Förslag till vidare forskning

Vidare forskning skulle kunna beröra samverkan hos aktörer inom SSPF. Å ena sidan nämndes samverkans positiva aspekter, å andra sidan nämndes avsaknadens fungerande samverkan och möjligheter att påverka. Hur skulle relevanta aktörer kunna få en bättre samverkan? För en vidare uppföljning av ovan nämnda frågeställning skulle det vara intressant att se vad ett uppstartat projekt med ökad samverkan ger för resultat. Utöver en vidare forskning med fokus på aktörers arbete skulle det även vara intressant att undersöka ungdomarnas perspektiv i mötet med olika myndigheter. Hur beskriver ungdomarna mötet med SSPF?

Referenser

Aftonbladet (18 september 2020a) Narkotikabrott vanligare bland unga. Hämtad 2021-02-19 från: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/86wX8W/narkotikabrott-vanligare-bland-unga

Aftonbladet (27 september 2020b) Barn i riskzon måste fångas upp tidigt. Hämtad 2021-02-19 från: https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/OQndjA/barn-i-riskzon-maste-fangas-upp-tidigt

Andershed, A-K. & Andershed, H. (2019). Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende bland unga: Att använda teori och forskning i praktiken. I Barn och unga som begår brott eller riskerar att begå brott. Kunskapsstöd för socialtjänsten om att

identifiera, utreda och bedöma behov. Stockholm: Socialstyrelsen.

Andersson, B. (2013). Finding ways to the hard to reach-considerations on the content and concept of outreach work.European Journal of Social Work, 16(2), 171–186.

Anthony, E. K., Alter, C. F., Jenson, J. M. (2009) Development of a Risk and

Resilience-Based Out-of-School Time Program for Children and Youths. Social work (New York), 2009–01, Vol.54 (1), p.45–55

Brunson, R. K., & Pegram, K. (2018). "Kids Do Not So Much Make Trouble, They Are Trouble": Police-Youth Relations. The Future of Children; Princeton Vol. 28, Iss.

1, (Spring 2018): 83–102.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (tredje upplagan). Stockholm:

Liber.

Burman, A. (2014). Pedagogikens idéhistoria: uppfostringsidéer och bildningsideal under 2500 år. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Cederlund, C. & Berglund, S. (2017). Socialpedagogik: pedagogiskt socialt arbete.

(Upplaga 2). Stockholm: Liber.

Ekberg, M., S. (2010). Dom kallar oss värstingar: om ungas lärande i mötet med skola, socialtjänst och polis. Diss. Växjö : Linnéuniversitetet, 2010. Växjö.

Folkhälsomyndigheten. (2020). Förebyggande arbete inom ANDTS. Hämtad 2021-02-19: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/andts/forebyggande-arbete-inom-andts/.

Garcia, R. (1 december 2020). Två fall av misshandel under ett dygn på skola i Växjö.

SVT nyheter. Hämtad 2021-02-19: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/tva- misshandel-pa-tva-dagar-pa-skolan-teleborg-centrum

Jenson, J., M. (2010). Advances in Preventing Childhood and Adolescent Problem Behavior. Research on Social Work Practice, 19(5), 701–713.

Jenson, J., M. (2019). Improving Behavioral Health in Young People: It Is Time for Social Work to Adopt Prevention. Research on Social Work Practice 2020, Vol. 30(7) 707–711.

Johansson, T. (2012). Den lärande människan: utveckling, lärande, socialisation. (1.

uppl.) Malmö: Liber.

Justitiedepartementet. (2017). Tillsammans mot brott: ett nationellt brottsförebyggande program : kortversion av regeringens skrivelse 2016/17:126. Stockholm:

Justitiedepartementet, Regeringskansliet.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (Tredje [reviderade] upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Nystrand, C., Feldman, I., Sarkadi, S. (2020). Att sätta värde på tidiga insatser. Ett evidensbaserat beslutsstöd för sociala investeringar. Socialmedicinsk tidskrift.

Patel, E. (2013). Polisers syn på brottsförebyggande arbete: uppdraget "Satsningen på fler poliser". Stockholm: Brottsförebyggande rådet (BRÅ).

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Regeringen. (30 november 2019). Kommunernas ansvar för brottsförebyggande arbete., Uppdaterad 2 december 2019. Hämtad 2021-02-17:

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2019/11/kommunernas-ansvar-for-brottsforebyggande-arbete-utreds/.

Sandahl, J. (2014). Skolan som skyddsfaktor - Om skolans betydelse för att avstå från kriminalitet bland ungdomar i Stockholms stad. Utvecklingsenheten

www.stockholm.se/utveckling. Hämtad 2021-03-09:

SFS 2018:1197. Förenta nationernas konvention om barns rättigheter. Hämtad 2021-03-09:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20181197-om-forenta-nationernas-konvention_sfs-2018-1197

Skolverket. (2019). Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda: hur skolan kan arbeta mot trakasserier och kränkningar. Stockholm: Skolverket.

Socialstyrelsen. (2020). Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund:

Studentlitteratur.

Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva).

Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wik, M. (9 september 2020). Polisen: Din användning av droger föder gängkriminalitet i Örebro. SVT nyheter. Hämtad 2021-02-19 från:

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/polisen-din-anvandning-av-droger-foder- gangkriminaliteten-i-orebro?fbclid=IwAR3rEwUZJX5aFp3wu1wnR-

ucGECufFLrM53rKHnm9wU8l-nEeX9dakzu5Jk

Vision. (2020). Socialchefsrapporten 2020 - För en likvärdig socialtjänst. Hämtad 2021-03-09: https://via.tt.se/data/attachments/00298/ce00b9f4-cfc1-4889-8a0a-27936c9e5c9c.pdf

Wigzell, O. & Rehnman, J. (21 februari 2020). Debatt: Tidiga insatser hindrar barn att begå brott. Aftonbladet. Hämtad 2021-02-19 från:

https://www.aftonbladet.se/debatt/a/50zOvm/tidiga-insatser-hindrar-barn-att-bega- brott?fbclid=IwAR1qGdLp0g4QNQX1IJfMUh5AEgzxv_nASZA1XkmZl_Y eWYP5qV5nc Wq3YEU

Bilagor

Bilaga 1 Intervjuguide Inledande frågor

Berätta om dig själv, hur gammal är du?

Vilken utbildning har du?

När utbildade du dig?

Verksamheten och arbetet Vad är din befattning?

Hur har du lärt dig ditt arbete?

Hur länge har du arbetet inom din nuvarande tjänst?

Hur fungerar verksamheten du arbetar på?

Finns det några pågående projekt?

Vilka riktlinjer arbetar ni efter?

Vilka är dina huvudsakliga arbetsuppgifter?

Kan du beskriva hur ett möte med ungdomar kan se ut?

Vilken betydelse har mötesplatsen för mötet?

- Exempelvis socialpedagog i skola, rasterna/klassrum/matsal Hur tror du att ungdomarna uppfattar insatserna i dessa miljöer?

- Hur upplever du deras attityd?

Finns det tillräckligt med arenor för ungdomarna?

- Eller vill de komma ifrån de vuxna?

Preventivt arbete

Vad upplever du att ditt arbete har för påverkan?

Hur förmedlar ni att ert arbete är av intresse att främja barn och ungas utveckling?

Vilka egenskaper är viktiga för att få ett framgångsrikt arbete?

Vad upplever du fungerar bra, som gör att du kan motverka ett normbrytande beteende?

Vad är din största utmaning i arbetet?

Vad upplever du vara ett hinder?

Hur ser er kommunikation med ungdomarna ut?

Hur önskar du att kommunikationen var mellan er och ungdomarna?

Hur anser du engagemanget hos föräldrar/vårdnadshavare är?

Vad är din vision gällande det förebyggande arbetet de kommande 5 åren?

Är det något som vi glömt att fråga om, något du vill tillägga?

Bilaga 2 Informationsbrev

Hej! Vi är två studenter som läser programmet Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård 180 hp vid Linnéuniversitetet, Växjö. Vi arbetar för tillfället med vår kandidatuppsats där vi i vårt arbete ska utföra intervjuer med personer som arbetar med att förebygga ett normbrytande beteende hos barn och unga. Vi vill i vår studie

undersöka arbetets utförande utefter riktlinjer, arbetets utformning samt faktorer som upplevs som främjande respektive hindrande för det preventiva arbetet med barn och unga.

Intervjun beräknas ta cirka 45 minuter och kommer utföras via digitala verktyg.

Intervjufrågorna kommer inneha frågor gällande arbetsuppgifter, upplevelser av arbetet i praktiken samt hur kommunikationen och bemötandet med barn och unga ser ut.

Intervjun kommer bli ljudinspelad för att sedan transkriberas och behandlas

konfidentiellt, vilket innebär att obehöriga inte kommer kunna ta del av materialet samt att du som intervjuperson inte kommer kunna identifieras i vår publicerade studie.

Observera att ditt deltagande är frivilligt och du har möjlighet att avbryta deltagandet när du vill.

Har du några frågor eller funderingar så är du välkommen att höra av dig!

Med vänliga hälsningar,

Sofia Engwall, se223aj@student.lnu.se, 072-XXX XX XX Sofie Fredriksson, sf222sf@student.lnu.se, 076-XXX XX XX

Handledare: Åsa Schmähl Bolmvall asa.schmahlbolmvall@lnu.se 070-XXX XX XX

Bilaga 3 Missivbrev

Inom all samhällsvetenskaplig forskning finns det etiska riktlinjer. De vi använder oss av är de som presenterats av Vetenskapsrådet. För att göra allt vi kan för att ditt deltagande i vår studie ska vara etiskt riktigt vill vi visa dig dessa riktlinjer och hur vi ser på dem.

Informationskravet – innebär att du som deltagare ska vara fullt införstådd med studiens syfte och tekniken för datainsamling. Det innebär också att du ska veta vilka vi är, vilken utbildning vi tillhör och var du kan nå oss. Dessutom innebär det att du ska veta att ditt deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig för att inte delta längre.

Samtyckeskravet – innebär att allt ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det något du inte gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Eller så kan du avsluta ditt deltagande i studien.

Konfidentialitetskravet – innebär att ingen, förutom vi, kommer att kunna förstå att det är just du som deltagit i studien och delgett oss dina erfarenheter.

Nyttjandekravet – innebär att du ska vara helt införstådd i vad studien/ uppsatsen kommer att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras. Du kommer att få ett exemplar av uppsatsen om du vill.

Vi hoppas att du med detta känner dig lugn och är motiverad att delta i vår studie. För oss är det särskilt viktigt att du vill dela med dig av dina erfarenheter till oss - då det är just dem vi intresserar oss för.

Med vänliga hälsningar,

Sofia Engwall, se223aj@student.lnu.se, 072-XXX XX XX Sofie Fredriksson, sf222sf@student.lnu.se, 076-XXX XX XX

Handledare: Åsa Schmähl Bolmvall, asa.schmahlbolmvall@lnu.se, 070-XXX XX XX