. I B, Blom., S, Morén., & L, Nygren (red.), Utvärdering i socialt arbete: Utgångspunkter, modeller och användning (s. 17–33). Natur & Kultur.

Bryman, A. (2013). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Liber.

Danermark, B. (2011). Metateoretiska perspektiv på utvärdering. I B, Blom., S, Morén., & L, Nygren (red.), Utvärdering i socialt arbete: Utgångspunkter, modeller och användning (s. 55–70). Natur & Kultur.

De Wilde, L., & Vanobbergen, B. (2020). “Several times I have asked the judge to get my children back”: 10 years of foster care complaints at the Flemish Office of the Children's Rights Commissioner. Child & Family Social Work, 25, 725-732.

https://doi.org/10.1111/cfs.12766

Furness. S. (2009). A Hindrance or a Help? The Contribution of Inspection to the Quality of Care in Homes for Older People. British Journal of Social Work 39, 488–505.

https://doi.org/10.1093/bjsw/bcm146

Ghaffar, W., Manby, M., & Race, T. (2012). Exploring the Experiences of Parents and Carers whose Children Have Been Subject to Child Protection Plans. British Journal of Social Work, 42, 887-905. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcr132

Hood, R., Nilsson, D., & Habibi, R. (2018). An analysis of Ofsted inspection reports for children's social care services in England. Child & Family Social Work. 24(2) 227–237. https://doi.org/10.1111/cfs.12607

Hämberg, E. (2017). Tillsyn I teori och praktik – om statlig styrning och kontroll av

socialtjänstens individ och familjeomsorg. [Doktorsavhandling, Örebro universitet]. DiVA. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-25941

34

Hämberg, E., & Sedelius, T. (2016). Inspection of social services in Sweden: a comparative analysis of the use and adjustment of standards, Nordic Social Work Research, 6:2, 138-151. https://doi.org/10.1080/2156857X.2016.1156015

Inspektionen för vård och omsorg. (2014). Tar socialtjänsten sitt ansvar för barn och unga? Hantering av anmälningar och genomförande av utredningar. (Artikelnummer IVO 2014– 27) Inspektionen för vård och omsorg.

https://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/tar-socialtjansten-sitt-ansvar-for-barn-och-unga/

Inspektionen för vård och omsorg. (2019a). Anmäl vårdskada - lex Maria. Hämtad 2021-01-06 från

https://www.ivo.se/anmala-och-rapportera/anmala-och-rapportera-som-yrkesverksam/anmal-vardskada---lex-maria/

Inspektionen för vård och omsorg. (2019b). Om IVO. Hämtad 2021-01-01 från www.ivo.se/om-ivo/

Inspektionen för vård och omsorg. (2019c). Tillsyn. Hämtad 2021-03-13 från www.ivo.se/tillsyn/

Inspektionen för vård och omsorg. (2021). Vad har IVO sett 2020? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister för verksamhetsåret 2020. (Artikelnummer IVO 2021– 2). Inspektionen för vård och omsorg.

https://www.ivo.se/publicerat-material/rapporter/vad-har-ivo-sett-2020/

Lindgren, L. (2011). Utvärderingens baksidor. I B, Blom., S, Morén., & L, Nygren (red.), Utvärdering i socialt arbete: Utgångspunkter, modeller och användning (s. 88–99). Natur & Kultur.

Patel, R., & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning (5 uppl.). Studentlitteratur.

35

Pålsson, D. (2020). Securing the floor but not raising the ceiling? Operationalising care quality in the inspection of residential care for children in Sweden. European Journal of Social Work, 23(1), 118–130. https://doi.org/10.1080/13691457.2018.1476331

Singer, A. (2019). Barnets bästa: Om barns rättsliga ställning i familj och samhälle. Norstedts Juridik AB.

Schofielad, G., Moldestad, B., Höjer, I., Ward, E., Skillbred, D., Young, J., & Havik, T. (2011). Managing Loss and a Threatened Identity: Experiences of Parents of Children Growing Up in Foster Care, the Perspectives of their Social Workers and Implications for Practice. British Journal of Social Work, 41, 74–92. https://doi.org/10.1093/bjsw/bcq073

Socialstyrelsen. (2012). Dokumentation av barnets bästa inom socialtjänsten (Artikelnummer 2012-6-16).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2012-6-16.pdf

Socialstyrelsen. (2020a). Barn i familjehem - umgänge med föräldrar och andra närstående: Kunskapsstöd för socialtjänstens bedömningar (Artikelnummer 2020-3-6675).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2020-3-6675.pdf

Socialstyrelsen. (2020b). Barn och unga placerade i familjehem. Hämtad 2021-03-07 från

www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/barn-och-unga/barn-och-unga-i-socialtjansten/placerade-barn-och-unga/familjehem/

Socialstyrelsen. (2020c). Kunskapslyft för barnets rättigheter: Redovisning av Socialstyrelsens utvecklingsarbete (Artikelnummer 2020-5-6796).

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-5-6796.pdf

Socialstyrelsen. (2020d). Placerade barn och unga – handbok för socialtjänsten

(Artikelnummer 2020-3-6640). https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/handbocker/2020-3-6640.pdf

36 SOU (2020/21:19). Frågor om placerade barn och unga.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/arende/betankande/fragor-om-placerade-barn-och-unga_H801SoU19/

Unicef. (u.å.). Barnkonventionen. Hämtad 2021-03-07 från www.unicef.se/barnkonventionen/las-texten#kort-version

Vedung, E. (2011). Några traditionella utvärderingsmodeller. I B, Blom., S, Morén., & L, Nygren (red.), Utvärdering i socialt arbete: Utgångspunkter, modeller och användning (s. 103–121). Natur & Kultur.

Wrigstad, J. (2018). The inside of a paradigm. An expedition through an incident reporting system. [Doktorsavhandling, Lunds universitet]. Lunds universitets publikationer – elektroniskt arkiv. https://lup.lub.lu.se/record/0393f519-b590-4cb0-82ed-e95dd35ca597

37

Bilaga 1

Projekttitel: ”Kan ni granska den här socialtjänsten?”

En kvalitativ studie gällande vilken typ av brister som anmäls till IVO i ärenden som rör familjehemsvård.

Student/studenter: Matilda Caris Lindblom & Jonna Dufåker Handledare: Maria Fjellfeldt

^Ja Tveksamt Nej

1 Kan frivilligheten att delta i studien ifrågasättas, d.v.s. innehåller studien t.ex. barn, personer med nedsatt kognitiv förmåga, personer med psykiska funktionshinder samt personer i

beroendeställning i förhållande till den som utför studien (ex. på personer i beroendeställning är patienter och elever)?

x

2 Innebär undersökningen att informerat samtycke inte kommer att inhämtas (d.v.s. forskningspersonerna kommer inte att få full information om

undersökningen och/eller möjlighet att avsäga sig ett deltagande)?

x

3 Innebär undersökningen någon form av fysiskt ingrepp på

forskningspersonerna?

x

4 Kan undersökningen påverka forskningspersonerna fysiskt eller psykiskt (t.ex. väcka traumatiska minnen till liv)?

x

5 Används biologiskt material som kan härledas till en levande eller avliden människa (t.ex. blodprov)?

38 6 Avser du att behandla känsliga

personuppgifter som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (t.ex. ett register)?

Med känsliga personuppgifter avses, enligt Personuppgiftslagen (PuL), uppgifter som berör hälsa eller sexualliv, etniskt ursprung, politiska åsikter, religiös eller filosofisk övertygelse samt medlemskap i fackförening

x

7 Avser du att behandla personuppgifter som avser lagöverträdelser som innefattar brott, domar i brottmål, straffprocessuella tvångsmedel eller administrativa

frihetsberövanden, och som ingår i eller är avsedda att ingå i en struktur (t.ex. ett register)?