“Vårt motto är att vi skapar världsmedborgare”: Yrkesverksammas preventionsarbete för att motverka barn och ungas normbrytande beteende.

Examensarbete

“Vårt motto är att vi skapar världsmedborgare”

Yrkesverksammas preventionsarbete för att

motverka barn och ungas normbrytande beteende.

Författare: Sofia Engwall och Sofie Fredriksson

Handledare: Åsa Schmähl Bolmvall Examinator: Martin Hugo

Termin: VT21

Ämne: Pedagogik

Nivå: Grundnivå

Kurskod: 2MB53E

Linnéuniversitetet. Institutionen för pedagogik. Pedagogik med inriktning ungdoms- och missbruksvård, uppsatsarbete 15 hp

Titel ”Vårt motto är att vi skapar världsmedborgare”

Yrkesverksammas preventionsarbete för att motverka barn och ungas normbrytande beteende

Engelsk titel “We create world citizens”

Professionals prevention work to prevent children and young peoples anti-social behaviour

Författare Sofia Engwall och Sofie Fredriksson Handledare Åsa Schmähl Bolmvall

Datum Mars 2021 Antal sidor 37

Sammanfattning

Syftet med studien var att se hur yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) beskriver sitt preventiva arbete för att motverka ett normbrytande beteende hos barn och unga. Den metodologiska utgångspunkten i studien var en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt. Vidare har vi även utgått från sociokulturell teori för att förstå interaktioners betydelse i samspel med förändringsprocesser. Studien baserades på fem kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med yrkesverksamma som är i kontakt med barn och unga dagligen.

De viktigaste resultaten som framkom i studien var relationens betydelse i förändringsarbetet tillsammans med barn och unga. Utöver en god relation ses ett informellt bemötande och förhållningssätt vara framgångsrika faktorer. Samverkan ses som ett dilemma hos samtliga respondenter där det å ena sidan ses som en framgångsfaktor, å andra sidan som en motgång. Ett preventivt arbete kräver medhåll från samtliga parter där vårdnadshavares motstridighet samt ungas syn på auktoritet försvårar arbetet. I studien framkom också hur viktigt arbetet är, trots svårigheter gällande resurser, ungdomarnas attityder och brister i samverkan. Intressant är att det finns en vilja hos både skola, socialtjänst, polis och fritid att arbeta mot samma mål - att förebygga och motverka barn och ungas normbrytande beteende.

Nyckelord

Barn och unga, främjande arbete, normbrytande beteende, preventivt arbete och SSPF (skola, socialtjänst, polis, fritid)

Tack

Vi vill rikta ett stort tack till respondenterna som delgav oss sina kunskaper, upplevelser och erfarenheter. Utan er hade det inte varit möjligt!

Tack till vår handledare Åsa Schmähl Bolmvall för vägledning och den konstruktiva kritiken vi har fått under vår uppsatsprocess.

Sist, en applåd till oss själva. “Detta löser la vi”, och det gjorde vi ju också.

Växjö Mars 2021

Innehållsförteckning

1 Inledning ____________________________________________________________ 1 2 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 2

2.1 Frågeställningar __________________________________________________ 2

3.1 Samhällets ansvar _________________________________________________ 2

3.2 Förebyggande arbete och ansvarsfördelning ____________________________ 3

4.1 Normbrytande beteende ____________________________________________ 4

4.2 Skolanknytning och kognitiva förmågor _______________________________ 5

4.3 Förebyggande arbete på svåråtkomliga arenor ___________________________ 6

4.4 Vägen till en framgångsrik insats _____________________________________ 7

4.5 Främjade faktorer _________________________________________________ 7

4.6 Förhållningsätt och bemötande _______________________________________ 8

4.7 Hindrande faktorer ________________________________________________ 9

5.1 Sociokulturellt perspektiv __________________________________________ 10

6.1 Metodologiska utgångspunkter ______________________________________ 11

6.2 Kvalitativ metod _________________________________________________ 11

6.2.1 Semi-strukturerade intervjuer ___________________________________ 11

6.3 Urval __________________________________________________________ 12

6.4 Förberedelser och genomförande ____________________________________ 12

6.5 Material och datainsamling ________________________________________ 13

6.6 Bearbetning och analys av insamlad empiri ____________________________ 14

6.7 Kvalitetskriterier _________________________________________________ 14

6.8 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 15

7.1 Ett praktiskt förebyggande arbete ____________________________________ 16

7.1.1 Förebyggande arbete inom skolan _______________________________ 17

7.1.2 Fältsekreterarens beskrivning: __________________________________ 18

7.1.3 Fritidsledarens beskrivning: ____________________________________ 18

7.1.4 Polisens beskrivning: __________________________________________ 19

7.1.5 Förebyggande arbete i utomstående verksamhet ____________________ 19

7.2 Framgångsrika faktorer för ett främjande preventionsarbete _______________ 20

7.2.1 Relationsskapande ____________________________________________ 20

7.2.2 Förhållningssätt och bemötande _________________________________ 21

7.2.3 Samverkan __________________________________________________ 22

7.3 Svårigheter i det preventiva arbetet __________________________________ 23

7.3.1 Samhället ___________________________________________________ 23

7.3.2 Bristande samarbete __________________________________________ 24

7.3.3 Ekonomins påverkan och fördelning av resurser ____________________ 24

7.3.4 Barn och ungas påverkan ______________________________________ 25

8.1 Teoretisk analys _________________________________________________ 26

8.2 Resultatanalys i perspektiv till tidigare forskning _______________________ 27

8.2.1 Miljön och normbrytande beteende _______________________________ 27

8.2.2 Preventivt arbete inom olika arenor ______________________________ 28

8.2.3 Främjande faktorer ___________________________________________ 30

8.2.4 Hindrande faktorer ___________________________________________ 31

9.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 32

9.1.1 Val av metod ________________________________________________ 32

9.1.2 Urval ______________________________________________________ 32

9.1.3 Datainsamling och analys ______________________________________ 33

9.1.4 Kvalitetskriterier _____________________________________________ 33

9.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 34

9.2.1 Yrkesverksammas preventiva arbete med barn och unga ______________ 34

9.2.2 Främjande faktorer i det preventiva arbetet med barn och unga ________ 35

9.2.3 Svårigheter i det preventiva arbetet med barn och unga ______________ 35

10.1 Förslag till vidare forskning _______________________________________ 37

Bilaga 1 Intervjuguide _________________________________________________ I

Bilaga 2 Informationsbrev ____________________________________________ III

Bilaga 3 Missivbrev _________________________________________________ IV

1 Inledning

Statistik från 2018 visar att pojkar i åldern 15–20 år stod för 20% av lagföringarna för misshandels- och sexualbrott. Vid samma tid utgjorde båda könen i samma ålder 19% av alla lagföringsbeslut (Socialstyrelsen, 2020). Nystrand, Feldman och Sarkadi (2020) hänvisar till en undersökning som framhäver att 8% av barn och unga i åldern 13–15 år bosatta i Uppsala län uppvisat ett utagerande beteende. En uppvisad beteendeproblematik möjliggör risken att utföra kriminella handlingar där Aftonbladet (2020a) uppmärksammar att bruk samt försäljning av narkotika når yngre individer, med start redan i 12-års åldern. I samhörighet med Aftonbladets uttalande visar Justitiedepartementet (2017) på en markant ökning gällande narkotikabrott hos ungdomar. En avsevärd ökning har skett genom åren där det slutgiltiga resultatet år 2015 visar hur individer under 20 år stod för en fjärdedel av alla narkotikabrott.

Utöver bekräftad brottslighet fylls nyhetssidor av artiklar gällande barn och ungas normbrytande agerande. “Två fall av misshandel under ett dygn på skola i Växjö” är rubriken på en nyhetsartikel publicerad i början av december, där ett av fallen innefattar våld från elev mot personal medan det andra uttrycker våld från elev till elev (Garcia, 2020). Ytterligare en artikel, ”Polisen: Din användning av droger föder gängkriminaliteten i Örebro” visar hur det inte tillhör ovanligheten att en 13-åring säljer droger och att gäng rekryterar yngre, icke-straffmyndiga personer för sin verksamhet (Wik, 2020). Att inneha ett normbrytande beteende i unga år har enligt forskning bevisat negativa konsekvenser i form av utanförskap och risk till kriminella handlingar. Åtgärder i form av tidiga, preventiva insatser öppnar en möjlighet att minimera risken för en fortsatt och utvecklad beteendeproblematik (Nystrand, Feldman & Sarkadi, 2020 ; Socialstyrelsen, 2020) där Aftonbladet (2020b) uttrycker att “ju yngre en person är, desto större påverkan kan vi ha”.

Ovan stycken visar att ett normbrytande beteende existerar i dagens samhälle. Utöver information från artiklar och publikationer har vi i olika sammanhang träffat barn och unga i olika miljöer där en negativ påverkan kan utveckla ett normbrytande beteende. Vi har träffat individer som det har gått bra för, men även de som har hamnat snett. Vi har även tidigare kunskap om hur aktörer bemöter och vill hjälpa barn och unga att hamna rätt, därav intresset av att undersöka aktörers preventiva arbete. Socialstyrelsen (2020) resonerar hur ett engagemang från flertal myndigheter och aktörer krävs i ett framgångsrikt preventivt arbete där skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) har en betydande roll. Den gemensamma nämnaren i ovanstående yrken är ett ständigt arbete med att utforma hjälp och stöd till barn och unga, både för de som är på väg in i, eller som redan befinner sig i riskmiljöer (Socialstyrelsen, 2020).

Wigzell och Rehnman (2020), generaldirektör och avdelningschef inom socialtjänsten,

uttrycker i en debattartikel att det normbrytande beteendet ökar risken att fler kriminella

handlingar utförs, där preventivt arbete och tidigt upptäckande skapar möjligheter till att

motverka att barn och unga hamnar i riskmiljöer. Samtidigt som Wigzell och Rehnman

visar på vikten av preventivt arbete uttrycker socialchefsrapporten utförd av Vision år

2020 att 58% av socialchefer anser att budgeten hindrar ett förebyggande arbete, där

specifikt preventiva insatser för barn och unga i riskzoner får lida (Vision, 2020). I

samhörighet med Visions rapport uttrycker Justitiedepartementet (2017) att myndigheter

och kommuner innehar bristande kunskap, vilket bidrar till minimerade resurser med

preventivt fokus - fastän vetskapen om preventiva insatsers betydelse.

Ur ett socialpedagogiskt perspektiv ses forskningsområdet som intressant, då det förändringsarbete yrkesverksamma utför grundas i relationer, interaktioner och motivation. Ett förändringsarbete inom socialpedagogiken innefattar att främja individers utveckling i samband med den interaktion som sker mellan professionell och den behövande (Cederlund & Berglund, 2017). Barn och ungas normbrytande beteende bidrar till negativa konsekvenser, både för den egna identitetsutvecklingen och samhället i stort.

Som yrkesverksam med huvudfokus på preventivt arbete möjliggörs en minimering av risk för ett vidare problembeteende hos den unge, där förändringsarbetets huvudmål är att förändra den nuvarande livssituationen.

2 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur yrkesverksamma inom skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) beskriver det preventiva arbetet för att motverka ett normbrytande beteende hos barn och unga.

2.1 Frågeställningar

Hur beskriver yrkesverksamma sitt preventiva arbete med barn och unga?

Vilka faktorer beskrivs som främjande i arbetet med barn och unga?

Vilka faktorer försvårar det preventiva arbetet med barn och unga?

3 Bakgrund

I följande avsnitt definieras inledningsvis de begrepp som är relevanta för studien.

Därefter beskrivs samhällets ansvar, preventivt arbete samt hur insatser tillämpas.

Begreppsdefinitioner

Normbrytande beteende: Normbrytande beteende beskrivs som ett problembeteende, vilket innefattar ett agerande som bryter mot normer och regler. Det normbrytande beteendet innefattar icke-aggressiva beteenden i form av skolk, snatteri och droganvändning, men även aggressivt normbrytande beteende i form av slagsmål, hot och djurplågeri. Handlingarna kan vara inom en kriminell ram, men även regel- och normbrott i form av skolk (Socialstyrelsen, 2020).

Preventivt: Prevention ses som ett förebyggande arbete, vilket i denna studie innefattar att förebygga normbrytande beteende och främja god identitetsutveckling. Ett preventivt arbete innebär att identifiera behov och utforma insatser innan ett problem uppstått (Folkhälsomyndigheten, 2020).

Främjande: Begreppet främjande kan sammankopplas med begreppet prevention som innebär att utforma insatser som främjar och gynnar den enskilda individens identitetsutveckling i positiv bemärkelse (Skolverket, 2019).

Svåråtkomliga arenor: Andersson (2013) beskriver att svåråtkomliga arenor ett

uppsökande arbete som utförs i skilda miljöer och sammanhang utanför en organiserad verksamhet.

3.1 Samhällets ansvar

Lagen om Förenta nationernas konvention om barns rättigheter (2018:1197) grundades

för att säkerställa varje barns bästa. Samhället har ett stort ansvar för att möjliggöra en

ansvar för att skydda barn och unga mot våld och tillgång till droger. Med utgångspunkt i Förenta nationernas konvention om barns rättigheter (2018:1197) har även socialtjänsten som myndighet ett ansvar att värna om barn och ungas utveckling. Enligt Socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden säkerställa trygga uppväxtförhållanden, främja den sociala utvecklingen och motverka ett riskbeteende. För att säkerställa en god utveckling hos barn och unga har socialnämnden skyldighet att utforma preventivt arbete för att motverka substansbruk, förebygga beteendeproblematik och främja en positiv identitetsutveckling.

Regeringen skapade redan år 1996 ett nationellt brottsförebyggande program (1996:59), vilket blev utgångspunkt för olika aktörers långsiktiga och preventiva arbete mot kriminalitet (Justitiedepartementet, 2017). Regeringen (2019) beskriver hur preventiva insatser sker på kommunal nivå där relevanta åtgärder formas i enlighet att anpassas till socialtjänsten, skolverksamhet och övrig samhällsplanering. För att säkerställa ett framgångsrikt preventionsarbete krävs ett samarbete mellan berörda aktörer, men främst att andelen aktörer som arbetar preventivt expanderas (Justitiedepartementet, 2017).

3.2 Förebyggande arbete och ansvarsfördelning

Preventivt arbete genomförs på olika nivåer. Den universella preventionen avser ett värdegrundsarbete följt av riktlinjer för att minimera barn och ungdoms risk att utveckla en beteendeproblematik (Socialstyrelsen, 2020). Regeringens ansvar i det förebyggande arbetet innefattar aktuella aktörer, där förutsättningarna ska vara utformade på ett sätt att yrkesverksamma kan utföra framgångsrika insatser och åtgärder (Justitiedepartementet, 2017).

Ett förebyggande arbete sker inom olika verksamheter och en gemensam nämnare är att förhindra ett normbrytande beteende och framtida kriminalitet hos barn och unga. Enligt Justitiedepartementet (2017) är skolan en betydelsefull aktör för att utföra preventiva insatser. Skolan har till uppdrag, att arbeta med etik, moral, normer och värden. Genom att inkludera brottsförebyggande information i undervisningen skapas en förståelse för rätt respektive fel. Det handlar om att arbeta främjande och förebyggande med värdegrunden för att motverka kränkningar och trakasserier och istället skapa social trygghet. En trygg miljö minimerar risken för normbrytande beteende (Justitiedepartementet, 2017). I Skollagen (2010:800) står det att elevhälsans uppdrag är att arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Skolverket (2019) betonar att elevhälsans insatser i form av samtal, stöd och anpassningar har en stor effekt i det långsiktiga och förebyggande arbetet. Att arbeta förebyggande skapar inte endast en trygghet och studiero i skolmiljön, utan även hos eleverna.

Socialtjänstlagen (2001:453) uttrycker att socialnämnden har ett uppdrag att arbeta uppsökande och förebyggande för att förhindra barn och ungas vistelse i riskmiljöer och i det sammanhanget utveckla ett normbrytande beteende. Det gör att de yrkesverksamma inom till exempel socialtjänsten har till uppgift att uppmärksamma individer som befinner sig i miljöer där andra aktörer, till exempel polis eller skola inte är inblandade.

Polislagen (1984:387) uttrycker i samhörighet med tidigare nämnda aktörer att ett

förebyggande och förhindrande arbete mot brottslig verksamhet ska ske för att förhindra

störning av ordning och säkerhet. Det förebyggande arbetet handlar om att förhindra både

normbrytande beteende och en kriminell livsstil. Polisväsendet arbetar informativt i

skolor samt är synliga och kontaktskapande i arenor barnen befinner sig i. Insatserna ska

motverka ett alkohol- och narkotikabruk och främja en god, normaliserad identitetsutveckling på generell nivå (Patel, 2013).

Enligt Socialstyrelsen (2020) är tidiga insatser ett tydligt exempel på förebyggande arbete. Barn och unga som tidigt visar ett normbrytande beteende har en avsevärd högre risk för ett fortsatt negativt beteende i framtiden om inte insatser sätts in. För att utföra ett framgångsrikt förebyggande arbete för barn och unga inom skolmiljön krävs en regelbunden analys av eventuell problematik och utsatthet. För att motverka diskriminering och kränkande behandling krävs kompetent personal med kunskaper om barn och ungas sociala samspel. En förståelse för problematiken underlättar det förebyggande arbetets struktur och framtida framgång där en trygg skolgång och skolanknytning minskar risken för en kriminell livsstil och utanförskap (Skolverket, 2019; Socialstyrelsen, 2020).

Utöver skolverksamhetens påverkan påvisas en brist på behörighet till gymnasiet samt alkohol- och narkotikabruk vara faktorer som gör att ett normbrytande beteende utvecklas (Nystrand, Feldman & Sarkadi, 2020). Att tidigt införa insatser mot ungdomsbrottslighet gynnar både individen och samhället i stort. Vid införandet av åtgärder från aktuella aktörer i individens unga år minskas risken för ytterligare problematik och kriminell livsstil i det framtida livet (Justitiedepartementet, 2017). För att säkerställa en framgångsrik brottsprevention anses tidiga insatser i form av att motverka skolmisslyckanden, påverka normer samt begränsandet av alkohol, narkotika, dopning och tobak vara centrala delar av det förebyggande arbetet (Socialstyrelsen, 2020).

Det tidiga, preventiva arbetet bör inriktas på ett effektivt och långsiktigt sätt genom att inkludera flertal aktörer och i samspel utföra arbetet. Det brottsförebyggande arbetets huvudfokus är att minimera brottsligheten, samtidigt som ytterligare aktörer inom socialtjänsten har som syfte att förebygga och främja en god identitetsutveckling hos barn och unga (Justitiedepartementet, 2017 ; SoL (2001:453). Tidiga, generella insatser har bevisats vara framgångsrika för att minimera risken för en fortsatt beteendeproblematik, vilket ökar betydelsen för en fortsatt och ökad användning (Nystrand, Feldman & Sarkadi, 2020 ; Socialstyrelsen, 2020).

4 Tidigare forskning

I detta avsnitt presenteras först det normbrytande beteendets uppkomst och påverkan samt det förebyggande arbetet hos olika aktörer inom olika verksamheter. Vidare synliggörs främjande respektive hindrande faktorer i det preventiva arbetet.

4.1 Normbrytande beteende

Ett normbrytande beteende kan visa sig på olika sätt. I ett historiskt perspektiv har det

alltid funnits, men det har beskrivit och benämnts på olika sätt. Det var först under 1980-

talet som strategier började utvecklas tillsammans med forskare i samspel med unga

samhällsmedborgare för att förstå barn och ungas beteende. För att förstå

beteendeproblematiken och ungas bruk av substanser, våldsutförande eller skolk

utvecklades kunskap för att förstå hur faktorer i individens liv påverkar

identitetsutvecklingen (Andershed & Andershed, 2019 ; Jenson, 2019). Företeelser som

att bryta mot föräldrars regler, skolka, klottra och snatta kan ses som mindre allvarliga

överträdelser av icke-aggressiv normbrytande karaktär, men i denna kategori infinner sig

även ett aggressivt normbrytande beteende i form av slagsmål, hot och sexuellt ofredande.

beskrivas som kriminella och brottsliga handlingar, men även beteenden som inte följer samhällets normer (Andershed & Andershed, 2019).

En tidig utveckling av ett normbrytande beteende kan ge fler konsekvenser än enbart fysisk och psykisk påverkan. I vuxen ålder kan det ge låg utbildningsnivå, arbetslöshet, missbruk, bristande socialt nätverk, instabila relationer och psykisk samt fysisk ohälsa (Andershed & Andershed, 2019). Utöver en individuell negativ konsekvens av individens beteende visar forskning på hur barn och ungas normbrytande beteende uppskattningsvis kostat USA 90 biljoner dollar per år (Jenson, 2019).

Det existerar dock ingen konkret förklaring till varför en del barn och unga utvecklar ett normbrytande beteende och utför icke-aggressiva samt aggressiva handlingar. Individens uppväxt i samspel med flertal faktorer skapar en identitet, normbrytande eller ej (Andershed & Andershed, 2019). Om den unge befinner sig en miljö som präglas av ett normbrytande förhållningssätt, bristande värderingar och minskad moral kan detta leda till ett fortsatt normbrytande beteende (Andershed & Andershed, 2019). Den osäkerhet gällande normbrytande beteendets uppkomst ställer krav på föränderliga preventiva insatser som gynnar den unika individens behov. Fastän att insatser är evidensbaserade är det ingen säkerhet att det fungerar i praktiken. Alla individer är unika med sina särskilda behov där en utmaning gällande effektiva, preventiva insatser rörande barn och unga kan uppstå (Andershed & Andershed, 2019 ; Jenson, 2010).

Utvecklingen av förebyggande insatser gällande barn och ungas normbrytande beteende har genomgått en avsevärd förändring de tre senaste årtiondena. I dagsläget existerar förebyggande program inriktade mot barn och ungas beteendeproblematik på både universell, selektiv och induktiv nivå. Flera aktörer är engagerade där den gemensamma nämnaren är att främja en positiv utveckling hos barn och unga, däremot är det sociala arbetet underrepresenterat gällande samhälleligt förebyggande arbete (Jenson, 2019).

4.2 Skolanknytning och kognitiva förmågor

Andershed och Andershed (2019) menar att barn och unga befinner sig på arenor där ett beteendeproblem kan uppmärksammas. Majoriteten av vardagen spenderas inom skolverksamhet, där det visats att en positiv skolgång gynnar individens utveckling samt minimerar ett normbrytande beteende. En gynnsam skolanknytning i form av relationer, skolprestation och tillfredsställd miljö har en positiv påverkan för en normativ identitet.

Jenson (2010) synliggör att med vetskapen om skolans betydelse har USA under senaste tiden implementerat förebyggande arbete inom skolmiljön för att motverka barn och ungas aggressioner i form av våldsbeteende och mobbning. Efter flertal skolskjutningar har förståelsen för att minimera våldsbejakande beteende uppmärksammats och insatser implementerats - även med evidens från ytterligare länder (Jenson, 2010).

För att säkerställa en trygg skolanknytning har relationen mellan elev-elev samt elev- pedagog uttrycks som en bidragande faktor för den unges möjlighet att utvecklas i en gynnsam miljö. Utöver positiva relationers påverkan visar en bra skolprestation på ökad kognitiv kunskap som höjer konsekvenstänk, problemlösningsförmåga och koncentrationsförmåga, vilket bidrar till en allmän ökad intelligens (Andershed &

Andershed, 2019).

För att samtidigt motverka ett normbrytande beteende och stärka den kognitiva

kunskapen samt skolanknytningen i helhet infördes Bridge-projektet i USA. Grunden

med Bridge-projektet var att interagera barn och unga med professionella stöttepelare

som ständigt uppmuntrade, utmanade och utvecklade individen i kognitiva och sociala förmågor (Anthony, Alter, Jenson, 2009). Bridge-projektets utgångspunkt var att skapa en framgångsrik relation mellan barn och professionell för att illustrera en god förebild, och på sådant sätt förändra barn och ungas synsätt. Interventionen inträffar utanför den ordinarie skoltiden för att minimera läs- och skrivsvårigheter och utveckla det sociala samspelet. Genom Bridge-projektet ökas möjligheten att förändra synen på aktuella normer och värderingar genom att utveckla en känsla av självständighet och respekt. Att förändra den aktuella synen öppnar möjligheten till att agera normativt och minimera risken för normbrytande beteende (Anthony et al., 2009). Vid interventionens slutskede visades ett resultat på utvecklad läs- och skrivförmåga och utvecklad akademisk kunskap, vilka bägge bidrog till stärkt självkänsla (Jenson, 2010).

4.3 Förebyggande arbete på svåråtkomliga arenor

Uppsökande arbete är ytterligare en viktig faktor i det förebyggande arbetet för att uppmärksamma barn och unga i svåråtkomliga arenor, det vill säga samlingsplatser som ungdomar skapar runt om i samhället. Det uppsökande arbetets mål är inte att finna en lösning, utan att istället vara en komponent till att förändra det nuvarande tankesättet som möjliggör förändring. Det är omöjligt att förutspå vad som kan ske i ett uppsökande arbete då barn och ungas tidigare upplevelser med auktoritära aktörer kan skapa en negativ syn.

Vid ett uppsökande arbete bemöter man individer som anses vara svåra att nå, vilket ställer krav på professionella att i dessa sammanhang inte ge upp utan ständigt vara öppen för att använda nya metoder och på så sätt få varje individ att känna sig sedd (Andersson, 2013).

Möjligheten att upptäcka en beteendeproblematik sker i arenor utanför det dagliga livet (Andersson, 2013). Individerna som befinner sig på dessa utsatta arenor är i många fall i behov av alternativa, unika lösningar - vilket i många fall inte kan lösas av den generella socialarbetaren. Den generella socialarbetarens roll ses som strikt och följd av byråkrati formad utefter regler som kommer uppifrån. De som däremot arbetar uppsökande är flexibla och har möjlighet att utforma insatser utan särskilda regelverk (Andersson, 2013).

Polisväsendet i USA har preventivt arbete mot våld och substansbruk i sin arbetsbeskrivning, där de under flera år har arbetat med att övervaka, skydda och hantera barn och unga med beteendeproblematik (Jenson, 2019). Barn och unga har olika uppfattning om polisens arbete. Flertal faktorer påverkar den existerande attityden och bemötandet sinsemellan samhällsmedborgare och polisväsendet (Brunson & Pegram, 2018). I och med polisens olika arbetsuppgifter ser relationen gentemot barn och unga i samhället olika ut. Kvarterspolisen har tidigt skapat relationer med barn och unga i samhället och framstår som mindre aggressiva, medan den “vanliga” polisens arbetsuppgift är att utreda kriminalitet. Kvarterspolisen uttrycker att genom den tidigare skapade relationen finns en möjlighet att förstå ungdomen och dess agerande i förtid, medan “vanliga” polisen i många fall kan sätta liv i fara grundat på sitt handlande genom att inte ha en relation med individen (Brunson & Pegram, 2018).

Att upptäcka och motverka barn och ungas normbrytande beteende kräver ett

förhållningssätt med fokus på att skapa relation, främja förändring och stötta individer till

att fortsätta en livsändrande process. Inom både socialtjänsten och polisväsendet påvisas

vikten av ett tidigt förebyggande arbete. Genom att tidigt uppmärksamma och förebygga

förbättras inte enbart ungdomarnas framtida liv - utan det minimerar även polisens

4.4 Vägen till en framgångsrik insats

Det finns möjlighet att motverka barn och ungas normbrytande beteende om insatserna utformas och används på ett korrekt sätt där arbetets utformning bör ta hänsyn till tidigare evidens men även den professionellas egna erfarenheter (Andershed & Andershed, 2019).

Huvudmålet i det uppsökande arbetet är att upptäcka barn och unga i svåråtkomliga arenor för att möjliggöra en förändring och utforma framtida mål. Genom ett förebyggande, uppsökande arbete skapas en process för förändring (Andersson, 2013). Det överensstämmer med Andershed och Andershed (2019) vilka uttrycker att förebyggande arbete möjliggör en positiv framtida identitetsutveckling hos barn och unga.

Att i tidigt skede uppmärksamma normbrytande beteenden hos barn och unga skapar möjlighet att främja en positiv framtida identitetsutveckling där risken att utveckla ytterligare problematik minimeras. Att förespråka tidiga insatser främjar inte endast individens utveckling, utan även de samhälleliga kostnaderna i stort (Andershed &

Andershed, 2019). En effektiv insats kräver ett förhållningssätt som gynnar hela individen, samtidigt som arbetet bör utformas i en trygg miljö som både barnen och föräldrarna är bekanta med (Anthony et al., 2009). Starten på allt förändringsarbete är möjligheten att skapa en interaktion. För att fortsätta främja en förändring behöver den professionella identifiera vilka behov den utsatta individen har för att finna rätta insatser.

Genom en fortsatt kontakt och interaktion öppnas en möjlighet att motivera och samtala om sätt att förändra den nuvarande situationen (Andersson, 2013).

4.5 Främjade faktorer

Människan är social till sin karaktär och hen utvecklar sin identitet i förhållande till sina erfarenheter. För att utforma en framgångsrik insats krävs en förståelse för individens närmiljö och samspel med närliggande faktorer. I många fall befinner sig barn och unga i utsatta miljöer där substansbruk och kriminella handlingar är normaliserade. Genom kompetent personal och tillräckliga resurser möjliggörs ett främjande preventionsarbete där individens helhet tas i beaktande (Andershed & Andershed, 2019 ; Jenson, 2010).

Inom skolverksamhet ses den kommunikativa delen som en framgångsfaktor gällande motverkande av normbrytande beteende. Även elevens delaktighet, arbetets meningsfullhet samt goda skolprestationer har visat sig vara bidragande faktorer till en främjande utveckling (Sandahl, 2014). Pedagogers primära roll är inte att förebygga barn och ungas utveckling av normbrytande beteende och vistelse i kriminella kretsar, men Sandahl menar att skolan utför ett förebyggande arbete mot detta. Professionella inom skolmiljön har ett viktigt uppdrag att fördela lämpliga resurser där både pedagogiska och sociala kompetenser används i både undervisning och i interaktion med elever.

Ett generellt brottsförebyggande arbete är att stärka band och skyddsfaktorer för att minimera ett normbrytande beteende i form av kriminalitet. Ett arbete med normbrytande barn och unga i utsatta miljöer skapar möjlighet att skapa relationer och på så sätt förhindra att brott förekommer. Målet är att förändra livsstilen till den bättre för alla individer i denna specifika miljö. Genom att interagera med barn och unga i deras miljöer på ett informellt sätt syns även auktoritära professioners mänskliga sida (Brunson &

Pegram, 2018).

Sett från olika aktörers perspektiv gällande egenutformade insatser så visas en samverkan

sinsemellan vara en betydelsefull faktor i ett preventionsarbete. Ekberg (2010) uttrycker

att det är flertal myndigheters ansvar att upprätthålla individers positiva utveckling.

Vidare visar hon på betydelsen av ett samarbete mellan skola, polis och socialtjänst där olika aktörer kan möta barn och unga i tidigt skede där en samverkan möjliggör upptäckandet samt uppföljande i olika miljöer. De insatser som utförs utanför aktörernas ordinarie miljöer sker i dialog, där både socialtjänst och polis kan utföra relevanta insatser i exempelvis skolmiljön vid pågående problematik. Utöver en samverkan mellan relevanta aktörer krävs en god kontakt med barn och ungas vårdnadshavare. Genom ett kontinuerligt samarbete med individens vårdnadshavare och aktörer sinsemellan öppnas en möjlighet att tidigt uppmärksamma ett problembeteende, där snabba insatser kan tillsättas (Ekberg, 2010). Slutligen poängterar Ekberg (2010) att huvudmålet i arbetet inte är att sätta dit någon, utan den etablerade samverkan underlättar samtliga inblandade att nå samma mål - att få barn och unga på rätt bana.

4.6 Förhållningsätt och bemötande

Att skapa en interaktion är starten på allt förändringsarbete. För att fortsätta främja en förändring behöver den professionella identifiera vilka behov den utsatta ungdomen har för att finna rätta insatser. För att fortsätta förändringen är det av stor vikt att upprätthålla den etablerade kontakten, där en fortsatt interaktion öppnar upp möjligheter att motivera och samtala om sätt att förändra den nuvarande situationen (Andersson, 2013). Goda, normativa förebilder skapar en positiv utveckling hos individer med normbrytande beteende, där förståelse för individens livssituation och helhet måste tas i beaktning (Jenson, 2010). Det neutrala förhållningssättet med förståelse för individens miljö, existerande kultur och sociala samt kognitiva egenskaper ökar möjligheten för en främjande insats (Jenson, 2010).

Andersson (2013) uttrycker att ett arbete med barn och unga kräver ett informellt förhållningssätt med fokus på engagemang. Som professionell befinner man sig i olika miljöer och bemöter barn och unga med olika behov, där det uppsökande arbetet måste se nya möjligheter för att lyckas förebygga normbrytande beteende (Andersson, 2013).

Genom att visa sig på olika arenor öppnas en möjlighet för barn och unga att ta en första kontakt. Det går inte att påskynda en förändringsprocess. Återigen är informalitet av stor vikt för att minska stigmat för att uppsöka stöd och hjälp, där det i många fall underlättar för barn och unga med en öppensinnad och lättsam atmosfär (Andersson, 2013). Kontakten sker på fria villkor utan förväntningar, där begreppet respekt genomsyrar bemötandet med barn och unga i olika arenor (Andersson, 2013). Att ha en tillitsfull relation mellan individ och professionell är en betydelsefull faktor för att främja förändring och tankesätt (Andersson, 2013).

Inom skolverksamheten ses att en positiv uppmuntran, tydlighet och kommunikation från pedagogen gentemot den unge bidrar till en gynnsam, normativ utveckling hos individen.

(Sandahl, 2014). För att inneha rätt förutsättningar i det förebyggande arbetet är det av stor vikt med rimliga krav, tid för individen och struktur i sitt arbete (Jenson, 2010).

Relationsskapandet öppnar möjlighet för ett förebyggande arbete, om alla individer blir

sedda utifrån sina förutsättningar och behov gynnas identitetsutvecklingen (Andersson,

2013). Polisväsendets förhållningssätt och bemötande är liknande i jämförelse med

skolverksamhetens samt socialnämndens uppsökande arbete. Ett öppensinnat

förhållningssätt bör ständigt användas för att förstå handlingars uppkomst, där polisens

relationsskapande utgör en möjlighet att förstå ungdomen och dess agerande i förtid

(Andersson, 2013 ; Brunson & Pegram, 2018).

4.7 Hindrande faktorer

Om den unge befinner sig i en miljö som präglas av ett normbrytande förhållningssätt, bristande värderingar och minskad moral kan detta leda till ett fortsatt normbrytande beteende. Barn och unga som uttrycker ett icke-aggressivt normbrytande beteende i form av trots, ilska och orädsla skapar en negativ atmosfär med svårigheter för både jämnåriga kamrater samt pedagoger att bemöta och interagera med. Det uttrycka beteendet kan bidra till bristfälliga relationer inom familjen, med kamrater och i samspel med pedagoger (Andershed & Andershed, 2019). Professionella inom skolmiljön har ett avsevärt viktigt uppdrag att fördela lämpliga resurser där både pedagogiska och sociala kompetenser används under både undervisning och vid interaktion med elever (Sandahl, 2014). Vid elevens upplevelse att professionella har bristfällig utbildning, begränsade resurser, hårda akademiska krav, trängsel i klassrum och brist på tid har visat sig som hinder för att motverka ett normbrytande beteende (Jenson, 2010).

Utöver yrkesverksammas ansvar i skolmiljön har professionella utbildade inom socialt arbete en stor roll i att utforma förebyggande insatser på samhällsnivå, dock påvisas en kunskapsmässig brist gällande specifikt preventivt arbete inom utbildningen. För att utforma och utföra ett framgångsrikt förebyggande arbete hos barn och unga med normbrytande beteende krävs en kunskap, som i nuläget är bristfällig (Jenson, 2019 ; Andersson, 2013). Ytterligare en aktör som upplever svårigheter är polisen där bristen på relationsskapande med barn och unga försvårar arbetet. Kvarterspolisen uttrycker att genom den tidigare skapade relationen finns en möjlighet att förstå ungdomen och dess agerande i förtid, medan “vanliga” polisen i många fall kan sätta liv i fara grundat på sitt handlande genom att inte ha en relation med individen (Brunson & Pegram, 2018).

Det är fler faktorer som påverkar än endast ett relationsskapande där Brunson och Pegram (2018) visar hur unga individers första möte med auktoritära professionella startar i många fall med polisen i negativ bemärkelse. Förutom ett negativt bemötande och dåliga attityder har polisväsendet ett rykte om att vara våldsamma, där många barn och unga med annan etnicitet som är uppväxta i utsatta områden påverkas. Brunson och Pegram (2018) beskriver även att barnens uppfattning av polisen inte enbart skapas av egna erfarenheter, utan även familjens, vänners och grannars syn påverkar den egna uppfattningen. Beroende på ursprung har det även visats att attityden mot polisen är olik där mörkhyade föräldrar varnar barn och unga om polisen och förklarar hur de ska uppföra sig vid interaktion med polisen. Det existerar en bristande samsyn, dels utefter Brunson och Pegrams (2018) beskrivningar gällande uttryck och påverkan av individens närmiljö men även ett samarbete med ytterligare aktörer i stort. Ekberg (2010) poängterar hur en viss samverkan existerar, däremot är dess utformning otydligt. Brunson och Pegram (2018) beskriver att visionen framöver är att den ömtåliga relationen mellan polisen och ungdomar i utsatta områden ska förbättras, där en samsyn och samverkan ger en grund. Genom en förbättrad syn på polisväsendet öppnas en möjlighet som förespråkar en livsstil utan ett normbrytande beteende.

5 Teoretiska utgångspunkter

För att utveckla en fördjupad förståelse av vår studies forskningsområde har vi valt att

använda oss av det sociokulturella perspektivet. Den teoretiska utgångspunkten öppnar

en möjlighet att studera det undersökta fenomenet ur ett perspektiv med fokus på

individens utveckling i samspel och social interaktion.

5.1 Sociokulturellt perspektiv

Johansson (2012) uttrycker att det sociokulturella perspektivet har haft ett stort inflytande på pedagogisk teoribildning. Människan ses som en samhällsvarelse som under flera århundraden skapat och utvecklat normer för att kunna förstå, tolka och förklara individers handlingar och människans utveckling i ett socialt samspel (Säljö, 2014). Inom det sociokulturella perspektivet fokuseras mycket på redskap och verktyg, där exempelvis språket är ett ting som konstruerats under en lång tid och som skiljer sig beroende på kontext (Säljö, 2014 ; Johansson, 2012). Sociokulturellt perspektiv handlar övergripande om individen som i ett socialt sammanhang kommunicerar och agerar med andra individer där ageranden påverkas av den kringliggande miljön (Johansson, 2012 ; Säljö, 2014).

Människan påverkas av flertal faktorer än den direkta uppfostran och undervisning den utsätts för, där samhällets struktur och kultur i uppväxtmiljön influerar (Säljö, 2014).

Genom att se inlärningen som en komplex, social och interaktiv process menar den sociokulturella teorin att det går att fånga barn och ungas potentiella utveckling.

Grundtanken är att barnet via den sociala interaktionen och mötet med den andres förväntningar, stöd och ambitioner också kan lyfta sig och öka sin prestation (Johansson, 2012 ; Säljö, 2014). Som yrkesverksam bör man enligt den sociokulturella teorin förstå individens behov och identifiera utvecklingsnivån. Vuxna har en viktig roll i barn och ungas utveckling, där Säljö (2014) uttrycker att “Människor kan inte undvika att lära”, oavsett lärdom (Burman, 2014).

Det är omöjligt att särskilja människan från omgivningen, utan istället bör dennes agerande ses som ett samspel mellan motiv, handlingar och omgivning (Johansson, 2012).

Vetskapen om att människors agerande och handlande äger rum i en ständig interaktiv kontext ställer krav på professionella att utforma flexibla insatser för den unika individens behov (Johansson, 2014). Det sociokulturella perspektivet är användbart i studien eftersom yrkesverksammas arbete påverkas av det institutionella, barn och ungas identitet och kontexter i sin helhet. För ett framgångsrikt preventivt arbete bör yrkesverksamma ha vetskap om att människan inte lever i ett vakuum utan att handlingarna utförs som ett resultat av olika faktorer (Johansson, 2012). Barn och unga utsätts för olika kontexter under sin uppväxt där hen enligt den sociokulturella teorin återigen beskriver hur interaktion med nya individer samt insamlandet av verktyg utvecklar en identitet. Vid identitetsskapandet finner man umgängeskretsar med likasinnade människor där individer med normbrytande beteende upplever en gemenskap vid ytterligare normbrytande individer - där beteendet fortsätter utvecklas. Den sociala anknytningen och interaktionen från övriga individer möjliggör en förändring, där yrkesverksamma inom det preventiva har möjlighet att förändra de existerande verktygen och därefter utforma relevanta insatser.

6 Metod

I följande avsnitt presenteras inledningsvis studiens metodologiska utgångspunkter.

Därefter beskrivs vald forskningsansats, förberedelser samt genomförandet och analys. I

avsnittet redogörs även för de forskningsetiska kraven och kvalitetskriterierna för att

säkerställa en god studie.

6.1 Metodologiska utgångspunkter

Hermeneutik beskriver Bryman (2018) utgör en tolkning för att skapa en förståelse för det mänskliga beteendet. Viljan att förstå ett fenomen utförs genom att tolka och undersöka människans livsvärld och beskrivningar av en aktuell miljö. Thurén (2019) poängterar att det handlar om en tolkningsprocess och en strävan efter att få djupare förståelse. I studien söker vi inte svar på normbrytande beteendets uppkomst, utan vi vill förstå hur yrkesverksammas preventiva arbete utformas i samspel med barn och unga i olika miljöer.

Hermeneutik innebär enligt Patel och Davidsson (2011) att människans verklighet är av språklig natur, där vi ständigt genom interaktioner införskaffar kunskap om andra människors livsvärld. För att förstå helheten, bör delar tas i beaktning. Vi som uppsatsskrivare måste ha en förståelse för respondenternas livsvärld, där tolkningen underlättas vid användning av en hermeneutisk ansats (Kvale & Brinkmann, 2014).

Hermeneutiken öppnar en möjlighet för tolkning, där förståelsen för intervjupersonernas upplevelser i dennes unika livsvärld grundar empirin. Utifrån den sociokulturella teorin så ökar vår förståelse för hur yrkesverksammas preventiva arbete hela tiden utvecklas i samspel med barn och unga (Kvale & Brinkmann, 2014).

I studien används en kvalitativ metod för att kunna få fördjupad kunskap om hur yrkesverksamma beskriver sitt arbete med att motverka normbrytande beteende hos barn och unga. Vårt forskningsområde kan ses som komplext, där respondenterna arbetar med barn och unga vars beteende kan vara utmanande och kräver unika lösningar. För ett djupgående resultat och besvarandet av studiens syfte att beskriva yrkesverksammas preventiva arbete möjliggör hermeneutiken en tolkning av respondenternas livsvärld.

6.2 Kvalitativ metod

För att besvara studiens syfte och frågeställningar ansåg vi att en kvalitativ metod var användbar för att undersöka de professionellas erfarenheter av ett förebyggande arbete.

Vi vill med vår studie skapa en förståelse och tolka professionellas agerande och livsvärld, vilket sker enligt en kvalitativ metod (Bryman, 2018). En kvalitativ metod beskrivs enligt Bryman (2018) som en möjlighet för forskare att tolka individers sociala verklighet genom ord. Genom att förstå intervjupersonens synvinkel förklaras dennes subjektiva värld som ett resultat av erfarenheter och upplevelser av fenomen.

Användandet av en kvalitativ metod ger möjlighet att förstå det preventiva arbetets utformning i komplexa situationer. Genom att försöka förstå intervjupersonernas beskrivningar i olika kontexter skapas även svar på våra frågeställningar. En kvalitativ studie kräver förberedelser för att säkerställa ett trovärdigt och utförligt resultat (Bryman, 2018; Kvale & Brinkmann, 2014).

6.2.1 Semi-strukturerade intervjuer

Grunden till vårt val av semi-strukturerade intervjuer var att skapa ett öppensinnat samtal

utifrån teman som följer forskningsområdets syfte. Detta val av insamlingsmetod bidrog

till en djupare förståelse och förklaring av intervjupersonernas livsvärld där denne hade

möjlighet att leda samtalet och uttrycka sin förståelse av studerat fenomen. Bryman

(2018) beskriver att semi-strukturerade intervjuer har en strukturerad utformning genom

tematiserad intervjuguide som också ger en öppenhet till intervjupersonen att utforma

egna svar. Kvale och Brinkmann (2014) poängterar hur den semi-strukturerade intervjun

ska likna ett vardagligt samtal där den tematiserade guiden styr för att få

frågeställningarna besvarade. Semi-strukturerade intervjuer bidrar till en liknelse av ett

öppet samtal, vilket möjliggör för information som nödvändigtvis inte uppkommit i andra fall (Bryman, 2018). En intervjuguide med temaområden var användbar i vår studie då den bidrog till en struktur men även ett öppet samtal (Patel och Davidsson, 2011).

Vi utforskade tidigt vilket urval som var relevant och vid intervjutillfällena var vi väl pålästa om aktörernas arbete, vilket även underlättade i utformandet av frågor i intervjuguiden (Kvale & Brinkmann, 2014). Intervjuguiden användes som en minneslista där vi berörde samtliga områden som bidrog till relevanta svar gällande studiens syfte och frågeställningar. Frågorna i intervjuguiden var anpassade med ett begripligt språk samt relevanta till fem olika professioner (Bryman, 2018). En struktur i intervjuguiden underlättade för oss som uppsatsskrivare för att säkerställa relevanta svar gällande yrkesverksammas beskrivning av ett preventivt arbete med att motverka normbrytande beteende hos barn och unga. Intervjuguidens temaområden uppkom genom reflektion av de olika respondenternas arbetsområden i koppling till sociokulturell teori och studiens syfte och frågeställningar. För att besvara syftet ville vi ta reda på respondenternas beskrivningar av det preventiva arbetet och hindrande respektive främjande faktorer i det praktiska arbetet, vilket var intervjuguidens huvudteman.

6.3 Urval

Studiens urval är av målinriktad karaktär, vilket innebar att intervjupersonerna är utvalda utefter förhållande till yrke samt möjlighet att besvara studiens syfte och frågeställningar (Bryman, 2018). Barn och unga befinner sig på olika arenor, vilket möjliggjorde ett urval med relevanta individer inom SSPF, vilket innefattar skola, socialtjänst, polis och fritid.

Vår grundtanke var att inkludera fältsekreterare, polis och skolverksamhet då dessa arbetar preventivt med barn och unga. Under uppsatsens gång stötte vi på SSPF vid sökningar, därav inkluderades ytterligare arbetsområden inom fritid.

Vi frågade sex relevanta informanter om deltagande i studien, dock fick vi ett bortfall.

Det slutgiltiga urvalet bestod av sammanlagt fem intervjupersoner mellan 30–55 år som arbetar inom medelstora kommuner.

- Respondent 1 är en individ som arbetar som fältsekreterare utifrån socialtjänstens riktlinjer.

- Respondent 2 är en individ som arbetar inom fritidsverksamhet som fritidsledare.

- Respondent 3 är en individ som arbetar inom skolverksamhet på en högstadieskola som elevkoordinator.

- Respondent 4 är en individ som arbetar inom polisväsendet.

- Respondent 5 är en individ som arbetar inom skolverksamhet på en grundskola som elevresurs samt arbetar inom en utomstående verksamhet med fokus på fotboll för att tillgodose en meningsfull fritid hos barn och unga.

Gemensamt för de fem informanterna är att de arbetar preventivt mot normbrytande beteende hos barn och unga, besvarade studiens frågeställningar.

6.4 Förberedelser och genomförande

Vi inledde studien genom en sökning av existerande preventiva insatser för att sedan påbörja en genomgående sökning av information i form av artiklar, publikationer, litteratur och forskning. För en förståelse av aktuella insatser fann vi under olika webbplatser och styrdokument relevanta beskrivningar av preventiva insatser i SSPF.

Under en lång tid har skrifter och artiklar gällande barn och ungas normbrytande

yrkesverksamma arbetar preventivt för att motverka ett normbrytande beteende hos barn och unga. Utifrån relevanta skrifter och artiklar påbörjades en sökning gällande SSPF där vi sökt relevant litteratur på nationell och internationell nivå inom databaserna SwePub, OneSearch, Social Services Abstract och Libris. För att begränsa publikationerna avgränsade vi utgivningsår mellan 2009–2020 samt att vald litteratur är refereegranskat.

För en ytterligare planering och förberedelse inför de kvalitativa intervjuerna skrev vi en kort presentation om oss som uppsatsskrivare, anledning till kontakt och syftet med vår studie i ett mailutskick till relevanta deltagare. Vi informerade sedan intervjupersonerna om vårt forskningsområde i form av informationsbrev (bilaga 2). Vid respons av acceptans till deltagande i studien bifogade vi sedan ett missiv (bilaga 3) där innehållet bestod av Vetenskapsrådets etiska krav. Vid godkännande av missiv påbörjades därefter inbokning av intervjuer för att säkerställa ett genomförande (Patel & Davidsson, 2014 ; Kvale & Brinkmann, 2014).

Vid respektive intervjutillfälle informerade samt förtydligade vi återigen studiens syfte och respondenternas rättigheter. I det sammanhanget fanns det även möjlighet att fånga upp eventuella frågor från respondenterna. Vi ville utstråla en trygghet och kompetens, vilket underlättades genom en kunskap om den aktuella aktörernas arbetsuppgifter med möjlighet till följdfrågor utöver den tematiserade intervjuguiden (Kvale & Brinkmann, 2014). Vi ansåg även att inspelning och transkribering bör utföras för en komplett förståelse av intervjupersonernas utsagor. Möjligheten att lyssna igenom materialet i efterhand bidrog till en avslappnad intervju då fokus inte låg på att anteckna (Bryman, 2018).

Under intervjutillfället bestämde vi att en person skulle leda samtalet, men att båda skulle vara delaktiga. Detta bidrog till att en av oss hade en lyssnande roll och kunde uppmärksamma saker som den andra eventuellt missade. Vi hade tidigt en vetskap om att det kan uppstå svårigheter genom att intervjua via digitala verktyg. Vid tekniska problem var både vi och respondenterna förstående om att behöva upprepa det som missats. Det blev en lättsam stämning utan behov av att stanna upp för att anteckna. Det inspelade materialet möjliggjorde utskrift av exakta citat (Bryman, 2018).

Då samhället för tillfället befinner sig i en pandemi krävdes det alternativa lösningar vid utförandet av intervjun, där samtliga intervjuer förutom en skedde via digitala verktyg.

Den intervju som inte skedde digitalt ägde rum på dennes arbetsplats då detta var efterfrågat. I samband med nya verktyg krävdes det tid och planering för att boka möten och förstå det digitala. Denna vetskap bidrog även till en förståelse att eventuellt kroppsspråk och dylikt kan missas (Bryman, 2018 ; Kvale & Brinkmann, 2014). Vid varje intervjus slutskede diskuterade vi vad som uppkommit för att reflektera om ytterligare frågor borde tilläggas, eller eventuellt platsbyte i frågornas struktur (Bryman, 2018). Det insamlade materialet blev relevant och djupgående på grund då vi tidigt planerade, förberedde och var pålästa om området.

6.5 Material och datainsamling

Som nämnt i tidigare avsnitt har vi använt oss av semi-strukturerade intervjuer för att insamla relevant material som utgör vårt resultat. För att garantera en rättvis bild av det insamlade materialet har intervjuerna ljudinspelats samt transkriberats (Bryman, 2018).

Respondenterna fick tidigt utskick av informationsbrev (bilaga 2) samt missivbrev (bilaga

3). Informationsbrevet förtydligade studiens syfte, frågeställningar och intervjutillfällets

upplägg där den estimerade tiden för intervjun var cirka 45 minuter. Vid

sammanställningen av samtliga intervjuer framkom en medellängd på 44 minuter. Det insamlade materialet ljudinspelades genom audioinspelningar som sedan transkriberades.

6.6 Bearbetning och analys av insamlad empiri

Efter varje genomförd intervju bearbetade vi det insamlade materialet genom att reflektera och diskutera med varandra. När samtliga intervjuer blivit genomförda utförde vi en bearbetning av det inspelade materialet genom transkribering. Tillsammans lyssnade vi igenom det insamlade materialet men transkriberade på egen hand. Enligt Bryman (2018) är transkribering ett avsnitt i forskningen som kräver tid, vilket uppmärksammades och togs hänsyn till under planeringen. Samtliga respondenter nämnde platser, verksamheter och begrepp som kunde häva deras konfidentialitet, därav exkluderades dessa omnämnanden vid transkriberingens utskrift. För analys av empirin utgick vi ifrån en tematisk innehållsanalys, vilket innebär att den insamlade, transkriberade empirin kategoriserades till olika teman som är relevant till studiens syfte.

En kvalitativ innehållsanalys öppnar möjligheten att analysera materialet genom att fastställa likheter och skillnader. Vid ett intervjutillfälle kan mycket irrelevant information framkomma, vilket även sållas bort i den kvalitativa innehållsanalysen.

Genom att se en helhet öppnas en möjlighet att se resultatet i teman, där underrubriker skapas och citat skrivs ut (Bryman, 2018).

Den tematiska analysen genomgår sex olika steg.

- Steg 1 innebar att vi översiktligt bekantade oss med den insamlade empirin och noterade vad som var relevant utifrån vårt syfte.

- I steg 2 skapade vi en kodning, vilket utfördes genom att återigen läsa igenom det transkriberade materialet och bryta ner detta i mindre textdelar. Utfallet av kodningen var meningsfulla stycken med relevans till studiens forskningsområde, vilket ses i resultatdelen.

- I steg 3 utvecklades den tidigare utförda kodningen, där vi utifrån detta letade efter gemensamma teman.

- Det fjärde steget var att granska de våra teman genom en kategorisering i huvud- respektive underkategorier, detta för att se samband och finna övergripande områden utefter forskningsfrågan.

- Steg fem innebar en namngivelse till utvalda teman samt en beskrivning av det inhämtade materialet och dess innehåll, återigen för att se gemensamma kopplingar.

- Steg sex, utfördes en sammanställning där vi som uppsatsskrivare uttryckte varför dessa teman är relevanta och viktiga utifrån vårt syfte (Bryman, 2018).

Noterbart vid en kvalitativ innehållsanalys är att den insamlade empirin utformades utefter vår tolkning av intervjupersonernas utsagor. Under intervjusessionerna tog vi del av yrkesverksammas arbete, upplevelser, främjande faktorer och eventuella svårigheter.

Vår tolkning av deras svar utgör sedan huvud- och underrubrikerna i resultatdelen på ett sätt som besvarar studiens frågeställningar (Bryman, 2018).

6.7 Kvalitetskriterier

För att vi skulle kunna försäkra en god kvalitet i vår studie användes begreppen äkthet

och tillförlitlighet, varav det sistnämnda innehåller fyra delkriterier; trovärdighet,

överförbarhet, pålitlighet och möjlighet att styrka och konfirmera. En studie av kvalitativ

utskrivna resultatet ska ha en rätt tolkning, vilket bidrar till en hög trovärdighet. Vi ville uppnå en hög överförbarhet i vår studie vilket gjordes genom att samla in djupgående information för att få ett omfattande resultat. Studiens urval var individer som arbetar inom olika professioner som strävar efter samma mål - att förebygga ett normbrytande beteende hos barn och unga. Det insamlade materialet bör vara tillräckligt innehållsrikt för att kunna tillämpas i liknande kontexter. Genom ett omfattande resultat med djupgående, innehållsrik information så ökade möjligheten för ett överförbart resultat (Bryman, 2018).

Pålitligheten påverkades utefter hur vi som uppsatsskrivare beskrev studiens tillvägagångssätt. Den utförliga beskrivningen underlättar för läsaren att förstå forskningens process samt eventuella val som bidragit till resultatet, vilket ökar en pålitlighet (Bryman, 2018). För att styrka och konfirmera resultatet krävdes ett objektivt förhållningssätt där vi som uppsatsskrivare undanhöll egna värderingar genom att rättvist utforma intervjufrågor och tolkning av material (Bryman, 2018). Äktheten i forskningssammanhang innebar att vi som uppsatsskrivare gav en rättvis bild av forskningsområdet där deltagarna hade möjlighet att reflektera samt få förståelse gällande sin yrkesprofession (Bryman, 2018).

Under studiens process har vi ständigt arbetat för att få fram ett noggrant resultat. Det har vi gjort genom att enligt tolkningsläran försöka förmedla en rättvis bild av intervjupersonernas verklighet. Vi har arbetat för att få ett relevant urval. Syftet med studien har varit att synliggöra information gällande yrkesverksammas beskrivning av det preventiva arbetet med att motverka barn och ungas normbrytande beteende. Under hela analysprocessen har studiens syfte och frågor varit utgångspunkt (Bryman, 2018).

6.8 Forskningsetiska överväganden

Under studiens gång har vi använt oss av Vetenskapsrådets (2017) forskningsetiska principer i form av Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Deltagarna blev informerade om det genom ett informations- och missivbrev (bilaga 2 och 3) samt att vi vid intervjuernas start återigen informerade om studiens forskningsområde och möjlighet att avbryta. Under transkriberingen har vi bibehållit en konfidentialitet där det insamlade resultatet framgångsrikt omvandlas utan behov att nämna aspekter utanför den etiska ramen. Då vår studie kan öppna upp samtal om känsliga situationer var det viktigt att vi hade ett etiskt förhållningssätt med en ömsesidig respekt från bägge parter. Målet med vår forskning var att publicera en forskning med kvalitet, vilket ställde krav på oss som uppsatsskrivare att samla in relevant empiri på en nivå som var möjlig att omformulera i resultatet ur ett etiskt perspektiv (Kvale & Brinkmann, 2014).

Informationskravet innebar att vi som uppsatsskrivare hade skyldighet att informera

deltagarna om studiens syfte och användandet av material (Patel & Davidsson, 2011). Vid

kontakt med tänkta informanter bifogade vi ett informationsbrev (bilaga 2) som

innefattade studiens syfte, information gällande intervju samt deltagarnas rättigheter vid

deltagande. Utöver utskick av informationsbrev bifogade vi även ett missiv (bilaga 3) när

deltagarna konfirmerat deltagande i studien, vilket innefattade forskningsetiska regler

som skulle godkännas av deltagarna innan materialet insamlades. Samtyckeskravet

innebar att vi som uppsatsskrivare informerade deltagarna att medverkan i studien var

frivillig. Konfidentialitetskravet innebar att det insamlade materialet behandlades

konfidentiellt utan obehörigas tillstånd att undfå samt att intervjupersonen förblev

oidentifierbar. Nyttjandekravet innebar att det insamlade materialet endast användes för

studiens ändamål, vilket även informerades till den deltagande (Patel & Davidsson, 2011).

7 Resultat

Här redovisas studiens resultat, vilket bygger på den insamlade empirin. Resultatet redovisas utifrån studiens tre frågeställningar; Yrkesverksammas beskrivning av preventivt arbete, främjande faktorer, hinder och svårigheter. De valda rubrikerna har framkommit utifrån den tematiska innehållsanalysen, där det i samtliga huvudrubriker finns underrubriker som förtydligar varje respondents arbete, främjande faktorer och svårigheter.

7.1 Ett praktiskt förebyggande arbete

Ett preventivt arbete kräver en strukturerad planering, där tydligt utformade insatser utgör en bra grund. För att motverka ett beteende styrt av affekter underlättar samtal om känslor, förståelse för ageranden och hur mående kan påverka, både individen själv och omgivningen. Både respondent 1 och 5 beskriver sitt praktiskt förebyggande arbete på ett liknande sätt:

[...] pratar vi om känslor, så går vi igenom grundkänslorna, vi pratar om konsekvenser, vi pratar om manligt och kvinnligt. Tanken är att det barnen ska få med sig, det är inte att vi är terapeuter på något sätt, utan att de ska få en förståelse varför de kan må som de mår och hur de ska hantera sitt eget mående, och faktiskt att alla har de här känslorna på olika vis i olika perioder av sitt liv. (Respondent 1)

Den utomstående verksamheten med fokus på barn och unga vars huvudaktivitet är fotboll, ses som en trygg plats. På fredagskvällarna är den en samlingspunkt där barn och unga kan göra något istället för att befinna sig i riskfyllda miljöer. Att utöva en idrott med likasinnade individer ses som kravlöst, där den gemensamma nämnaren är att sprida glädje.

Det är en bra grej för dem att göra, oavsett hur stökig eller så du är så har vi liksom att, när vi kommer dit så samlar vi alla, pratar om respekt och fair play, vad vi förväntar oss utav dem. [...]Jobbar jag med en elev i sexan till exempel, och vi har världens konflikt och . . . det funkar inte den dagen liksom, är det en fredag och [...]det är [verksamhet] så är det också där dom sprider en helt annan glädje, för där sitter vi liksom inte och vill att dom ska göra tio uppgifter eller förväntas lära sig något. Det är bara att de är den de är. (Respondent 5)

Utöver generella insatser hos enskilda aktörer inom skola, socialtjänst och fritid existerar ett brottsförebyggande arbete vid polisväsendet. Respondent 4 uttrycker att för ett preventivt arbete krävs ett tålmodigt förhållningssätt med fokus på relationsskapande. En tanke respondenten visar är att vissa poliser föredrar att arbeta inom den ingripande verksamheten framför den brottsförebyggande, för att få mer action.

Och brottsförebyggande är lite moshigt att jobba med tror jag att många tycker. Eller att det är lite sopigt. Det är lite... Händer inte så mycket, det är inte så mycket action. Sen skulle jag vilja och skulle tycka att relationsskapande är ett sätt att komma åt det. Det bara är så. [...] Jag har jobbat i det här området, jag har ju liksom jobbat i [segregerat område]

nästan alla år. Så jag rätt så välkänd i [stad] tror jag, för de flesta. (Respondent 4)