Hallbergs (1992) uppfattning är att det inom ögonrörelseforskningen hittills uteläm- nats faktorer som teckensnittsval, knipning, kerning, spaltbredd, radavstånd, gruppe- ring, avstavning och annan grafisk utformning. Det Hallberg syftar på handlar främst om mikrotypografi, till skillnad mot makrotypografi, som rimligtvis kan omfatta de undersökningar som Holsanova (2012) gjort. Skoglund (2012) tar i sin forskningsö- versikt upp många aspekter av mikrotypografins inverkan på läsbarhet, till exempel: Jämförande av läsbarhet i text satt i enbart versaler, gemener eller blandat, hur läsbar- heten påverkas av olika teckenmellanrum i en text och vilken den minsta teckengra- den är för att kunna läsa text. Det som hittills saknas inom forskningen är teckengra- dens påverkan på läsbarhet, där kvalitativa lästester, exempelvis blickbeteendemät- ningar, utförts.
Återigen hänvisas till professionsintervjuer, omdesignen av Skånskan.se och Svd.se samt föregångare inom branschen som
16
Kvalitativ mätning av läsupplevelse är även det ett relativt outforskat fält. Tack vare användares läsning på Internet kan tidningar enkelt ta till sig kvantitativ data om hur och vad som läses, men som Peetre påpekar saknas det kvalitativa underlaget
(6.3.1:4). Användartester kan givetvis både underbygga och motsäga formgivarens visioner, men rimligtvis betyder dem mycket för utvecklingen av journalistiska digita-la produkter. Sigfridsson påpekar dock att det också kan ge alibi för en formgivare eller mediehus att välja en specifik riktning (6.3.3:5). Som med alla metoder, vare sig de är vetenskapligt förankrade eller inte, skall des inte ge en övertro, utan lämpar sig bäst tillsammans med andra metoder.
Som påpekats råder det olika uppfattningar om typsnittsstilens påverkan på läs- barhet (Poole 2008) och blickbeteendemätningar tillsammans med uppföljningsinter- vjuer borde kunna belysa problematiken ytterligare. Stor del av problemområdet handlar om vår förmåga att skapa ordbilder, med närhetslagen (Hallberg 1992; Holsa- nova 2012), att vi inte behöver läsa alla tecknen i ett ord eller i en mening för att kun- na avkoda det. Förmågan att avkoda ordbilder bygger på igenkänning och det är däri problematiken rimligtvis ligger. Från att under större delen av läsandets historia varit vana att läsa (tryckta) serifer har vi sedan 1900-talets slut och webbteknikens till en början oförmåga att digitalisera serifer, mer och mer vant oss vid att läsa sans serifer. Precis som mätningen visar är idag brödtext i 71.2 % av svenska dagstidningar på In- ternet satt i sans serif (6.1.2:8) men mer kvalitativ mätning av seriffers påverkan på läsbarhet, efterfrågas av forskningsfältet för att ytterligare utreda frågan.
5 Källförteckning
Arditi, A och Cho, J. (2007). ”Letter case and text legibility in normal and low vision”, Vision Reaseach, vol. 47, nr 19, s. 2499-2505.
Bojkottad etikprövning och fäbless för dödsfällor. Medierna i P1 (2015). Sveriges Radio P1. Sändes 4 april 2015. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/525557?programid =2795 (150522).
Cruz et al. (2015). ”Mad Men” and its love affair with ’60 pop culture. New York Times Magazine: http://www.nytimes.com/interactive/2015/04/03/arts/television/ mad-men-season-7-timeline.html (150521).
Findahl, O. ”Vad händer när gamla medier möter nya medier?” ur Nygren, Wadbring (red.) 2013. På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 5:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Garcia, M. och Stark, P. (1991). Eyes on the news. St Petersburg, FL: The Poynter Institute for Media Studies.
Hallberg, Å. (1992). Typografin och läsprocessen. Arlöv: Spektra Hellmark, C. (2005). Typografins handbok. Stad: förlag
Holsanova, J., (2012). Myter och sanningar om läsning – Om samspelet mellan språk och bild i olika medier. Riga: Språkrådet/Nordstedts.
Information Architects (2006). The 100% Easy-2-Read Standard. I.A: https://ia.net/ know-how/100e2r (150522).
Information Architects (2012). Responsive Typography: The Basics. I.A: https://ia.- net/know-how/responsive-typography-the-basics (150522).
Johansson, B. ”Surveyundersökningar”, ur Ekström, Larsson, red. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Larsson, L. ”Personliga intervjuer”, ur Ekström, Larsson, red. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Nilsson, Å. ”Kvantitativ innehållsanalys”, ur Ekström, Larsson, red. (2010). Metoder i kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
Nygren, Wadbring, red. (2013). På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 5:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Ots, M. ”Varumärkets betydelse för medierna”, ur Nygren, Wadbring, red. (2013). På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 5:e uppl. Lund: Student- litteratur.
Poole, A. (2008). ”Which are more legible? Serif or Sans Serif Typefaceses?” http:// alexpoole.info/blog/which-are-more-legible-serif-or-sans-serif-typefaces/ (150508). Porter, M. (okänt årtal) ”The Guardian redesign”. D&AD: http://www.dandad.org/en/ guardian-redesign/ (150512).
Radwanick, S. (2012). ”Most read online newspapers in the world: Mail Online, Nye York Times and The Guardian”. Comescore: http://www.comscore.com/Insights/ Data-Mine/Most-Read-Online-Newspapers-in-the-World-Mail-Online-New-York-Ti- mes-and-The-Guardian (150521).
Santana et al. (2011). Medium Matters: Newsreaders Recall and Engagement with Online and Print Newspapers. PDF. University of Oregon.
Skoglund, G. (2012). Mikrotypografins inverkan på läsbarhet hos tryckt brödtext – En forskningsöversikt. Kandidatupppsats vid Högskolan Dalarna.
Svenska mediehus 2014/15 (2015). Tidningsutgivarna: http://www.dagspress.se /images/stories/Svenska_Mediehus_2014_2015.pdf (150523).
Svenska webbtidningar. Kungliga biblioteket: http://www.kb.se/samlingarna/ tidningar-tidskrifter/tidningslankar/ (150513).
Wadbring, I. ”I snigeltakt eller raketfart? Journalistikens förändring över tid”, ur Ny- gren, Wadbring (red.) 2013. På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 5:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
Wahlund et. al., ”Mediernas roll i marknadskommunikationern”, ur Nygren, Wadbring (red.) 2013. På väg mot medievärlden 2020 – Journalistik, teknik, marknad, 5:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
World press trends 2014 (2014). WAN-IFRA: http://www.arpp.ru/images/123/51253_ WAN-IFRA_WPT_2014.pdf
Wertheimer, M. (1923). ”Untersuchungen zur Lehre von der Gestalt, I: Prinzipielle Bemerkungen” ur Investigations in Gestalt theory: I. The general theoretical situa- tion. Psychologische Forschung, 1, s. 47–58.