Del 7 Diskussion
7.7 Förslag till vidare forskning
Generellt sett ser vi att forskning gällande detta fenomen skulle behöva inslag av en mer kritisk ansats för att titta på hur dessa verksamheter, eller alternativ till dessa, bör utformas för att gynna besökarna på flera plan. I ljuset av vår kritiska ton i diskussionen efterlyser vi forskning som undersöker om stödinsatser bör utformas så att de möjliggör en större grad av behovsprövning.
Det skulle även vara intressant att se vilket resultatet blir om vi skulle återupprepa vårt studieupplägg men istället undersöka behovsprövad daglig verksamhet enligt LSS. Att undersöka samma aspekter av besökarnas upplevelse, i en snarlik kontext med andra juridiska förutsättningar.
Ett upplägg till en studie som vi skulle tycka vara intressant att göra, när vi funderat på detta ämne utifrån begreppet stigma, är att undersöka var dessa verksamheter rent fysiskt är placerade. Vår uppfattning är att verksamheterna ofta ligger relativt undanskymt. Om den tesen visar sig stämma skulle det resultatet kunna utgöra en fond för att beskriva hur samhällets ambition om att vara inkluderande inte omsätts i praktiken.
Då merparten av de inkluderade artiklarna, inklusive denna studie, har buntat ihop de olika typerna av verksamheter, de “mötesplatsinriktade” och de “arbetsinriktade”, anser vi att det är viktigt att undersöka dessa fenomen separat. Detta för att synliggöra vilka aspekter som på bästa sätt gynnar besökarna och således kunna skapa verksamheter som på ett bättre sätt främjar besökarnas återhämtningsprocess samt inkludering i samhället.
53
Referenser
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2. utg.). Stockholm: Natur och kultur.
Argentzell, E., Håkansson, C., & Eklund, M. (2012). Experience of meaning in everyday occupations among unemployed people with severe mental illness. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 19(1), 49-58.
Argentzell, E., Tjörnstrand, E., & Eklund, M. (2017). Quality of life among people with psychiatric disabilities: Does day centre attendance make a difference? Community Mental Health Journal, 53(8), 984-990. doi:10.1007/s10597-017-0084-0
Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser (3., [rev.] uppl). Lund: Studentlitteratur.
Blennberger, E. (2017). Etik i socialt arbete. Etisk kod för socialarbetare (Ny, rev. Utg.). Stockholm: Akademikerförbundet SSR.
Bryant, W., Craik, C. & McKay, E. A. (2004). Living in a glasshouse: exploring occupational alienation. The Canadian Journal of Occupational Therapy, 71(5), 282–289.
https://doi.org/10.1177/000841740407100507
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber.
Coniglio, F. D., Hancock, N., & Ellis, L. A. (2012). Peer support within Clubhouse: a grounded theory study. Community Mental Health Journal, 48(2), 153–160. https://doi-
org.esh.idm.oclc.org/10.1007/s10597-010-9358-5
Corrigan, P. W., & Watson, A. C. (2002). The paradox of self-stigma and mental illness. Clinical Psychology: Science and Practice, 9(1), 35–53. https://doi.org/10.1093/clipsy.9.1.35 Eklund, M., Hultqvist, J., & Leufstadius, C. (2015). Empowerment and occupational engagement
among people with psychiatric disabilities. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 22(1).
Eklund, M., & Tjörnstrand, C. (2013). Psychiatric rehabilitation in community-based day centres: Motivation and satisfaction. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 20(6), 438-45. doi:10.3109/11038128.2013.805428
54
Fitzsimons, S., & Fuller, R. (2002). Empowerment and its implications for clinical practice in mental health: a review. Journal of Mental Health, 11(5), 481–499.
https://doi.org/10.1080/09638230020023
Folkhälsomyndigheten. (2020). Lärosäten och gymnasieskolor uppmanas nu att bedriva distansundervisning. Hämtad 28 april, 2020, från Folkhälsomyndigheten,
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/larosaten- och-gymnasieskolor-uppmanas-nu-att-bedriva-distansundervisning/
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning (4. utg). Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017a). Tankeprocessen under examensarbetet. I F. Friberg (Red.). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 37-48). Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (2017b). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning
för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 141-152). Lund: Studentlitteratur. Friberg, F. (Red.). (2017c). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3.
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Fredriksson, A. & Moberg, Å. (2020). De omöjliga: från psykiatrireform till dyr och dålig vård. Stockholm: Natur och kultur.
Giddens, A. & Sutton, P.W. (2014). Sociologi (5. rev. och uppdat. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Goffman, E. (2014). Stigma: den avvikandes roll och identitet (R. Matz, Trans.) (4. uppl). Lund: Studentlitteratur.
Gunnarsson, A., & Eklund, M. (2017). Young people with psychiatric disabilities and their views of day centres. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 24(3), 167-177.
doi:10.1080/11038128.2016.1178327
Hansson, L. (2014). Empowerment och brukarinflytande. I D. Brunt & L. Hansson (Red.), Att leva med psykisk funktionsnedsättning: livssituation och effektiva vård- och stödinsatser (2., [rev.] uppl., s. 83-94). Lund: Studentlitteratur.
55
Hansson, L., & Björkman, T. (2005). Empowerment in people with a mental illness: reliability and validity of the Swedish version of an empowerment scale. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 19(1), 32-38. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2004.00310.x
Hansson, L., Lexén, A., & Holmén, J. (2017). The effectiveness of narrative enhancement and cognitive therapy: a randomized controlled study of a self-stigma intervention. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology : The International Journal for Research in Social and Genetic Epidemiology and Mental Health Services, 52(11), 1415–1423.
https://doi.org/10.1007/s00127-017-1385-x
Healy, K. (2014). Social work theories in context : creating frameworks for practice (2nd ed.). Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan.
Hultqvist, J., Markström, U., Tjörnstrand, C., & Eklund, M. (2018). Quality of life among people with psychiatric disabilities attending community-based day centres or clubhouses. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 32(4), 1418-1427. doi:10.1111/scs.12587
Leufstadius, C. (2018). Experiences of meaning of occupation at day centers among people with psychiatric disabilities. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 25(3), 180-189. doi:10.1080/11038128.2017.1325933
Lindqvist, R., Markström U., & Rosenberg, D. (2014). Psykiska funktionshinder i samhället: aktörer, insatser, reformer (2. uppl). Malmö: Gleerup.
Link, B. G., & Phelan, J. C. (2001). Conceptualizing stigma. Annual Review of Sociology, 27(1), 363– 385. https://doi.org/10.1146/annurev.soc.27.1.363
Lundberg, B. (2010). Erfarenheter av stigmatisering och diskriminering bland personer med psykisk sjukdom. (Doktorsavhandling, Lunds universitet, Institutionen för hälsovetenskaper). Från, https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/4061185/1715659.pdf
Markström, U. (2005). Arbetet med personer med psykiska funktionshinder: Verksamheterna och de anställda. I L-C. Hydén (Red.), Från psykiskt sjuk till psykiskt funktionshindrad (s. 105-122). Lund: Studentlitteratur.
56
SFS 1993:387. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Från,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 1993387-om-stod-och-service-till-vissa_sfs-1993-387
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Från, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Från,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2013). Kunskapens former: vetenskapsteori och forskningsmetod (3. uppl.). Stockholm: Liber
Tjörnstrand, C., Bejerholm, U., & Eklund, M. (2011). Participation in day centres for people with psychiatric disabilities: Characteristics of occupations. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 18(4), 243-253. doi:10.3109/11038128.2011.583938
Tjörnstrand, C., Bejerholm, U., & Eklund, M. (2015). Factors influencing occupational engagement in day centers for people with psychiatric disabilities. Community Mental Health Journal, 51(1), 48-53. doi:10.1007/s10597-014-9765-0
Tjörnstrand, C., Argentzell, E., & Eklund, M. (2016). Perceived social status among people with psychiatric disabilities attending work-oriented and meeting place-oriented day centers. Work (reading, Mass.), 55(1), 19-28.
Topor, A. (2004). Vad hjälper?: vägar till återhämtning från svåra psykiska problem. Stockholm: Natur och kultur.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Från,
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Östlund, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 59-82). Lund: Studentlitteratur
Bilaga 1 – Primärsökning
Sökord
Begränsningar
Databas
Resultat
DE ”mentally ill - rehabilitation” AND ”day center*”
2010-2020, full text, english, peer reviewed
Academinc search
complete 5
DE ”mentally ill - rehabilitation” AND DE ”occupational therapy”
2010-2020, full text, english, peer reviewed
Academinc search
complete 17
DE ”mentally ill - rehabilitation” AND ”community mental health center*”
2010-2020, full text, english, peer reviewed
Academinc search
complete 4
”meaning*” AND ”occupational therapy” AND ”day center*”
2010-2020, full text, english, peer reviewed
Academinc search
complete 5
”meaning*” AND ”community mental health center*”
2010-2020, full text, english, peer reviewed
Academinc search
complete 8
”day center*” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed
Academinc search
complete 64
Total 103
Sökord
Begränsningar
Databas
Resultat
”occupational therapy” AND ”community mental health center*”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed Medline 10 ”community mental health center*”
AND ”meaning*”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed Medline 12 ”day center*” AND ”meaning*” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed Medline 6 ”day center*” AND ”mental disorder*” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed Medline 9
Total 37
Sökord
Begränsningar
Databas
Resultat
DE ”Psychosocial rehabilitation” AND ”community mental health center*”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed APA PsychInfo 5 ”meaning*” AND ”day center *” AND
”mental disorder*”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed APA PsychInfo 1 ”community mental health center*”
AND ”mental disorder*”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed APA PsychInfo 105
Total 111
Sökord
Begränsningar
Databas
Resultat
(MH "Rehabilitation, Psychosocial") AND ”occupational therapy”
2010-2020, full text,
(MH "Rehabilitation, Psychosocial") AND ”day center*”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed CINAHL 1 ”day center*” AND ”mental disorder*” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed CINAHL 13 ”day center*” AND ” meaning*” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed CINAHL 8
Total 51
Sökord
Begränsningar
Databas
Resultat
”Psychosocial rehabilitation” AND ”community mental health center*”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed ASSIA 2 ”meaning*” AND ”day center *” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed ASSIA 6 ”community mental health center*”
AND ”mental disorder*”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed ASSIA 70
Total 78
Sökord
Begränsningar
Databas
Resultat
”day center*” AND ”mental disorder*” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed SocINDEX 3 ”meaning*” AND ”day center *” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed SocINDEX 30 ”community mental health center*”
AND ”occupational therapy”
2010-2020, full text,
english, peer reviewed SocINDEX 30
”day center*” 2010-2020, full text,
english, peer reviewed SocINDEX 14
Total 77
Totalt antal
Bilaga 2 – Urvalsprocessen
24 potentiellt relevanta Academic s 103) Medline (37) PsychINFO (111) CINAHL (51) 10 Sekundärsökning: Referenssökning; Artikelförfattare (11) 8 13 9 12 utvalda artiklarUrvalsprocess
Sökning med sökord relaterade till; Dagverksamhet, Psykiska funktionshinder,Betydelse
Uppenbart irrelevanta artiklar och dubbletter exkluderade artiklar baserat på titel och eller abstracts Artikelurval. Första fasen. 12 Exkluderades Artikelurval. Andra fasen. 29 artiklar uteslöts ASSIA (78) SocINDEX (77) 2 0
Bilaga 3 - Granskningsfrågor för kvalitativa respektive kvantitativa
studier
Förslag på frågor vid granskning av kvalitativa studier.
•
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är det i så fall formulerat och avgränsat?•
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?•
Vad är syftet? Är det klart formulerat?•
Hur är metoden beskriven?•
Hur är undersökningspersonerna beskrivna?•
Hur har data analyserats?•
Hur hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop?•
Vad visar resultatet?•
Hur har författarna tolkat studiens resultat?•
Vilka argument förs fram?•
Förs det några etiska resonemang?•
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall?•
Sker en återkoppling till teoretiska antaganden?Förslag på frågor vid granskning av kvantitativa studier.
•
Finns det ett tydligt problem formulerat? Hur är det i så fall formulerat och avgränsat?•
Finns teoretiska utgångspunkter beskrivna? Hur är dessa i så fall formulerade?•
Vad är syftet? Är det klart formulerat?•
Hur är metoden beskriven?•
Hur har urvalet gjorts (t.ex. antal personer, ålder, inklusions- respektive exklusionskriterier)?•
Hur har data analyserats? Vilka statistiska metoder användes? Var dessa adekvata?•
Hänger metod och teoretiska utgångspunkter ihop? I så fall hur?•
Vad visar resultatet?•
Vilka argument förs fram?•
Förs det några etiska resonemang?•
Finns det en metoddiskussion? Hur diskuteras metoden i så fall, till exempel vad gäller generaliserbarhet?Bilaga 4 – Översikt över analyserad litteratur
Artiklar (titel/författare etc.) Syfte
Metod
Urval
Resultat
1. Titel: Psychiatric rehabilitation in community-based day centres: Motivation and satisfaction
Att undersöka deltagarnas motivation och motiv för att besöka träfflokaler och deras tillfredsställelse med rehabiliteringen. Ytterligare syfte var att jämföra hur det skiljde sig åt beroende på typ av träfflokal (arbets- eller mötesplatsinriktad), samt titta på kön och ålder.
Kvantitativ 93 besökare på träfflokaler deltog.
Deltagarna bedömde den egna motivationen för att gå till träfflokalen, samt viljan att sätta tydliga mål, på en hög nivå, medan
motivationen för att föredra att spendera tid på egen hand var låg. Dessa resultat tyder på att träfflokalerna uppfyller målen med verksamheten i att erbjuda ett socialt sammanhang och aktiviteter. Motivationen för att inneha betald anställning var ganska hög, men inte lika hög som för att gå till träfflokalen eller motivationen uttryckt som att sätta tydliga mål. Intressant nog skilde sig inte grupperna baserade på typ av träfflokal på motivationsgrad beroende på någon av aspekterna; de skilde sig inte heller gällande vad deltagarna ville ha mer av på
träfflokalerna. Deras motiv för att gå dit skilde sig dock åt på så sätt att de som besökte arbetsinriktade träfflokaler gick dit för att få struktur på dagen och höja sin sociala status, oftare än de som besökte mötesplatsinriktade.
Författare: Eklund och Tjörnstrand
Land: Sverige
Tidskrift: Scandinavian journal of occupational therapy
Årtal: 2013
2. Titel: Empowerment and occupational engagement among people with psychiatric disabilities
Att undersöka besökarnas uppfattning om
empowerment och vilka faktorer som visar de starkaste förhållandena till
Kvantitativ 123 besökare på träfflokaler deltog.
Empowerment visade sig vara väsentligt korrelerat med sysselsättningsengagemang, kundtillfredsställelse med träfflokalen och även med självskattad hälsa. Den starkaste faktorn för att tillhöra gruppen med högst
Författare: Eklund, Hultqvist och Leufstadius empowerment när man betraktar sysselsättningsengagemang, kundtillfredsställelse med träfflokalerna och hälsorelaterade och sociodemografiska faktorer som korrelat.
empowerment var självskattad hälsa följt av sysselsättningsengagemang och
svårighetsgrad av symtom. Studien har bidragit till kunskapen i att visa faktorer som är viktiga för empowerment hos personer med psykiatriska funktionshinder som deltar i träfflokalers verksamhet. Att möjliggöra engagemang i meningsfull sysselsättning och tillhandahålla aktiviteter som kan främja kundnöjdhet och hälsorelaterade faktorer är ett viktigt fokus för träfflokaler. Sådana strategier kan hjälpa deltagarnas rehabiliteringsprocess genom att öka en känsla av empowerment.
Land: Sverige
Tidskrift: Scandinavian journal of occupational therapy
Årtal: 2015
3. Titel: Factors Influencing Occupational Engagement in Day Centers for People with Psychiatric Disabilities
Att undersöka hur faktorer som hör ihop med
träfflokalen (ex. timmar tillbringade på
träfflokalen), motivation, sociodemografi och kliniska och individuella faktorer är relaterade till hur besökarna på
träfflokalen upplevde deras sysselsättningsengagemang.
Kvantitativ 93 personer deltog i studien.
Inkluderingskriterierna var att ha haft ett psykiatriskt
funktionshinder i minst två år och kommit till träfflokalen i minst en månad, fyra timmar eller mer per vecka, och var mellan 18 och 65 år.
Resultaten indikerar att deltagarna som tillbringade fler timmar på träfflokalen var mer benägna att rapportera
sysselsättningsengagemang under sina produktiva timmar på dagen och för varje ytterligare timme som tillbringades på träfflokalen ökade sannolikheten att tillhöra gruppen med en högre nivå av
sysselsättningsengagemang med åtta procentenheter. Resultatet indikerar att deltagarnas motivation att söka betald anställning inte var relaterad till deras sysselsättningsengagemang på träfflokalen. De kan ha varit i ett alltför ''oengagerat läge '' i sin återhämtningsprocess, inte sett arbete som ett möjligt alternativ, eller deras sociala behov kan ha uppfyllts på träfflokalen, vilket har visat sig ge mindre incitament att söka arbete. Tvärtom kan individer som spenderar mer tid på träfflokalen antas vara mer
Författare: Tjörnstrand, Bejerholm och Eklund
Land: Sverige
Tidskrift: Community Mental Health Journal
självgående. Då de deltagit i verksamheten på träfflokalen under en längre tid kan
motivationen att söka betald anställning blivit verklig.
4. Titel: Perceived social status among people with psychiatric disabilities attending work-oriented and meeting place-oriented day centers
Att utforska besökarnas upplevda sociala status och identifiera likheter hos besökarna med typ av träfflokal, aktivitet, välbefinnande och psykiatriska symtom. Kvantitativ 93 besökare på träfflokaler, mötesplatsinriktade (39) och arbetsinriktade (54) deltog i studien.
De viktigaste resultaten var vikten av hälsa och självkänsla i förhållande till upplevd social status. Det finns en chans att individer känner att de får förhöjd social status när de går till en träfflokal, både för att de ökar sitt sociala kapital och känner sig nöjda med att vara tillsammans med människor i liknande situationer. Resultatet stödde detta
resonemang genom att indikera att
deltagarnas medelvärdering av deras sociala status var nära mitten av skalan. Det finns en risk att de deltagande kan uppleva sämre social status om träfflokalen ses som en sista utväg, med endast icke-betald sysselsättning tillgänglig, och inga tydliga vägar mot andra återhämtningsalternativ. Att inte erbjudas alternativa sysselsättningsformer såsom träfflokaler, kan vara än värre och leda till att individer upplever lägre status i samhället. Detta är en verklighet som många individer med psykiatriska funktionshinder möter varje dag om de inte har någonstans att gå.
Författare: Tjörnstrand, Argentzell och Eklund
Land: Sverige
Tidskrift: Work
Årtal: 2016
5. Titel: Quality of Life Among People with Psychiatric Disabilities: Does Day Centre Attendance Make a Difference?
Att undersöka: 1) hur personer med psykiatriska funktionsnedsättningar som besöker träfflokaler
upplever sin livskvalitet (QoL) jämfört med dem som inte deltar i
Kvantitativ Totalt 175 personer med psykiska
funktionshinder deltog i studien, varav 93 deltog i verksamheten på träfflokaler och 82 inte. Av de 93 deltagarna
Resultatet visade att det inte fanns några skillnader mellan icke-deltagare och deltagare beträffande någon aspekt av livskvalitet. Det fanns heller inga skillnader mellan dem som besökte mötesplats- och arbetsinriktade träfflokaler beträffande allmän livskvalitet. Det verkade som att self-mastery var en
Författare: Argentzell, Tjörnstrand och Eklund
Land: Sverige verksamheten, 2) skillnader i QoL mellan dem som deltar på
mötesplatsinriktade träfflokaler och de som deltar i arbetsinriktade träfflokaler, 3) möjliga korrelationer i QoL bland träfflokalernas besökare.
besökte 39
mötesplatsinriktade träfflokaler och 54 deltog i arbetsinriktade.
framträdande faktor för livskvalitet. Self- mastery har beskrivits som en tro på sig själv och involverar förmågan att påverka en viktig händelse i ens liv, lösa problem och fatta egna beslut. Faktorer av betydelse för
livskvaliteten handlade också om motivation att delta i verksamheten på träfflokalen. En mer allmän motivation att delta var viktig men också att personen hade ett tydligt mål för vad man skulle göra där. Det finns bevis på att motivation är nödvändig för personer med psykiatriska funktionsnedsättningar och särskilt för att nå en framgångsrik
rehabilitering av mental hälsa, till exempel den som ges i form av träfflokaler. Att arbeta mot ett mål och att kunna delta i aktiviteter som härrör från ens egen önskan har visats öka motivationen.
Tidskrift: Community Mental Health Journal
Årtal: 2017
6. Titel: Quality of life among people with psychiatric disabilities attending community-based day centres or Clubhouses
Att jämföra livskvalitén hos besökarna i två olika former av psykosocial rehabilitering i Sverige, samhällsbaserade
träfflokaler och klubbhus. Ytterligare ett syfte var att undersöka prediktorer för livskvalitet. Longitudinell kvantitativ studie 185 individer som regelbundet besöker träfflokaler (128) eller klubbhus (57) deltog i studien.
Livskvalitet (QoL) bibehölls i båda grupperna vilket indikerade att båda typer av
verksamheter var lämpliga för att stödja sina besökare i detta avseende. Tidigare forskning har visat att det är vanligt att QoL blir sämre med tiden bland personer med psykiatriska funktionsnedsättningar och ingen av grupperna nådde tillfredsställelse med livet som helhet, eller några aspekter av QoL, vid första mätningen. Resultaten visade att både klubbhus och träfflokalers besökare fick låga nivåer på flera aspekter vid båda
mätningarna. De lägsta resultaten gällde sexliv och den ekonomiska situationen.
Författare: Hultqvist, Markström, Tjörnstrand och Eklund
Land: Sverige
Tidskrift: Scandinavian Journal of Caring Sciences
Årtal: 2018
Begränsade ekonomiska resurser har visat sig vara förknippat med minskad förmåga att göra val angående en hälsosam livsstil och att engagera sig i aktiviteter som främjar hälsa och välbefinnande. Båda grupperna fick dessutom låg på fysisk hälsa. Resultatet visade ingen betydande skillnad vad gäller uppfattning om de aktiviteter som klubbhus eller träfflokaler erbjuder. Dessa resultat tyder på att det kanske inte är själva typen av träfflokal, lika mycket som hur det görs och den psykosociala atmosfären, som gör en skillnad.
7. Titel: Living in a
glasshouse:Exploring occupational alienation
Att utvärdera deltagarnas syn på dagverksamheter för personer med psykiatriska funktionshinder. Kvalitativ studie, fokusgrupper 39 deltagare på fyra dagverksamheter deltog i studien.
Deltagarna beskrev hur dagverksamheten hjälpte i att ge struktur i vardagen, utgör en anledning till att gå upp på morgonen, en möjlighet till stöttande relationer och erbjuder en skyddad miljö. Deltagarna såg dessa faktorer som viktiga för att förebygga återinsjuknande samt för att lättare kontrollera symptom. Resultatet visar emellertid att fördelarna i att erbjudas en skyddad miljö och ett stöttande nätverk kommer med en dold nackdel: att deltagaren utvecklar en sårbarhet och motverkar självständighet. Metaforen växthus används för att beskriva hur deltagarna klarar sig okej inne i växthuset, men kanske skulle ha svårt att klara sig utanför. Dagverksamheten blir en skyddad atmosfär men är inte nödvändigtvis ett steg i en process för fortsatt personlig utveckling. Studiens resultat visar vidare att verksamheten är inkluderande i den mening att deltagarna får ett sammanhang, men den
Författare: Bryant, Craik och McKay
Land: Kanada
Tidskrift: The Canadian Journal of Occupational Therapy
medför inte att de blir en del av samhället