Sigfridsson, Gota Media

Peter Sigfridsson, chef för produktutveckling, Gota Media. Svar mottaget 150513

Alla frågor gäller Gota Medias webbtidningar anpassade för desktop, med fokus på artikelsidor (alltså inte startsidan) och dess brödtext.

1. Hur resonerade ni när ni tog fram designen av brödtext till era webbtidningar? (Vad gäller t ex. tec- kengrad, radavstånd, spaltbredd och typsnitt)

PS: Vi började med valet av grafisk form. Ett temperament som vi vill nå, vi kallade det optimis- tisk elegans. Sedan kom typsnittsvalen. Det är viktigt för oss att ha ett typsnitt som harmonierar med all övrig presentation, inklusive den tryckta tidningen. Presentationen är alltså gemensam över print och digitalt. I ärlighetens namn blev förändringen för stor för våra läsare. Freight var för lätt och upplevdes av många läsare som blekt och svårläst. Vi bytte därför i print till Publico som har mer svärta, men ändå är snarlikt Freight, som vi har kvar i de digitala kanalerna.

2. Vad inspirerar er till design av brödtext? (T ex. er tryckta utgåva, andra dagstidningar på Internet, andra digitala medier så som bloggar eller andar hemsidor).

PS: Det var alltså viktigt att ha ett typsnitt som stämmer med övrig presentation.


3. Ser ni några problem i designen av brödtexten? Vad tycker ni kan förbättras? (Främst vad gäller er tidning, men om ni vill kommentera, även generellt i branschen).

PS: När läsarna blir äldre så försämras deras syn, generellt sätt [sic.]. Vi ser när vi gör användar- paneler stora skillnader mellan åldersgrupperna om hur ett typsnitts läsbarhet uppfattas. Vi har tex gjort tester när ett brödtexttypsnitt av läsare kritiseras för att vara svårläst. Vi gjorde blindtester där vi hade:

- Det befintliga 


- Det befintliga men två tiondels grad högre
 - Ett annat typsnitt med mer svärta

I panelerna uppfattades det befintliga typsnittet av de flesta som mest läsbart. Detta bekräftar tesen att det man uppfattar som mest läsbart, är det typsnitt man är van att läsa. Detta gällde som sagt de flesta, utom när det gäller de äldre grupperna 55-60 år och äldre. De föredrag det svartare typsnittet. Risken med detta är att det blir ett "chicken race" mot ett svartare och svartare typsnitt. Detta är dock i första hand ett problem för print. På den digitala sidan har vi inte fått in en enda kritisk synpunkt som gäller brödtexten.

4. Har ni stöd av eller kunskap om läsarens läsupplevelse?

PS: Vi har gjort läsarpaneler. Resultatet av dem är dock svårtolkat, se fråga 3. När en text upplevs som svårläst, beror det på typsnitt eller på hur texten är skriven? Det är vanskligt att dra bestämda slut- satser. Därför kan undersökningar mer bli ett alibi som man kan använda för att säga att vi har genom- fört tester, än att de verkligen ger ett exakt svar av vad som är ett riktigt bra brödtexttypsnitt. En objek- tiv sanning om vad som är världens bästa brödtexttypsnitt finns inte.

5. Utvecklingen av den digitala journalistiken går fort framåt och den är svår att sia om, men ifall ni ändå gör ett försök – hur tror ni utvecklingen ser ut för artiklar på internet? (Vad gäller brödtext, be- handling av spalt/spalter, bildspråk, interaktivitet etc).

PS: Jag skulle vilja att läsningen/tillgängligheten sätts mer i fokus. I dag är artiklar på en nyhets- webb kransad med listor, länkar, puffar för andra nyheter och inte minst annonser. Någon har liknat detta vid en julgran som blinkar och blänker. Det är för mycket distraktion på artikelsidorna, när det egentligen är läsningen som besökaren vill åt. Detta beror i grunden på affärsmodellen, där vi försöker maximera antalet sidvisningar. För affärens skull är det viktigare att kunden klickar vidare, än att den tar till sig innehållet.

Bilaga

Designprojekt: Ceci n’est pas un journal

Designprojektet var en utforskning i formgivning av den tryckta dagstidningens roll i dagens och mor- gondagens medieklimat och resulterade i en 16-sidors tryckt tidning i en upplaga av 600 ex.

Tryckta medier har under de senaste åren dödförklarats åtskilliga gånger. Dagstidningen produceras och utvecklas allt mer för plattformar på nätet och allt mindre för tryckta upplagor. På många sätt har bran- schen gett upp papperstidningen, vilket inte minst märks i den ofta eftersatta dagstidningsdesignen.

Ceci n’est pas un Journal är en tidning som undersöker den tryckta dagstidningens plats i dagens

medieklimat. Samtidigt som mycket pekar på den tryckta dagstidningens död, poängteras ofta dess unika drag och möjligheter. Hur kommer dagstidningen att se ut i framtiden? Vilka regler måste brytas? Har den tryckta produkten ett värde i sig?

Olika uttryck som dagstidning kan tänkas ta undersöktes och testades, med fokus på egenvärdet av tryckt, läsupplevelse och format. Vad som sker i layouten på respektive uppslag, kommenteras i texter baserad på research av dagstidningsdesign. Det bildas på så vis en länk mellan undersökningen och dess referenser, en dialog mellan research och formgivning.

Det här är inte en undersökning av mediamodeller: det är en undersökning av form. Det här är inte ett manifest med raka svar: det är ett frågvist experiment. På samma sätt som René Magritts målning av en pipa inte är en pipa (det är en målning av en pipa) så är det här inte en dagstidning: det är en reflektion av en dagstidning.