Förslag till vidare forskning

Jag anser att denna studie också kan vara viktig om forskaren undersöker dessa metoder utifrån elevernas perspektiv. Det bidrar att forskaren kan gå djupare på dessa metoder. På samma sätt underlättar det att skapa en uppfattning om elevernas intresse för kemi. Vidare kan forskaren

32

göra en jämförelse med dessa metoder som studeras utifrån lärarens perspektiv, i syfte att vi som arbetar med kemiundervisning kan få ny information om elevernas intresse för kemi.

33

10 Referenser

Abrahamsson, C. (2019). Elevengagemang ur ett NO-lärarperspektiv: hur lärare uppfattar

elevers engagemang och dess betydelse för lärarrollen och undervisningen.

Lunds universitet. Hämtad från:

http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/62830293/Elevengagemang_ur_ett_NO_la_ra rperspektiv.pdf

Alvehus, J. (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metoden. En handbok. Stockholm: Liber Andersson, B. (2000). Om ämnesdidaktikens natur, kultur och värdegrund. Göteborgs

universitet

Andersson, B. (2005). DESIGN OCH VALIDERING AV UNDERVISNINGS

SEKVENSER – EN ÄMNESDIDAKTISK FORSKNINGSSTRATE MED EXEMPEL FRÅN NATURVETENSKAP. Institutionen för pedagogik och didaktik. Göteborgs universitet

Anderhag, P. (2014). Taste for science: how can teaching make a difference for

students' interest in science? Institutionen för matematikämnets och

naturvetenskapsämnens didaktik. Stockholm universitet. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:753992/FULLTEXT02.pdf Bach, F. (2001). Om ljuset i tillvaron. Ett undervisningsexperiment inom

optiken. GÖTEBORG STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 162.

Hämtad från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10514/1/gupea_2077_10514_1.pdf Bergin, D. A. (1999). Influences on classroom interest. Educational Psychologist, 87–98. Broman, K. (2015). Chemistry: Content, context and choices Towards students' higer order

problem solving in upper secondary school. Umeå: Department of Science and

Mathematics Education.

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber Dewey, J. (1913). Interest and effort in education. New York: Houghton Dimenäs, J. (2020). Vetenskap och beprövad erfarenhet. Stockholm. Liber

Englund, T. (1997). Om John Dewey och Demokrati och utbildning 1: J. Dewey (red). Demokrati och utbildning, s.11–32. Göteborg: Daidalos.

Hartman, S., Roth, K., & Rönnström, N. (2003). John Dewey, om reflektivt lärande i skola och samhälle. Stockholm Library of Curriculum Studies, Vol 12. Hämtad från: https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:697395/FULLTEXT01.pdf Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm. Natur och kultur.

34

Hidi, S. (1990). Interest and its contribution as a mental resource for learning. Review of Educational Research, 60, 549–571.

Hidi, S., Ainley, M., & Berndorff, D. (2002). Interest, Learning, and the Psychological

Processes. That Mediate Their Relationship. Journal of Educational Psychology

Copyright 2002 by the American Psychological Association, Inc.2002, Vol. 94, No. 3, 545–561

Holmqvist, M. (red.). (2006). Lärande i skolan. Learning study som skolutvecklingsmodell. Lund: Studentlitteratur.,

Högström, P. (2009). Laborativt arbete i grundskolans senare år – lärares mål och hur de

implementeras. Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. Hämtad

2020-12-17 från:

https://www.divaportal.org/smash/get/diva2:986233/FULLTEXT01.pdf Kurtén-Finnäs, B. (2008). Det var intressant, man måste tänka så mycket: Öppna

laborationer och V-diagram i kemiundervisningen. (Diss.) Pedagogiska

fakulteten. Hämtad från:

https://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/42561/KurtenBerit.pdf?sequence= 1&isAllowed=y

Larsson, P., & S, J. (2019). Att arbeta språkutvecklande i kemi. I Kemi för alla. Bidrag från konferensen 1–2 oktober 2018 i Stockholm arrangerad av Kemilärarnas resurscentrum. Hämtad från:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1361477/FULLTEXT01.pdf

Lindahl, B. (2003). En longitudinell studie om vägen till gymnasiet. Göteborg. GÖTEBORGS STUDIES IN EDUCATIONAL SCIENCES 196. Hämtad från:

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/9599/2/gupea_2077_9599_2.pdf

Lindahl, B. (2011). Varför förstår de inte sitt eget bästa? - Högskolan Kristianstad. Hämtad från http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:643177/FULLTEXT01.pdf Lundgren, U.P., Säljö, R., & Liberg, C (Red). (2017). Lärande skola bildning. Natur & kultur,

Stockholm

OECD. (2015). Improving Schools in Sweden- An OECD Perspective: OECD.

Ollinen, K. (2019). Digitala verktyg i en naturvetenskaplig undervisningspraktik: Lärares

beskrivningar och hur deras TPACK påverkar undervisningen. Institutionen för

utbildningsvetenskap. Lund universitet. Hämtad från:

https://portal.research.lu.se/ws/files/71132317/Karin_Ollinen_komplett_med_sp ikblad.pdf

Oskarsson, M. (2011). Viktigt – men inget för mig - Ungdomars identitetsbygge och attityd till

naturvetenskap. Norrköping: Linköpings universitet, nstitutionen för samhälls

35

Skolinspektion. (2012). ”Min blev blå!” -Men varför då. En kvalitetsgranskning av

undervisningen i no i grundskolan årskurs 1–3. Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/beslut-rapporter-statistik/publikationer/kvalitetsgranskning/2012/min-blev-bla--men-varfor-da/ Skolinspektionen. (2017). Tematisk analys: Undervisning i NO-ämnen Att göra

naturvetenskapen synlig och relevant för varje elev. Hämtad från:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/analys/2017/tema tisk-analys-no-2017.pdf

Skolverket. (2008). Vad händer i NO-undervisningen? - En kunskapsöversikt om

undervisningen i naturorienterande ämnen i svensk grundskola 1992–2008. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/publikationsserier/kunskapsoversikter/2008/vad-hander-i-no-undervisningen

Skolverket. (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola. Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.

Skolverket. (2016). PISA 2015 - 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och

matematik. Stockholm: Skolverket.

Säljö, R (red.). (2017). Lärande och lärandemiljöer. I Hansén, Sven-Erik & Forsman, Liselott. Allmändidaktisk: vetenskap för lärare. Lund: Studentlitteratur Winberg, M. T, Hellgren, J. M., & Palm, T. (2014). Stimulating positive emotional

experiences in mathematics learning: influence of situational andpersonal factors. European Journal of Psychology of Education, 673–691. Hämtad från:

http://umu.divaportal.org/smash/get/diva2:741575/FULLTEXT01.pdf Wallberg, H. (2019). Lektions design. En handbok. Stockholm. Gothia fortbildning

36

Bilagor

Bilaga1- Intervjufrågor Bakgrundsfrågor

1. I hur många år har du arbetat som kemilärare? 2. Hur du blev kemilärare?

3. I vilka årskurser undervisar du?

Öppna frågor

1. Berätta om vad som har gjort dig intresserad av at bli kemilärare.

2. Berätta om vad som verkar göra dina elever mest engagerade i lektioner.

Intervjufrågor

1. Vilka undervisningsmetoder använder du i kemiundervisning? Varför dessa metoder? 2. Vilken av dessa metoder som du har använt kan väcka elevernas intresse? Är dessa

kopplat till elevernas tidigare erfarenheter?

3. Hur brukar du arbeta med genomgångar? Har eleverna inflytande i genomgångar? På vilket sätt.

4. Hur planerar du kemilaborationen? Är denna planering kopplat till elevernas kunskap? På vilket sätt.

5. Hur förstärker du elevernas intresse och känslor i kemilaborationen? Främjar dessa laborationer elevernas uppfattning om världen? Hur?

6. Har du arbetat med individuella uppgifter i kemiundervisningen? Kan du ge ett exempel? Känns eleverna intresserad av dessa uppgifter. Hur bedömer du detta, enligt din

erfarenhet.

7. Kan du beskriva elevernas intresse när de arbetar i grupparbete? Verkar de vara mer intresserad i grupparbetet än i individuella arbetet? Varför?

8. Om du observerar att någon av eleverna inte visar individuellt intresse i

kemiundervisning, vilken metod bör du använda för att väcka hennes/hans intresse i undervisningen?

37 10. Är det något mer du vill tillägga?

Bilaga 2-Informationsbrev

2020-10-05

Förfrågan om deltagande

Under höstterminen 2020 skriver jag mitt examensarbete på lärarprogrammet vid

Högskolan Dalarna. Min undersökning kommer att handla om vilka undervisningsmetoder gör kemilärare för att väcka elevernas intresse för kemi i årskurs 7–9

och jag kommer att använda mig av semistrukturerade intervjuer som metod för min datainsamling. Du tillfrågas härmed om deltagande i denna undersökning.

Undersökningens syfte och innehåll

Syftet med min undersökning är att ta reda på vilka undervisningsmetoder gör kemilärare för att väcka elevernas intresse för kemi i årskurs 7–9. Området är viktigt att undersöka för att tidigare forskning visar att eleverna anser att NO- ämnen är svåra och ointressanta och jag ser fram mot ditt deltagande.

Genomförande

Jag har planerat att 5 lärare ska delta i undersökningen. Ditt deltagande kommer att innebära en intervju om ca. 45 minuter. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats som ventileras i sedvanlig ordning vid Högskolan Dalarna. Du kommer att kunna ta del av undersökningens resultat i januari 2021.

Det insamlade materialet kommer att bearbetas av mig själv och min handledare. Din identitet som deltagare kommer inte att röjas, inte heller vilken skola

undersökningen har gjorts vid. Personer – barn eller vuxna – som på något sätt nämns i studien kommer att avidentifieras. Insamlade data förvaras hos

undertecknad och kommer endast att hanteras av mig och min handledare. All insamlade data kommer att förstöras när examensarbetet är godkänt och klart. Examensarbeten faller under dataskyddsförordningen, GDPR.

Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan närmare motivering.

Om du som är tillfrågad avstår från att delta, eller avbryter sitt deltagande så kommer detta inte att påverka det fortsatta arbetet med undersökningen.

38

Ytterligare upplysningar lämnas av nedanstående ansvariga:

Borlänge den 05/10 2020 Uppsala den 05/10 2020 Youssef Yousef, student Megan Case, handledare h18youyo@du.se mcs@du.se