Resultatdiskussion

I detta avsnitt kommer jag att diskutera mitt studieresultat i relation till studiens syfte och frågeställningar. Dessutom ska jag diskutera resultatet i förhållande till ett teoretiskt ramverk dvs ett pragmatiskt perspektiv, individuellt intresse och situationsbaserat intresse.

Ett pragmatiskt perspektiv betonar vikten av individens intresse genom att förknippa individens omgivning och vardagsliv med den systematiska undersökningen. På samma sätt diskuterar detta perspektiv att elevernas intresse väcks när läraren anpassar ämnets innehåll åt en riktig vetenskaplig diskussion, till exempel en vetenskaplig diskussion som rör aktuella frågor i samhället. Dessutom ska jag diskutera elevernas individuella intresse och de vanligaste faktorer som kan påverka elevernas intresse utifrån två individuella intressen och situationsbaserat intresse. Slutligen bygger resultatdiskussionen på många jämförelser med både tidigare forskning och det teoretiska ramverk som nämnts i denna.

8.2.1 Metoder som gör eleverna intresserade av kemi

Samtliga lärare i denna studie belyser några metoder som kan väcka elevernas intresse för kemi. En av metoderna är att eleverna genomför en laboration. Samtliga lärare bekräftar laborationens betydelse i kemiundervisningen, vilket leder till att eleverna blir nyfikna på att förstå naturvenskapliga händelser. Resultatet visar också att samtliga kemilärare knyter undervisningen till elevernas vardagsliv och aktuella frågor som rör samhälle i sina laborationer. På samma sätt knyter de kemilaborationer till miljöfrågor. Samtliga kemilärare beskriver också att öppna laborationer kan väcka elevernas intresse av kemi. Samtliga kemilärare menar här att öppna laborationer är ett praktiskt arbete, vilket i sin tur kan utveckla elevernas förmågor och inspiration i kemiämnet. Sammanfattningsvis kan jag säga att samtliga

28

lärare motiverar sina elever att genomföra vissa praktiska arbeten av vetenskaplig karaktär. Till exempel genom att förknippa laborationer med miljöfrågor, verkligheten och samhället. Resultaten överensstämmer med vad tidigare forskning kommit fram till. Abrahamsson (2019, s. 49) anser att den viktigaste faktorn som gör eleverna intresserade av NO-ämnen är att läraren ger eleverna en möjlighet att genomföra många praktiska arbeten, till exempel genom att låta eleverna göra laborationer eller konstruktionsuppgifter för att utveckla deras kreativitet. Kurtén-Finnäs (2008, s.232–233) menar med praktiska arbeten öppna laborationer, vilket i sin tur kan väcka elevernas intresse och inlärning positivt inom kemi. Broman, Ekborg & Johnels (2011) bekräftar också detta i sin forskning. Samtliga forskare anser att laborationen är en metod som kan väcka elevernas intresse för kemi. Broman, Ekborg & Johnels (2011, s.48) har i sin undersökning kommit fram till att 76% av eleverna är mest intresserade av kemi när de genomför laborativt arbete. Vidare anser forskarna att kemiundervisningen blir mer meningsfull och intressant när eleverna genomför mer praktiskt arbete såsom laborationer som knyter till elevernas vardagsliv och verkligheten. Denna beskrivning uppgav av de både elever och lärarna.

Resultatet överensstämmer med teoretiska ramverk, dvs det pragmatiska synsättet. I det pragmatiska synsättet anser Dewey att utbildningen bör vara praktisk, vilket i sin tur kan väcka elevernas intresse att pröva vad de reflekterat över och kritiserat i undervisningen (Hartman, Roth & Rönnström, 2003, s. 114). Med praktisk undervisning menar Dewey laborativa metoder (Hartman, Roth & Rönnström, 2003, s. 36). På samma sätt utvecklar laborativa metoder elevernas kunskaper och det kan rekonstruera elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter på ett intressant sätt (Hartman, Roth & Rönnström, 2003, s. 114).

Kritiken mot laborationer visar att uppsatta mål i laborativt arbete ofta inte blir nådda, alltså att NO-lärarna fokuserar på naturvetenskapliga begrepp som står på laborations instruktion utan att ge eleverna möjlighet att laborera själva utifrån deras egna idéer och reflektioner (Högström, 2009. s. 40–41). Detta överensstämmer inte med det som resultatet har visat där samtliga kemilärare knyter teoretiska lektioner till vissa praktiska arbeten. Syftet är att eleverna skapar bättre förståelse om teoretiska lektioner och därmed väcks elevernas intresse genom att undersöka vissa teoretiska begrepp i verkligheten. Med andra ord kan detta bidra till att eleverna skapar bättre förståelse om kemins begrepp som behandlas under lektionerna. Resultatet påpekar här att samtliga kemilärare lyckades genom att knyta elevernas intresse till de aktuella frågor som rör samhället. Dessutom kan de förstärka elevernas förmågor i kemi genom att ge eleverna en möjlighet att diskutera verkligheten i praktiken. Således har de i princip ett tydligt mål angående laborationens betydelse. Det innebär att lärarnas mål i denna studie stämmer överens med laborations mål som lägger tonvikt på att förstärka elevernas kunskaper, förståelse och vetenskapliga karaktär.

Abrahamsson (2019, s. 49) påpekar att det är viktigt att lärare anordnar en vetenskaplig diskussion i undervisningen, vilket i sin tur kan stimulera elevernas delaktighet i undervisningens innehåll. Diskussionerna i klassrummet bidrar till att eleverna skapar mer förståelse av de naturvetenskapliga frågorna i praktiken (Skolinspektionen, 2017, s. 9). Det finns två metoder som kan väcka elevernas intresse under diskussionerna i klassrummet. Den första är att lärarna ställer öppna frågor till eleverna för att motivera dem och för att ge dem en möjlighet att reflektera och utvärdera över ett visst innehåll som de gör i klassrummet (Skolinspektionen, 2017, s. 9). Den andra genomförs när eleverna ställer många frågor om miljöfrågor och samtalar om ett aktuellt ämne i undervisningen (Abrahamsson, 2019, s. 49).

29

Det innebär att läraren skapar intresse och engagemang genom att knyta ämnesstoffet i både elevernas omvärld och diskussionerna i klassrummet (Abrahamsson, 2019, s. 49).

Detta bekräftas av Broman, Ekborg och Johnels (2011, s. 48) med att 93% av elever anser att kemiundervisningen blir mer intressant när läraren diskuterar och ställer frågor under varje lektion om miljöfrågor och aktuella kemiska frågor som rör samhället. Detta överensstämmer med vad NO-lärarna har beskrivit i resultatdelen att diskussionen med eleverna kan väcka elevernas intresse för kemiundervisningen. Därför anser de att diskussionen bör vara vettig. På samma sätt beskriver samtliga kemilärare att diskussionen bör knyta an till frågor av vetenskaplig karaktär, så som miljöfrågor. Vidare anser samtliga kemilärare att det är väsentligt att eleverna ställer frågor i genomgångar utifrån deras intresse. I detta sammanhang bör läraren visa hänsyn till elevernas frågor genom att lyssna till deras reflektioner. Sedan kan läraren föra en vetenskaplig dialog med dem utifrån deras frågor. Resultatet visar också att samtliga kemilärare bygger en vettig diskussion med eleverna utifrån öppna frågor som ställdes av dem i genomgångarna.

Enligt Larsson och Schoultz (2019, s. 44) kan diskussionerna mellan eleverna i klassrummet vara på olika sätt, detta sker när eleverna lyssnar på varandra och reflekterar över sina idéer utifrån deras intresse för kemi, och särskilt när eleverna arbetar i olika grupper. Läraren här spelar en väsentlig roll för att förbereda eleverna att vara med i sådana grupper för att hjälpa dem att förstå meningen med samtalet genom interaktionen som sker i klassen. I detta sammanhang påpekar Broman, Ekborg & Johnels (2011, s. 48) i sin studie på att 85% av elever lär sig kemi på ett bra sätt när de diskuterar med både klasskamrater och läraren. Resultatet visar att NO-lärarna i studien är överens om att diskussionerna mellan eleverna bör knyta an till elevernas intresse vilket kan ske när eleverna diskuterade i varierande grupper. Detta bidrar till att eleverna kan ställa meningsfulla frågor till varandra och till läraren samtidigt. Sedan får eleverna en möjlighet att redovisa sina reflektioner och intressen till klasskamrater. För att eleverna ska vara aktiva och intresserade av kemiämnet i sådana grupper bör läraren placera dem utifrån deras nivå, enligt samtliga kemilärare. En av samtliga kemilärare påpekar att grupparbetet förstärker elevernas relation, vilket kan väcka elevernas intresse åt ett visst innehåll i kemin.

Sammanfattningsvis anser jag att samtliga lärare lyckades använda ett vetenskapligt språk i genomgångarna. Syftet var bland annat att väcka elevernas intresse för kemi och därmed knyta elevernas intresse till några vetenskapliga händelser, till exempel miljöfrågor och aktuella kemiska frågor som rör samhället. Dessutom gav samtliga kemilärare sina elever en möjlighet att diskutera på ett vetenskapligt språk vilket i sin tur motiverade deras elever att lära sig nya begrepp. Med andra ord är kunnandet av ett vetenskapligt språk en hjälpa för eleverna att förstå hur olika texter är uppbyggda (Larsson & Schoultz, 2019, s. 47).

Utifrån vad som nämnts, knyts resultatet samman med det pragmatiska synsättet, vilket innebär att elevernas kunskaper kan uppfyllas genom att knyta undervisningen till samhället utanför (Lundgren, Säljö, 2017, s. 246–247). På samma sätt anser Dewey att elevernas intresse är ett samband mellan den och det omgivande samhället (Dewey, 1916, s. 126). Vidare anser Dewey i det pragmatiska synsättet att kommunikationen är det främsta redskapet för att väcka elevernas intresse i relation mellan eleven och omgivande, vilket i sin tur kan träna eleverna på ett vetenskapligt språk i vissa skolaktiviteter (Englund, 1997, s. 74–75). Med kommunikationen menar Dewey när elever förklarar, läser, argumenterar och analyserar med varandra eller till läraren (Lundgren, Säljö, 2017, s. 247). Dessutom knyts resultatet med det pragmatiska synsättet när det gäller kommunikationen inom undervisningen, för där anser Dewey att

30

kommunikationen ger eleverna en möjlighet att utrycka sig och kan ställa frågor, särskilt när de arbetar med olika aktiviteter, så som grupparbeten. Därmed bidrar detta till att väcka elevernas intresse om vetenskapliga händelser (Säljö, 2017, s.165).

Ollinen (2019, s. 74) påpekar i sin forskning att Quizlet och Kahoot är exempel på sådana digitala tjänster som kan väcka elevernas intresse för kemi. Dessutom kan sådana digitala tjänster bidra till att utveckla elevernas förståelse och förmågor för naturvetenskapliga ämnen. Detta överensstämmer med vad NO-lärarna har beskrivit i resultatdelen kring att de använder många digitala tjänster i kemiundervisningen, vilket gör eleverna mer intresserade av kemi. Tre av samtliga kemilärare beskriver att de använder digitala filmer för att förklara kemiska begrepp på ett tydligt sätt. De använder även sådana filmer som ett hjälpmedel, vilket i sin tur kan koppla ihop eleverna med ämnets centrala innehåll. Men en av lärarna beskriver att eleverna upplever mer intresse för kemi när de använder många digitala tjänster, till exempel Kahoot, Clio och Quizlet.

8.2.2 Metoder som kan väcka ointresserade elevers intresse för kemi

Resultatet visar att samtliga lärare sällan arbetar med individuella uppgifter. Men de använder egentligen vissa individuella metoder som inriktar sig åt de eleverna som är ointresserade av kemi. För att de speciella metoderna ska lyckas bör läraren föra en diskussion med ointresserade elever. Detta bidrar till att läraren får en uppfattning om orsaken som ligger bakom denna situation. Vidare kan läraren hitta en anpassad metod utifrån deras behov. För att få fram denna uppfattning bör läraren stödja ointresserade elever med sådana speciella metoder vilket i sin tur kan väcka ointresserade elevers intresse för kemi, till exempel genom att erbjuda dem att läsa en vetenskaplig artikel som lägger fokus på kemi. Dessutom kan läraren anpassa elevernas behov i enklare uppgifter, vilka innehåller tydliga förklaringar och enkla frågor. En lärare understryker att hen varierar sin metod om det finns någon av eleverna som är ointresserad av kemiundervisningen.

Som nämnts, anser jag att samtliga lärare använde många individuella metoder vilket i sin tur kan integrera ointresserade elever i kemiämnet. På samma sätt lägger de fokus på diskussionen som bör genomföras med ointresserade elever. Detta bidrar till att läraren kan skapa förståelse för elevernas behov utifrån deras intresse.

Denna studies resultat diskuterar vissa orsaker som gör eleverna ointresserade av kemi. Enligt de lärarna, spelar elevernas bakgrund en väsentlig roll i elevernas individuella intresse. En av samtliga kemilärare anser att elever med invandrarbakgrund är minst intresserade av NO-ämnen. Här menar hen kemiämnet. Sedan beskriver hen att språkets utmaningar kan göra dem ointresserade av kemi och därför har de mindre förståelse för kemins innehåll. Däremot anser andra lärare att kognitiva svårigheter eller felaktig studieteknik kan stå bakom svårigheter eller ointresse i undervisningen. Resultaten visar även att eleverna som är mest intresserade av kemi på högstadiet väljer att läsa naturvetenskap i gymnasiet.

Resultaten överensstämmer med vad tidigare forskning har kommit fram. Anderhag (2014) påpekar att intresset grundar sig från elevernas bakgrund, vilket observeras i undervisningen. Enligt Anderhang (2014, s.82) är elevernas intresse identifierad i alla kognitiva, normativa och estetiska former när det gäller naturvetenskaplig undervisning. Det innebär att det naturvetenskapliga lärandet utvecklas när lärare utmanar dessa former. På samma sätt sjunker elevernas intresse om någon av de formarna påverkas.

31

Teoretiska ramar knyter också samman den delen av detta studieresultat. Enligt Bergin (1999) påverkas individuellt intresse av många faktorer som utgår från elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter och föräldrars utbildningsnivå.

Hidis teori om individuellt intresse och situationsbaserat intresse anknyter också till detta studieresultat. Hidi (1990, 2002) påpekar att läraren kan få en bild av elevers olika individuella intressen eller tidigare erfarenhet genom att följa upp deras skolaktiviteter. Därmed kan elevernas personliga preferenser och tidigare intresse väckas med hjälp av situationsbaserat intresse i undervisningen. Till exempel kan en elev väcka sitt intresse när hen läser en ny relevant text om miljöfrågor, trots att han inte har något tidigare intresse eller personlig preferens för miljöfrågor. Det kan vara när läraren knyter ämnesinnehållet och laborationer med elevernas vardag och omgivning. Det är ett konkret exempel på att situationsbaserat intresse kan utveckla elevernas intresse i relation till omgivande samhället och lärande.

9 Slutsatser

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ovan beskrivna forskningsproblem undersöka och få en fördjupad förståelse för undervisningsmetoder som kan väcka elevernas intresse för kemiämnet i årskurs 7–9. En stor faktor i denna studie har varit elevernas intresse och det har studerats utifrån det pragmatiska perspektivet, individuellt intresse och situationsbaserat intresse, men även teorier och teoretiska ramar kring detta. Metoden som användes i denna studie var semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att samtliga kemilärare anser att laborationer väcker elevernas intresse för kemi. På samma sätt anser lärarna att laborationsinnehåll bör förknippas med omgivningen och elevernas vardagsliv och verkligheten.

Resultaten visar också att lärarna betonar vikten av frågor som ställs inom kemiundervisningen för att väcka elevernas intresse. Dessutom anser de att dessa frågor bör diskutera samhället utanför. Till exempel verkligheten och miljöfrågor. På samma sätt anser de att diskussionen mellan lärare och elev är betydelsefull för att väcka elevernas intresse för kemiämnet och där kan diskussion lägga fokus på miljöfrågor och kemi i elevernas vardagsliv.

Samtliga kemilärare beskriver även att de använder många digitala tjänster vilket i sin tur kan väcka elevernas intresse. Lärarna benämner några exempel på digitala tjänster så som Kahoot och Quizlet. Genom dessa kan eleverna svara på många frågor som lägger fokus på kemiämnet utifrån deras intresse. Vidare påpekar lärarna att det är viktig att man låter eleverna delta i varierande grupper. Enligt lärarna kan detta stimulera eleverna att ställa frågor till varandra, vilket i sin tur kan möjliggöra elevernas förståelse och intresse för lektionsmålen inom kemiundervisningen.

Slutligen beskriver samtliga lärare att de använder individuella metoder som bara inriktar sig på eleverna som inte har tidigare kunskaper eller intresse för kemi. De metoderna lägger fokus på stöduppgifter och varierande undervisning. I detta sammanhang anser två av lärarna att orsaken till att elever blir ointresserade av kemi är elevernas bakgrund, språkutmaningar och sist men inte minst kognitiva problem som eleverna möter i kemiämnet.