___________________________________________________________________________ Ambitionerna är stora i uppsatsskrivandet och fler intressanta frågeställningar inom problemområdet kommer på tal allt efter uppsatsen tar form. Nedan är förslag till vidare forskning.
___________________________________________________________________________
Forskare som vill gå djupare in i detta problemområde kan studera det karaktäristiska i platsmarknadsföringen av ett vattenläge ur ett genusperspektiv. Forskare kan studera om platsmarknadsföring är ett mansdominerat ämnesområde, samt om män och kvinnor porträtterar vattenläget på olika sätt i sin platsmarknadsföring. Det är intressant att undersöka om kvinnliga platsmarknadsförare är mer känslofulla och feminina i sin marknadsföring i jämförelse med manliga.
Forskare kan vidareutveckla vårt resultat för att göra det generaliserbart.
Källor
Litteratur
Bergström, B (2004), Effektiv visuell kommunikation – Hur man får ett budskap i text, bild, form och färg
att nå fram, Femte upplagan, Carlsson Bokförlag, Stockholm.
Breen, A & Rigby, D (1996), The New Waterfront – A Worldwide Urban Success Story, Thames and Hudson.
Craig-Smith, S & Fagence, M (1995), Recreation and tourism as a catalyst for urban waterfront
redevelopment – an international survey, Praeger Publishers.
Denk, T (2002), Komparativ metod – förståelse genom jämförelse, Studentlitteratur, Lund.
Ek, R & Hultman, J (2007), Plats som produkt – Kommersialisering och paketering, Studentlitteratur. Ekström, M & Larsson, L (2000), Metoder i kommunikationsvetenskap, Studentlitteratur, Lund. Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H & Wängnerud, L (2007), Metodpraktikan – Konsten att
studera samhälle, individ och marknad, Upplaga 3:1, Norstedts Juridik AB, Stockholm.
Fill, C (2006), Marketing Communications – engagement, strategies and practice, Fourth Edition, Pearson Education Limited, England.
Hartman, J (2004), Vetenskapligt tänkande – Från kunskapsteori till metodteori, Andra upplagan, Studentlitteratur.
Hedman, A & Pappinen, L. Affärer och marknadsföring på Internet (1999) Andra upplagan, Pagina förlags AB, Sundbyberg.
Holm, O (2002), Strategisk Marknadskommunikation – teorier och metoder, Liber AB, Malmö. Holme, I & Solvang, B (1997), Forskningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund.
Johansson, A (2005), Narrativ teori och metod, Studentlitteratur, Lund.
Kotler, P & Armstrong, G (2004), Tenth edition, Principles of marketing, Pearson education, New Jersey.
Kotler, P, Haider, D & Rein, I (1993), Marketing Places – Attracting Investment, Industry and Tourism to
Cities, States and Nations. The Free Press, New York, USA.
Larsson, L (2001) Tillämpad kommunikationsvetenskap, Andra upplagan, Studentlitteratur, Lund. Marshall, R (2001), Waterfronts in Post-Industrial Cities, Spon Press, London.
Moon, M & Millison, D (2000), Firebrands – Building Brand Loyalty in the Internet Age, The McGraw- Hill Companies, USA.
Mossberg, L & Johansen, E (2006), Storytelling – Marknadsföring i upplevelseindustrin, Studentlitteratur.
Riezbos, R (2003), Brand Management – A Theoretical and Practical Approach, Pearson Education Limited, England
Selin, G (1979), Att sälja, Upplaga 2:2, Liber Läromedel, Malmö.
Ödman, P (1994), Tolkning, förståelse, vetande – Hermeneutik i teori och praktik, Norstedts Förlag. Østbye, H, Knapskog, K, Helland, K & Larsen, L (2003) Metodbok för medievetenskap, Liber AB, Malmö.
Uppslagsböcker
(1995), Nationalencyklopedin, Bokförlaget Bra Böcker AB, Höganäs. (1988), Stora Focus, Esselte Focus Uppslagsböcker AB, Stockholm.
(1997), The World Book Encyclopedia (International), “World Book” Reg. U.S. Pat. & T.M. Off. Marca Registrada.
Internet
Artikel om Las Vegas
http://www.ocregister.com/travel/lake-vegas-water-1802730-village-ritz (071207) Fjord City http://www.oslo.technopole.no/fjordcity/ (071207) Hammarby Sjöstad http://www.hammarbysjostad.se/ (071207) Havneholmen http://www.havneholmen.dk/ (071207) Fiskehamnen http://www.kalasatama.fi/swedish_default.html (071207) Västra hamnen http://www.malmo.se/bostadbygge/utvecklingsomraden/vastrahamnen.4.33aee30d103b8f15916 800093423.html (071223)
E-post
simon@earthspeak.com. 071120. Hello Sandra, Felisia and Frida, Thanks for your note and for your interest in my work. The research sounds interesting but I'm afraid I have nothing to offer you here, except the rather obvious comment that having a waterfront is a strong natural advantage for a city. Certainly the overwhelming majority of the high-scoring cities in the City Brands Index (see attached tables) are harbour cities or at least built facing lakes or rivers, but then that's true of the vast majority of successful cities anyway. People like water, and cities tend to grow up along rivers or as ports. Only a few 'artificial' locations (Madrid, for example) are entirely without water, but they make up for it with fabulous buildings, parks and fountains. Sorry I can't help more! Best regards Simon Simon Anholt www.simonanholt.com.
kv05brsa@hlk.hj.se.
Intervjuer
Mikael Stamming, Informationsdirektör för Malmö stad, intervju av Sandra Brandt, Frida Johansson, 12 Oktober 2007.
Forskningsrapporter
Ljungdahl, J, Olsson, L. Vatten vs stad – en referensstudie av sju vattenfrontsprojekt i norden. Blekinge: Blekinge tekniska högskola, institutionen för fysisk planering, del av examensarbete 20 poäng. 2003.
Wilhelmsson, M. Boendet och miljön – Värdepåverkande egenskaper vad prissättning av enfamiljshus med
äganderätt. Stockholm: Kungliga tekniska högskolan, institutionen för infrastruktur, 2004.
Bilaga 1
Begreppsdefinitioner
Argument Används av platserna för att framföra sina styrkor och attraktionsfaktorer. Avsändare Avsändaren är den som förmedlar ett budskap.
Design En grafisk och visuell utformning.
Identitet Platsens innersta väsen och själ, med andra ord; det platsen är. Kontext Sammanhang.
Layout Ett upplägg på hur text och bild sammansätts. Mottagare Mottagaren är den som tar emot budskapet.
Målgrupp Målgruppen är de som avsändaren vill ska vara mottagaren.
Bilaga 2
Intervjuguide
(cirka 1 min) Presentation av forskarna samt intervjun. (cirka 2 min) Disposition av intervju samt tidsplanering. (cirka 6 min) Presentation av informanten:
• Arbetsuppgifter
• Beskrivning av involvering i platsmarknadsföringen av platsen. • Var ni med från starten av marknadsföringen av platsen? • Berätta kort om projektet och er vision av stadsdelen/staden. (cirka 16 min) Tema 1: Platsmarknadsföringsstrategier
Vilka teorier och modeller för platsmarknadsföring har ni använt er av? Vilka policys och riktlinjer arbetar ni efter vid marknadsföringen av platsen? Hur har ni arbetat med att bygga upp och stärka platsens varumärke? Vilka attraktionsfaktorer i platsen för ni fram i er marknadsföring? (cirka 10 min) Tema 2: Kanaler
Vilka kanaler använder ni er av för att marknadsföra platsen? Hur har ni kommit fram till vilka kanaler ni ska använda er av? Hur använder ni kanalerna?
Vilka kanaler har gett bäst effekt? (cirka 8 min) Tema 3: Målgrupp
Vad är er målgrupp för platsmarknadsföringen?
Har ni en primär respektive sekundär målgrupp för marknadsföringsarbetet och platsen i övrigt? Hur har ni kommit fram till vilken målgrupp ni har?
(cirka 8 min) Tema 4: Konkurrenter Vad ser ni som konkurrens?
Har ni studerat era konkurrenter och i så fall hur?
Har ni hämtat inspiration till marknadsföringsarbetet från någon av era konkurrenter och i så fall på vilket sätt?
Hur går ni tillväga för att locka näringsliv och nya invånare till platsen och få dem att stanna? (cirka 8 min) Tema 5: Mål
Vad har ni för mål för platsmarknadsföringen av platsen?
Har det varit samma mål ända från början eller har de utvecklats under arbetets gång?
Anser ni att ni har uppnått era mål och den vision ni satte upp för platsen, och i så fall på vilket sätt?
(cirka 1 min) Avslutande fråga
Med den erfarenhet ni har idag skulle ni har gjort någonting annorlunda? Avslutande ord
Bilaga 3
Hemsidor Västra Hamnen http://www.malmo.se/bostadbygge/utvecklingsomraden/vastrahamnen.4.33aee30d10 3b8f15916800093423.html 071222. 49Hammarby Sjöstad http://www.hammarbysjostad.se/ 071128. Havneholmen http://www.havneholmen.dk/ 071128. Fjord City http://www.oslo.technopole.no/fjordcity/ 071128. 50
Fiskehamnen
http://www.kalasatama.fi/swedish_default.html 071128
Bilaga 4
Analysfrågor
RETORISK ANALYS
Textens budskap
o Vad är textens budskap?
o Vad är avsikten, målet och syftet med texten?
o Hur väl eller dåligt fungerar texten utifrån dess syfte? o Vad är textens avsedda effekt?
o Kan avsändaren förmedla sina avsikter på ett övertygande sätt?
o I vilken kontext har texten kommit till (historiska, sociala, personliga etc.)? o I vilken retorisk situation befinner sig talaren/sändaren (kontext)?
o Finns det några finansiella eller politiska intressen bakom texten? o Hur fungerar texten i ett mera övergripande, samhälleligt perspektiv?
Hur är texten mottagaranpassad?
o Är texten tilltalande och i så fall för vem? Vem är den tänkta mottagaren av budskapet? o Kan avsändaren nå den publik som var avsedd?
o Lyckas avsändaren med sitt påverkansarbete och vad betyder det i så fall för mottagaren? o Vad vill avsändaren att mottagaren ska komma fram till och känna?
o Bedöm hur avsändaren påverkar mottagarens val av världsbild.
o Finns det några medvetna eller omedvetna historiska, sociala och politiska värderingar som påverkar mottagaren?
o Finns det några normer och värderingar som påverkar mottagaren?
Logos
o Vilka tekniker och redskap använder sig avsändaren av för att tilltala mottagarens förstånd och tänkande?
o Finns det någon information och fakta om området?
Pathos
o Vilka tekniker och redskap använder sig avsändaren av för att påverka mottagarens känslor?
o Finns det exempelvis något som ska påverka deras drömmar om att i framtiden vilja bo i området?
Ethos
o På vilket sätt framträder avsändarens karaktär i texten och med vilka medel bevisar han/hon sin trovärdighet som avsändare? Vem står exempelvis bakom
o (bostadsföretag t ex Skanska)?
o Hur konstruerar avsändaren sin moraliska personlighet genom orden/tecknen?
Textens uppbyggnad
o Hur är texten disponerad? Har den t ex en intresseväckande inledning, en bakgrunds- teckning, argumentation och sammanfattning?
o Hur är texten disponerad och formulerad för att dra till sig uppmärksamhet?
o Vilken textgenre har texten? En text kan t ex vara säljande. Vilka uttalade och outtalade regler och normer gäller för genren?
o Hur undervisas mottagaren?
o Hur underbyggs argument och sakuppgifter?
Hur är texten formulerad?
o Vilken stilnivå befinner den sig på (vardagsspråk, juridiskt fackspråk, spår av ungdoms- jargong)?
o Smyckar avsändaren texten med figurer (metaforer och andra bilder, rytmiska finesser eller kanske retoriska frågor eller upprepningar)?
o Vilken stil och stilfigurer väljs för att framhäva eller understryka budskapet för att styra mottagarens tänkande och känslor i önskad riktning?
”Detta är min värld - detta bör vara er värld - välkomna till denna vår gemensamma värld”
o Med vilka medel försöker avsändaren övertyga mottagaren om att de ska bosätta sig i området?
o På vilket sätt vädjar texten eller bilden till våra sinnen, känslor och önskningar?
o Vilka uttalade eller outtalade värderingar och känslor finns i texten? Hur berörs mottagaren?
o På vilket sätt strävar avsändaren efter att skapa gemenskap, en vi känsla i texten?
o Hur vill avsändaren tilltala mottagarens förstånd, hur vill de behaga mottagaren genom att bjuda in henne till sin tolkningsvärld och genom att placera sig själv på samma nivå stilistiskt och värderingsmässigt?
NARRATIV ANALYS
Setting
o I vilket land sker händelserna? o I vilken natur?
o Vilken typ av natur karakteriseras landskapet av?
o Finns det vissa objekt t ex en båt som är betydelsefull i berättelsen? o Under vilken tidsperiod sker händelserna? Årtal/månad?
o Är det dag eller natt?
Berättartid
o Tidsordning – den tid som händelserna tar och hur det presenteras, den tid berättandet tar. Berättelser kan använda sig av flashbacks (till en tidigare period som ger information om karaktärerna eller händelserna), men också av flash forwards (att man visar eller nämner händelser som ska berättas längre fram).
o Berättelsens varaktighet – här diskuteras relationen mellan den tid som händelserna tar och den tid som berättandet tar. Man skiljer på yttre tid (tiden det tar att läsa berättelsens händelser) från inre tid (tiden det tar att förstå de fiktiva händelserna inuti berättelsen). o Frekvens – hur många gånger inträffar en händelse?
Tema
o Vad betyder berättelsen? o I vilken ordning berättas den? o Varför är saker och ting som de är?
Poäng
o Vad är berättelsens poäng?
Berättarröst
o Vad är relationen mellan berättaren och berättelsen? o Vilket avstånd finns mellan berättaren och berättelsen? o Vem är berättaren?
o I vilken mån finns det en urskiljbar berättarröst? o Var är berättaren lokaliserad?
o Hur dolt eller öppet gör berättaren sin närvaro märkbar? o Vilken relation har berättaren till karaktärerna?
o Vem/vilkas perspektiv dominerar?
Perspektiv
o Bygger berättelsen på intern fokalisering? Intern fokalisering betyder att berättelsen fokuseras på en karaktärs medvetande.
o Bygger berättelsen på extern fokalisering? Extern fokalisering betyder att berättelsen fokuseras på karaktären, inte genom honom/henne. Karaktärernas handlingar och ord skildras, deras utseende och klädsel samt miljön där de verkar men inte deras känslor eller tankar.
Innehållsanalys
1. Vilken är berättelsens handling? Vilka händelser skildras?
2. Vilka är karaktärerna? Hur ser relationerna ut mellan olika karaktärer? Hur framställs karaktärerna och hur definieras de av händelserna som sker?
3. Vilken är berättelsens dominerande story line, dvs. den uppsättning händelser som inbegriper samma personer?
4. Vilka är berättelsens story time och story space, dvs. berättelsens placering i tid och rum – dess setting? I vilken setting (se ovan) sker händelserna? Var inträffar de situationer och händelser som det berättas om? När, under vilka perioder? Var befinner karaktärerna sig och när gör de vad? På vilket sätt är tid och rum närvarande/frånvarande i jämförelse med varandra?
5. Vilka är genomgående, ytliga respektive underliggande teman?
6. Vilken är berättelsens poäng, det värderande elementet i berättelsen som besvarar frågan: Varför berättas denna historia?
7. Vilka kulturella, politiska, vetenskapliga och religiösa diskurser artikuleras i berättelsen, dvs. vilka samhälleliga diskurser är berättelsen inbäddad i?
Formanalys
1. I vilken ordning berättas händelserna? Hur är berättelsen organiserad, kronologiskt eller tematiskt?
2. Med vilken varaktighet och frekvens berättas händelserna?
3. Vilket avstånd, perspektiv och vilken röst används i framställningen? 4. I vilket tempo eller med vilken rytm berättas olika episoder?
5. Vilka val av ord används, vilka val av pronomen ”man” respektive ”jag” används? 6. Vilken grammatisk form används, passiv eller aktiv?
7. Vilka retoriska figurer används, t ex metaforer?
8. Vilken typ av intrig har berättelsen? Komedi eller tragedi? 9. Vilka tidsrum strukturerar berättelsen?
10. Vilka genrer artikuleras i och formar berättelsen? 11. Är berättelsen sammanhängande eller inte?
Analys av den interpersonella relationen 1. Vilken funktion har berättelsen i samspelet?
2. Vilken relation har berättaren till de olika aktörerna i den berättarvärld hon/han skapat? 3. Vilka identiteter och relationer har skapats under berättandet?
4. Vem talar, till vem, var och när, vilket är samtalets syfte?
5. Hur ser relationen ut mellan berättaren och lyssnaren? Hur togs kontakten/möttes parterna?
6. Vilka likheter och skillnader i social position (genus, klass, sexuell läggning, ålder, ras, kunskap, erfarenhet) finns mellan berättaren och lyssnaren?
7. Vilka samtalsstilar/kommunikativa strategier används? 8. Vem dominerar? Hur? När? I vilket avseende?
9. Vilka identiteter skapas i berättandet?
BILDANALYS
1. Hur är bildens grafiska utformning?
2. Vad föreställer bilden och vad ser vi? Vilka tankar och associationer får vi när vi studerar dess tecken?
3. Väljer fotografen medvetet sitt motiv, sina tecken?
4. Hur förändras berättelsen i bilden när du gör en paradigmatisk beskrivning av teckenkedjan (om vi exempelvis byter de kala trädgrenarna mot en blommandeträdkrona)?
5. Har fotografen genom sin bild lyckats förmedla den känsla han ville ge?
6. Finns det utrymme för läsaren att kunna spela en aktiv roll (genom sina erfarenheter, attityder och känslor)?
7. Vilka tecken (ikon, index, symbol, metonym eller metafor?) uppvisas?
SAMSPELSFRÅGOR (MELLAN TEXT OCH BILD) ATT STÄLLA TILL
ANALYSOBJEKT
1. Förekommer det någon verbovisuell kommunikation (att man med hjälp av text och bild vill informera, utbilda och övertyga)?
2. Kompenserar bildens budskap textens budskap och vice versa? 3. Stannar läsaren längre vid texten än vid bilden?
4. Är det harmoni mellan text och bild (kompletterar och samspelar de med varandra)?
5. Är det en slags överkommunikation (budskapet blir tråkigt när text och bild säger samma sak)?
6. Är det disharmoni mellan text och bild (text och bild ska inte säga samma sak utan komplettera varandra)?
7. Är det en slags bristkommunikation (finns det utrymme för läsarens fantasi och medskapande att tolka budskapet)?
8. Är det en slags underkommunikation (mottagaren fyller i det som fattas och blir därmed aktivt medagerande i budskapsöverföringen)?
9. Samspelar text och bild? Täck för bilden, fungerar texten för sig och säger den oss något. Täck sen för texten, fungerar bilden och säger den oss något.
10. Är det ett dåligt samspel (text och bild säger samma sak och mottagaren blir överinformerad)? Är det ett bra samspel (mottagaren förstår inte text och bild var för sig utan först ihop)?
Bilaga 5
Logotyper
Fjord City
Fiskehamnen