I förskolan är undervisning som begrepp i ett förstadium av implementeringen. Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) är fortfarande relativt ny och ger inte
förskollärare någon arbetsbeskrivning gällande undervisning, vilket kan ge intryck av en gränslöshet. Under arbetet med studien väcktes funderingar på om resultatet varit
densamma om intervjumetod används. Det skulle alltså vara intressant att göra ytterligare en undersökning, där samma ämne skulle undersökas fast med intervju som metod. Frågan är om intervjuer skulle kunna tillföra relevant kunskap i ämnet?
Av empirin framkom det att de respondenter som arbetat inom förskolan en kortare tid är de som i övervägande del uttryckte en osäkerhet att undervisa i förskolan, eftersom det saknas beskrivning om hur undervisningen ska utföras. Av den orsaken ser vi att det skulle vara intressant att ta reda på vilken kompetensutveckling som krävs för att kunna undervisa i förskolan.
I vår hemkommun Göteborg, ersätts både barnskötare och förskollärare av en ny yrkesroll förskoleassistent. En förskoleassistent saknar behöriggivande utbildning för förskolan, vilket är avgörande för att säkra kvalitén på undervisningen och utbildningen i förskolan (SFS 2010:800). Med tanke på att förskoleassistent är en ny yrkesroll i
förskolan, är det intressant att se vidare på hur och om undervisningen samt kvalitén i förskolan kommer att påverkas. Av den orsaken känns frågan relevant att forska vidare på.
7 Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.8-16). Liber. Brinkkjær, U., & Høyen, M. (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.
Claesson, S. (2014). Om varför begreppet undervisning behöver återerövras. Utbildning & Demokrati, 23 (3), 95-107. https://www.oru.se/globalassets/oru-
sv/forskning/forskningsmiljoer/hs/humus/utbildning-och-demokrati/2014/nr- 3/silwa-claesson---om-varfor-begreppet-undervisning-behover-atererovras.pdf Eidevald, C. (2016, september). Vem ska utbilda vem. Förskolan, 7.
https://forskolan.se/vem-ska-utbilda-vem/
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.34 - 54). Liber.
European Early Childhood Educational Research Association. (u.å.). The Role of Play in Early Childhood Education and Care. Hämtad 2020-11-10 från
https://www.eecera.org/wp-content/uploads/2017/01/POSITION-PAPER-SIG- RETHINKING-PLAY.pdf
Föreningen svensk undervisningshistoria. (2014). Förskolorna som försvann. Småbarnsskolornas marginalisering 1860-1937. Hämtad 2020-09-06 från https://undervisningshistoria.se/forskolorna-som-forsvann-smabarnsskolornas- marginalisering-1860-1937/
Greve, A. (2013). Play for learning and learning for play: Children´s play in a toddler group. Nordisk Barnehageforskning, 6 (27), 1-7. Hämtad 2020-11-10 från https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/440/658
Hedefalk, M. (2014). Förskolan för hållbar utveckling Förutsättningar för barns Utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling.
[Doktorsavhandling, Uppsala universitet]. Digitala Vetenskapliga Arkivet. https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:686018/FULLTEXT01.pdf
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s.157-167). Liber.
Jonsson, P., Williams, P., & Pramling Samuelsson, I. (2017). Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning av
undervisning och lärande, volym5 nr 1. https://forskul.se/tidskrift/volym-5- nummer-1-2017/undervisningsbegreppet-och-dess-inneborder-uttryckta-av- forskolans-larare/
Lenz Taguchi, H. (2010). Intra-aktiv pedagogik utmanar tänkandet i förskolan. I M-A. Colliander, L. Stråhle & C. Wehner-Godée. (red.), Om värden och omvärlden. Pedagogik i praktik och teori med inspiration från Reggio Emilia. (s.127- 145). Författarna och Liber.
Löfdahl Hultman, A., Hildén, E., & Bergh, A. (2017). I ”larmrapportens” skugga–om undervisning och kvalitet i förskolan. I A. Löfdahl Hultman, M. Olin-Scheller & C. Tanner (Red.), Berättelser vänbok till Héctor Pérez Prieto (s.52-72). Universitetstryckeriet.
Melker, K., Mellgren, E., & Pramling Samuelsson, I. (2018). Undervisning i förskolan – en fråga om att stötta och skapa gemensamt fokus. Hämtad 2020-10-08 från https://forskul.se/tidskrift/volym-6-nummer-1-2018/undervisning-i-forskolan- en- fraga-om-att-stotta-och-att-skapa-gemensamt-fokus/
Mårdsjö Olsson, A. (2005). Lärandets skiftande innebörder: uttryckta av förskollärare i vidareutbildning. (Diss), ISBN 91-7346-522-4 Göteborg: Göteborgs
universitet, 2005.
Mårdsjö Olsson, A. (2010). Att lära andra lära: medveten strategi för lärande i förskolan. (1. uppl). Liber.
Pramling, N. (2015). Liksom, som om och som är. I I. Engdahl & E.
Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare Mångfacetterad komplexitet (s.216-219). Liber.
Pramling Samuelsson, I. (2015). Från fenomenografi till utvecklingspedagogik. I I. Engdahl, E & Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare Mångfacetterad komplexitet (s.166 - 169). Liber.
Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2008). The Playing Learning Child: Towards a pedagogy of early childhood. Scandinavian Journal of Educational Research, 52,623-641.Hämtad 2020-11-10
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00313830802497265
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. (2, uppl.). Studentlitteratur.
Rennstam, J., & Wästerfors, D. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.220 - 236). Liber.
Rubinstein Reich, L., Tallberg Broman, I., & Vallberg Roth, A-C. (2017). Professionell yrkesutövning i förskolan- kontinuitet och förändring. Studentlitteratur. SFS (2010:800). Skollagen. Utbildningsdepartementet.
Sheridan, S., Sandberg, A., & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Studentlitteratur.
Sheridan, S., & Williams, P. (2018). Undervisning i förskolan- ett kvalitetsperspektiv. I S. Sheridan, S & P. Williams (Red.), Undervisning i förskolan En
kunskapsöversikt (s.50-61). Skolverket.
Sheridan, S., Williams, P., Sandberg, A., & Vuorinen, T. (2011). Preschool teaching in Sweden – a profession in change. Educational Research, 53, 415-437. Hämtad 2020-11-10
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00131881.2011.625153
Skolinspektionen. (2016). Förskolans pedagogiska uppdrag - Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar. Hämtad 2020-06-15 från
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapp orter/kvalitetsgranskninar/2016/forskola-ped-uppdrag-forskolans-pedagogiska- uppdrag.pdf
Skolinspektionen. (2018). Slutrapport Förskolans kvalitet och måluppfyllelse – ett treårigt regeringsuppdrag att granska förskolan. Hämtad 2020-06-15 från https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporte r/redovisningar-regeringsuppdrag/2018/forskolans-kvalitet-och-
maluppfyllelse/forskolans-kvalitet-och-maluppfyllelse-slutrapport-feb-2018.pdf Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 -Reviderad 2010. Skolverket.
Skolverket. (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan - pedagogisk dokumentation. Skolverket.
Skolverket. (2016). Läroplan för förskolan. Lpfö 98. Reviderad 2016. Skolverket. Hämtad 2021-02-19 https://www.skolverket.se/getFile?file=2442
Skolverket. (2018). Läroplanen för förskola Lpfö 2018. Skolverket.
Skolverket. (2019). Lärarprognos 2019 – uppdrag att ta fram återkommande prognoser Över behovet av förskollärare och olika lärarkategorier. Hämtad 2020-06-15 från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/regeringsuppdrag/2019/lararprogn os-2019---uppdrag-att-ta-fram-aterkommande-prognoser-over-behovet-av- forskollarare-och-olika-lararkategorier Skolverket. (2020). Hämtad 2020-09-06 från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och- utvarderingar/forskning/undervisning-i-forskolan-borjar-i-intresse-hos-barnen Svenska Akademien. (2020). Hämtad 2020-06-15 från
https://svenska.se/so/?id=57217&pz=7
Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s.17-31). Liber. Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. I A. Forssell (Red.),
Boken om pedagogerna. (s.153-177). (6.uppla.). Liber.
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I U. P. Lundgren, R. Säljö & C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning grundbok för lärare (s.255- 309). Natur & Kultur.
Thulin, S., & Jonsson, A. (2018). Undervisning i förskolan - Om möjligheter att integrera Förskolans bildningsideal med nya uppdrag. Norsk senter for barneforskning, 36 (3-4), 95-108. https://doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2899
Vallberg Roth, A-C., & Holmberg, Y. (2019). Undervisning i relation till omsorg och lärande i förskolan: Flerstämmig undervisning och didaktisk (o)takt.
Pedagogisk forskning i Sverige, 24 (2), 29-56. https://doi.org/10.15626/pfs24.02.02
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistiskt- samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-04-21 från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1529480532631/ God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L. (1999). Tänkande och språk. Daidalos.
Williams, P. (2006). När barn lär av varandra: Samlärande i praktiken. (1. Uppl.). Liber
Bilagor
Bilaga A
Bilaga B