6. Slutsats
6.4 Förslag till vidare forskning
Kapitalstruktur är ett diskuterat ämne i vilket tidigare forskning i stor utsträckning studerat kvantitativa samband och påverkande faktorer. Författarna anser därför att det finns utrymme för ytterligare undersökning av detta ämne av kvalitativ karaktär. Denna studie har konstaterat att företag tar hänsyn till räntan men att de agerar på olika sätt. Det skulle därför vara av intresse att undersöka detta ytterligare genom att fokusera på avvägningen mellan skuld och eget kapital för att förstå hur företag tänker kring avkastning och vad som leder dem till olika arbetssätt. Vidare har denna studie enbart undersökt svenska industribolag. Detta skapar utrymme för en studie som analyserar en bredare bas med internationellt spridda företag alternativt av jämförande karaktär med ett annat land som också har en minusränta. Detta skulle skapa en större möjlighet att generalisera resultatet.
Litteraturförteckning
Agarwal, Y. (2013) Capital Structure Decisions: Evaluating Risk and Uncertainty. Singapore: John Wiley & Sons.
Andersson, T., & Uhrenholt, C. (2005) Reporäntans effekt på aktiemarknaden. Lund: Ekonomihögskolan i Lund, magisteruppsats.
Baker, M., & Wurgler, J. (2002) Market Timing and Capital Structure. The Journal of Finance, 57(1), 1–32.
Bancel, F., & Mittoo, U. (2004) Cross-country Determinants of Capital Structure
Choice: A survey of European Firms. Financial Management, 33(4), 103–132.
Boehlje, M. (2005) Financial Risk and Capital Structure, tillgänglig via
https://www.agecon.purdue.edu/extension/sbpcp/resources/whatrisks.pdf (hämtad 2019- 01-31).
Borgwing, M., & Nilsson, P. (2013) Kapitalstruktur i svenska aktiebolag. Göteborg: Handelshögskolan i Göteborg, magisteruppsats.
Brav, O. (2004) How does access to the public capital market affect firms’ capital
structure?. The Journal of Finance, 46(1), 263–308
Brisland, J., & Eriksson, J. (2014) Skuldsättningsgradens effekt på lönsamhet. Umeå: Umeå universitet, magisteruppsats.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2005) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2013) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Bryman, A., & Bell, E. (2017) Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.
Chen, Y., & Hammes, K. (2004) Capital Structure Theories and Empirical Results - a
Panel Data Analysis, tillgänglig via https://ssrn.com/abstract=535782 (hämtad 2019-03-
06).
Corporate Finance Institute (2018a), Net Debt to EBITDA Ratio, tillgänglig via
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/net-debt-ebitda-ratio/ (hämtad 2019-05-16).
Corporate Finance Institute (2018b), Debt to Equity Ratio, tillgänglig via
https://corporatefinanceinstitute.com/resources/knowledge/finance/debt-to-equity-ratio- formula/ (hämtad 2019-05-16).
Damodaran, A. (2005) Investment Valuation. London: John Wiley & Sons.
Damodaran, A. (2012) Investment Valuation. London: John Wiley & Sons.
Damodaran, A. (2018) Investment Valuation. London: John Wiley & Sons.
Degryse, H., de Goeij, P., & Kappert, P. (2012) The impact of firm and industry
characteristics on small firms’ capital structure. Small Business Economics, 38(4),
431–447.
Eberson, J., & Liljenfeldt, J. (2010) En studie av svenska företags val av kapitalstruktur. Uppsala: Uppsala universitet, magisteruppsats.
EU Kommissionen. (2019) What is an SME?, tillgänglig via
http://ec.europa.eu/growth/smes/business-friendly-environment/sme-definition_en (hämtad 2019-02-24).
Faulkender, M., & Peterson, M. (2004) Does the source of capital affect capital
structure?. The Review of Financial Studies, 19(1), 45–79.
Fransson, R., & Persson, A. (2013) En studie över Market Timing och dess påverkan
under finansiell lågkonjunktur, tillgänglig via
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=4091684&fileOId=4 091685 (hämtad 2019-03-21).
Frank, M. Z., & Goyal, V.K. (2003) Testing the Pecking Order Theory of Capital
Structure. Journal of Financial Economics, 67(2), 217–248.
Franzén, T. (2016) Skapar kapitalmarknaden problem för ekonomin?, tillgänglig via http://archive.riksbank.se/Documents/Rapporter/POV/2016/2016_1/rap_pov_artikel_4_ 160317_sve.pdf (hämtad 2019-02-25).
Goedhart, M. H., Koller, T., & Rehm, W. (2006) Making capital structure support
strategy, tillgänglig via https://www.mckinsey.com/business-functions/strategy-and-
corporate-finance/our-insights/making-capital-structure-support-strategy (hämtad: 2019- 02-24).
Haraldsson, T., & Lundgren, J. (2010) Kapitalstrukturens inverkan på företagsvärdet. Linköping: Linköpings universitet, magisteruppsats.
Harris, M., & Raviv, A. (1991) The Theory of Capital Structure. Journal of Finance, 45(1), 297–355.
Hassan, M., & Odenryd, T. (2015) Kapitalstruktur i kris – anpassning eller
överlevnad?. Linköping: Linköpings universitet, magisteruppsats.
Jacobsen, D. I. (2002) Vad, hur och varför?: Om metodval i företagsekonomi och andra
samhällsvetenskapliga ämnen. Lund: Studentlitteratur.
Kumar, P., Yerramilli, V., & Doshi, H. (2017) Uncertainty, Capital Investment, and
Risk Management. Management Science, 64(12), 5461–5959.
Larsson, C.-G. (2000) Företagets finansiella affärer. Lund: Studentlitteratur.
Mac an Bhaird, C. (2010) Resourcing small and medium enterprises. Heidelberg: Physica-Verlag.
Miglo, A. (2016) Capital Structure in the Modern World. Journal of Economics, 122(3), 303–306.
Mitlid, K., & Vesterlund, M. (2001) Räntestyrning i penningspolitiken - hur går det
till?, tillgänglig via
http://archive.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Artiklar_PV/pv0 1_1_artikel2.pdf (hämtad: 2019-02-04).
Modigliani, F., & Miller, M. H. (1958) The Cost of Capital, Corporation Finance and
the Theory of Investment. The American Economic Review, 48(3), 261–297.
Modigliani, F., & Miller, M. H. (1963) Corporate income taxes and the cost of capital. The American Economic Review, 53(3), 433–443.
Myers, S. (1983) The Capital Structure Puzzle. The Journal of Finance, 39(3), 575–592.
Myers, S., & Majluf, N. (1984) Corporate financing and investment decisions when
firms have information that investors do not have. Journal of Financial Economics,
13(2), 187–221.
Nasdaq. (2019) Financial risk, tillgänglig via
https://www.nasdaq.com/investing/glossary/f/financial-risk (hämtad: 2019-02-27).
Nationalencyklopedin. (2019a) Kreditmarknad, tillgänglig via
Nationalencyklopedin. (2019b) Kapitalmarknad, tillgänglig via
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kapitalmarknad (hämtad: 2019-02- 19).
Phillips, G. M., & Mackay, P. (2005) How does industry affect firm financial
structure?. The Review of Financial Studies, 18(4), 1433–1466.
Rexander, L., & Sternelöw, L. (2014) Faktorer som påverkar valet av kapitalstruktur. Linköping: Linköpings Universitet, magisteruppsats.
Riksbanken. (2005) Riksbankens räntestyrning - penningpolitik i praktiken, tillgänglig via
http://econ1.altervista.org/econ/edu/samek/lit/rantestyrning.pdf (hämtad: 2019-02-24).
Riksbanken. (2011) Kartläggning av svenska icke-finansiella företagsfinansiering, tillgänglig via
http://archive.riksbank.se/Upload/Dokument_riksbank/Kat_publicerat/Rapporter/2011/ Enkät_2011_kartläggning.pdf (hämtad: 2019-02-24).
Riksbanken. (2012) Riksbankens utredning om Stibor, tillgänglig via https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/riksbanksstudie/fore-
2017/svenska/2012/rap_riksbanksstudie_stibor_121128_sve.pdf (hämtad: 2019-02-13).
Riksbanken. (2016) Hur påverkar låga och negativa räntor bankers lönsamhet?, tillgänglig via
http://archive.riksbank.se/Documents/Rapporter/PPR/2016/160421/rap_ppr_ruta1_1604 21_sve.pdf (hämtad: 2019-01-15).
Riksbanken. (2018a) Penningpolitisk rapport, tillgänglig via
https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/ppr/svenska/2018/180214/pennin gpolitisk-rapport-februari-2018 (hämtad: 2019-01-15).
Riksbanken. (2018b) Reporäntan, in- och utlåningsränta, tillgänglig via https://www.riksbank.se/sv/statistik/sok-rantor--valutakurser/reporanta-in--och- utlaningsranta/ (hämtad: 2019-02-01).
Riksbanken. (2019) Penningpolitisk rapport, tillgänglig via
https://www.riksbank.se/globalassets/media/rapporter/ppr/svenska/2019/190213/pennin gpolitisk-rapport-februari-2019.pdf (hämtad: 2019-04-24).
Riksgälden. (2017a) Finansiella Risker, tillgänglig via
https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/Om-Riksgalden/Riskhantering/Finansiella- risker/ (hämtad: 2019-02-08).
Riksgälden. (2017b) Operativa Risker, tillgänglig via
https://www.riksgalden.se/sv/omriksgalden/Om-Riksgalden/Riskhantering/Operativa- risker/ (hämtad: 2019-02-08).
SCB. (2019) BNP från användningssidan (ENS2010), försörjningsbalans efter
användning, säsongrensad. Kvartal 1980K1-2018K4, tillgänglig via
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__NR__NR0103__NR0103 B/NR0103ENS2010T10SKv/?rxid=53c8f42a-66b6-43f3-86f7-97bebd68b815 (hämtad: 2019-05-20).
Suranovic, S. (2012) Policy and Theory of International Finance, tillgänglig via https://2012books.lardbucket.org/pdfs/policy-and-theory-of-international-finance.pdf (hämtad 2018-01-16).
Svenska Bankföreningen. (1999) Den svenska kreditmarknaden, tillgänglig via
https://www.swedishbankers.se/media/1125/den_svenska_kreditmarknadnen_1999.pdf (hämta: 2019-02-26).
Swedbank. (u.å) Aktieskolan, tillgänglig via https://www.swedbank.se/privat/spara-och- placera/aktier-och-andra-placeringar/vardepappersskola/aktieskola/nyss-borjat-med- aktier.html (hämtad 2019-02-25).
Wynn, H. (1997) Managing Risk and Innovation: The Challenge for Smaller
Businesses, tillgänglig via
https://www.oecd.org/innovation/inno/2368582.pdf (hämtad 2019-02-25).
Zhang, Q. X. (2017) A Study of Financial Acquisition Risk Identification and
Prevention. Modern Economy, 8(4), 475–483.
Åkesson, N. (2019) Nestorn sågar Riksbanken höjningsplan - “man ska sänka redan
nu”, tillgänglig via
https://www.di.se/nyheter/nestorn-sagar-riksbankens-hojningsplan-man-ska-sanka- redan-nu/ (hämtad 2019-02-25).