Då detta arbete inriktade sig mot att studera hur utomhusundervisningen påverkar elevernas utveckling, motivation och kunskapsinhämtning samt hur olika individuella faktorer hos eleverna påverkar undervisningen ur ett lärarperspektiv. Undersökningen påvisar inget om hur eleverna upplever de olika individuella faktorer som påverkar undervisningen eller om de anser att de blir mer motiverade till naturen eller skolan vid utomhusundervisning. Då denna kunskapslucka har synliggjorts finns det ett intresse av att studera detta område vidare för att låta eleverna komma till tals och beskriva utifrån deras perspektiv vad de anser. Då denna undersökning är av den kvalitativa karaktären kan det vara av intresse att studera området ur ett kvantitativt perspektiv där fler lärare får komma till tals och redogöra för sina kunskaper och infallsvinklar. Det kan även vara av intresse att studera området ur ett tudelat perspektiv där både kvantitativa och kvalitativa perspektiv vävs in för att skapa en bredare kunskap inom elevperspektiv. Med tanke på att studien har ett par lärare från samma arbetsplats hade det kanske varit en fördel att ge läsaren en tydligare bild kring hur olika lärare arbetar på olika skolor. Det hade kanske försett studien med ett tillförlitligare resultat och en djupare syn på ämnet. Därför kan det vara intressant att studera hur lärare på enbart olika skolor tänker kring denna fråga.
8.5 Slutsatser
Detta arbete är framtaget då en kunskapslucka har synliggjorts utifrån tidigare forskning inom området utomhusundervisning i ämnet biologi. Detta arbete syftar till att bidra med mer fakta och minska den kunskapslucka som finns gällande hur elevers olika individuella faktorer påverkar utomhusundervisningen ur ett lärarperspektiv. Resultatet i arbetet belyser hur olika lärare ser på hur anpassningar bör genomföras för att möjliggöra utomhusundervisning och
35
skapa möjligheter för eleverna att utvecklas efter sina förmågor. Resultatet beskriver även hur olika lärare ser på elevernas möjligheter att utvecklas genom att delta i utomhusundervisning.
Ur resultatet går det att dra några slutsatser om utomhusundervisning inom ämnet biologi. För det första medför utomhusundervisning enligt samtliga lärare till en förbättrad utveckling när det kommer till kunskaper, motivation och hälsa hos eleverna. De elever som får regelbunden utomhusundervisning får bättre och mer långvariga kunskaper inom de områden som sker utomhus (lärare 1; 2; 3; 4 & 6). Samtliga lärare menar att eleverna får en ökad motivation både till skolan, ämnet biologi och till naturen samtidigt som de förbättrar sin hälsa eftersom de rör sig mer.
Lärare 5 påvisar i likhet med lärare 2 och lärare 3 att eleverna får en bättre hälsa om de vistas utomhus.
Att eleverna blir trötta på olika sätt beror helt på vart de vistas under dagen. Är de inomhus en hel dag påfrestas deras mentala förmågor mer och är eleverna utomhus påfrestas deras fysiska förmågor mer. (Lärare 5)
Då eleverna vistas allt mindre utomhus på sin fritid tillskillnad från en generation sedan (Harris 2017; Goulder & Scott 2016) kan utomhusundervisning bidra till att eleverna få det som de behöver för att klara av skoldagarna. Det går därför att dra slutsatsen att
utomhusundervisning är viktigt för att förbättra och bibehålla elevernas hälsa.
För det andra går det att dra slutsatsen att elevers individuella faktorer och svårigheter påverkar undervisningen enligt samtliga lärare och det är viktigt att vara medveten om detta. De olika personliga faktorerna ser olika ut beroende på behov men även beroende på att alla elever är olika vilket gör att de påverkas annorlunda. För det tredje behöver en lärare vara medveten om elevernas individuella faktorer och svårigheter för att aktivt kunna arbeta för att motverka den problematik som kan uppstå (lärare 1; 2; 3; 4; 5 & 6).
Det beror på hur man själv ser på hindren, det gäller att anpassa undervisningen så att hindren inte blir något problem. (Lärare 1)
Anledningen till att en lärare behöver komma runt elevernas personliga svårigheter är för att det skapar möjligheter för dem att medverka i den undervisning som bedrivs. Är
undervisningen välanpassad får eleverna större möjligheter att ta del av undervisningen på ett bra och utvecklande sätt. Det viktigaste är att lärarna skapar förutsättningar och möjligheter för alla elever att bidra i en givande och utvecklande undervisning oavsett hur deras
personliga förhållande ser ut. För att genomföra detta krävs det att lärarna är flexibla och anpassningsbara men även att lärarna har planerat och tänkt i förväg.
36
Referenser
Becker, C. Lauterbach, G. Spengler, S. Dettweiler, U & Mess, F. (2017). Effects of Regular Classes in Outdoor Education Settings: A Systematic Review on Students’ Learning, Social and Health Dimensions, International Journal of Environmental Research and Public Health, 14(5), ss 485-506 DOI:10.3390/ijerph14050485
Boaventura, D. Faria, C. Chagas, I & Galvão, C. (2013). Promoting Science Outdoor Activities for Elementary School Children: Contributions from a research laboratory. International Journal of Science Education, 35(5), ss 796-814.
DOI:10.1080/09500693.2011.583292
Brolin, M. Quennerstedt, M. Maivorsdotter, N & Casey, A. (2018). A salutogenic strengths-based approach in practice – an illustration from a school in Sweden. Curriculum Studies in Health and Physical Education, 9(3), ss 237-252. DOI:10.1080/25742981.2018.1493935 Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan Stockholm: Liber
Faskunger, J. Szczepanski, A. & Åkerblom, P. (2018). Klassrum med himlen som tak: en kunskapsöversikt om vad utomhusundervisning betyder för lärande i grundskolan. Linköping: Linköping University Electronic Press URN: urn: nbn:se: liu:diva-148618
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2017). Handbok i kvalitativ analys. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Goulder, R & Scott, G, W (2016) Conflicting Perceptions of the Status of Field Biology and Identification Skills in UK Education. Journal of Biological Education, 50(3), ss 233-238. DOI: 10.1080/00219266.2016.1202489
Gustafsson, P, E. Szczepanski, A. Nelson, N & Gustafsson, P, A. (2012). Effects of an outdoor education intervention on the mental health of schoolchildren. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 12(1), ss 63-79. DOI: 10.1080/14729679.2010.532994 Hartmeyer, R. Stevenson, M, P. & Bentsen, P. (2016). Evaluating design-based formative assessment practices in outdoor science teaching. Educational Research, 58(4), ss 420-441. DOI:10.1080/00131881.2016.1237857
Harris, F. (2017). The nature of learning at forest school: practitioners' perspectives, Education 3-13, 45(2), ss. 272-291. DOI: 10.1080/03004279.2015.1078833
Jeronen, E. Palmberg, I & Yli-Panula, E. (2017). Teaching Methods in Biology Education and Sustainability Education Including Outdoor Education for Promoting Sustainability-A
Literature Review, Education Sciences, 7(1), ss 1-20. DOI:10.3390/educsci7010001
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Tredje [reviderade] upplagan Lund: Studentlitteratur
37
Lundström, Christina (red.) (2010). Samverkan mellan skola och lantbruk: utomhuspedagogik för hållbar utveckling!: en litteraturöversikt. Skara: Sveriges lantbruksuniversitet,
Institutionen för mark och miljö, Precisionsodling och pedometri URN: urn:nbn:se:slu:epsilon-8-689
Nationalencyklopedin (2021). Kausalitet.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kausalitet [2020-02-01]
Nationalencyklopedin (2021). Utomhuspedagogik.
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utomhuspedagogik [2020-01-20]
Marshall, A & Thorburn, M. (2014) Cultivating Practical Wisdom as Education, Educational Philosophy and Theory, 46(14), ss 1541-1553, DOI: 10.1080/00131857.2013.856280
Pearson, M.,Hunt, H. Garside, R. Moxham, T. Peters, J & Anderson, R. (2012). Preventing unintentional injuries to children under 15 years in the outdoors: a systematic review of the effectiveness of educational programs, Injury Prevention, 18(2), ss 113-123.
DOI:10.1136/injuryprev-2011-040043
PISA 2018: 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. (2019). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: https://www.skolverket.se/publikationer?id=5347 [2021-02-08]
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (1980). 1980 års Läroplan för grundskolan 1980. Stockholm: Skolverket
Skolverket (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet- Grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan 1994. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket
Skolverket (2016). Tematiska arbetssätt och digitala verktyg.
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/5-las-skriv/Grunds%C3%A4rskola/015_tematiska-arbsatt/del_07/ [2021-01-12]
Sverige. Teknikdelegationen (2010). Vändpunkt Sverige: ett ökat intresse för matematik, naturvetenskap, teknik och IKT : betänkande. Stockholm: Fritze
Tillgänglig på Internet:
http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2010/04/sou-201028/ [2021-02-08]
Szczepanski, A., Dahlgren, L, O. (2011). Lärares uppfattningar av lärande och undervisning utomhus. Didaktisk Tidskrift, 20(1), ss 21-48. URN: urn: nbn:se:liu:diva-20489
Thorburn, M & Allison, P. (2013) Analysing attempts to support outdoor learning in Scottish schools, Journal of Curriculum Studies, 45(3), ss 418-440,
38
Turtle, C. Convery, I. & Convery, K. (2015). Forest Schools and environmental attitudes: A case study of children aged 8-11 years. Cogent Education, 2 ss 1–14
DOI:10.1080/2331186X.2015.1100103
Uppsala universitet (2021). Forskningsetik och god forskningssed vid Uppsala universitet.
https://www.uu.se/forskning/forskningsetik/ [2021-02-02]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningsetiska %20_principer_VR_2002.pdf [2021-01-25]
Waite, S. Bølling, M & Bentsen, P. (2015). Comparing apples and pears?: a conceptual framework for understanding forms of outdoor learning through comparison of English Forest Schools and Danish udeskole. Environmental Education Research, 22(6), ss 868–892.
39
Bilagor
Bilaga 1 Missivbrev
40 Bilaga 2 Litteratursökningar
Datum Databas Sökord Avgränsning Antal träffar Intressanta träffar 2021-01-28 Primo obstacles with outdoor education Education Engelska Tidskriftartiklar Öppentillgång Peer-rewiewed Fulltext 2010–2020 Svenska 251 Preventing unintentional injuries to children under 15 years in the outdoors: a systematic review of the effectiveness of
educational programs
A salutogenic strengths-based approach in practice – an illustration from a school in Sweden 2021-01-28 Primo difficulties with outdoor education Education Engelska Tidskriftartiklar Öppentillgång Peer-rewiewed Fulltext 2010-2020 Svenska 816 Effects of an outdoor education intervention on the mental health of schoolchildren
Promoting Science Outdoor Activities for Elementary School Children: Contributions from a research laboratory
Effects of Regular Classes in Outdoor Education Settings: A Systematic Review on Students’ Learning, Social and Health Dimensions
Teaching Methods in Biology Education and Sustainability Education Including Outdoor Education for Promoting Sustainability-A Literature Review
41
Analysing attempts to support outdoor learning in Scottish schools
Educational philosophy and theory
42 Bilaga 3 Kartläggning av artiklarna
Titel Sammanfattning
Preventing unintentional injuries to children under 15 years in the outdoors: a systematic review of the
effectiveness of educational programs
Det finns risker med att bedriva utomhusundervisning lika mycket som det finns risker med att låta eleverna vistas och leka utomhus på sin fritid. Därför är det viktigt att en lärare funderar över sin undervisning och sina beslut för att minimera denna risk. Vidare är det viktigt att olika områden problematiseras och diskuteras med eleverna för att de ska få en bättre förståelse och undvika de områden där störst risk finns. Det kan även vara bra att eleverna är medvetna om de risker som finns för att kunna ta ställning till vad de själva klarar av och inte klarar för att kunna utföra momenten på ett säkert sätt. Men även för att utvecklas successivt mot att bli bättre inom områden de inte behärskar utan att befinna sig i fara. Lärarna behöver vara medvetna om de risker som förekommer både på lektionstid och under rasterna för att veta hur de ska förhålla sig till elevernas nyfikenhet och prövande. Det kan även vara en fördel att
föräldrarna blir involverade i de risker som eleverna kan utsättas för med utomhusundervisning för att kunna förbereda dem hemma, exempel om lektionen kommer bedrivas vid en sjö kan det vara bra om föräldrarna vet detta och kan förbereda sina barn. Även om det självklart är viktigt att läraren överväger de risker som kan förekomma och elevernas olika karaktärsdrag och egenskaper för att kartlägga områden de behöver gå igenom alternativt undvika.
A salutogenic strengths-based approach in practice – an illustration from a school in Sweden
Lärare och skolan har som uppdrag att hjälpa eleverna till ett hälsosammare liv. Där olika variabler såsom mat, fysisk aktivitet och sociala interaktioner är av stor vikt. Därför är det viktigt att skolan arbetar mot dessa hela tiden och låter eleverna vara utomhus under skoltid. Det är viktigt att lärare arbetar mot att överbrygga de personliga svårigheter som kan förekomma gällande dålig motorik och de mentala barriärer som eleverna själva har satt upp. De använder sig av fem olika punkter, ett värderingssystem, kommunikation, coachning, sociala relationer och personlig utveckling.
Effects of an outdoor education intervention on the mental health of schoolchildren
Studien undersöker hur elevernas mentala hälsa påverkas av utomhusundervisningen och ifall påverkan är större beroende på vilket kön man har. I studien får elevernas föräldrar fylla i något som kallas för SDQ (The Strenghts and Difficulties
Questionnaire), ett informationsblad som har 25 olika
screeninginstrument för generella psykiska symptom som visar varje elevs styrkor och svagheter som kan påverka deras
utomhusvistelse. Studien vill då vidare kunna implementera rätt form av undervisning för att sedan kunna se vad som sker ifall eleverna utsätts för det. Forskarna berättar även att mental hälsa
43
och dess förändring med hjälp av utomhuspedagogik är ett väldigt smalt studerat område och därav är det ett viktigt område som kräver goda kunskaper.
Promoting Science Outdoor Activities for Elementary School Children: Contributions from a research
laboratory
Studien har tre olika syften:
1. Dokumentera och analysera barns förmåga att skilja mellan olika vetenskapliga stadier medan de är engagerade i två olika experiment och diskutera möjliga källor till barns svårigheter
2. Analysera barns uppfattningar om forskare och vetenskapligt arbete
3. Analysera elevernas tidigare vanor och utvärdera möjliga konsekvenser för deras vetenskapliga förståelse och föreställningar
Studien belyser inte problematik och hinder direkt men förklarar att vissa elever inte förstår vissa typer av instruktioner och uppgifter, vilket kan tyda på att det finns en kunskapslucka hos eleverna. Det finns dock positiva delar där eleverna också generellt visade god förståelse för aktiviteterna och vad som skulle göras. När väl själva slutförandet och resultatet skulle presenteras så blev det istället en problematik då eleverna inte visste själva vad de kommit fram till. I diskussionen säger de att unga barn är kapabla till att delta i vetenskapliga aktiviteter när det kommer till hypoteser, observationer och förklaringar. Då många klarade av att utföra alla delar så tolkade de flesta fel när de skulle framföra resultatet.
Effects of Regular Classes in Outdoor Education Settings: A Systematic Review on Students’ Learning, Social and Health Dimensions
Den kommer fram till att de största positiva aspekterna med utomhusundervisning är elevernas kunskapsinhämtning samt deras sociala färdigheter. Där elevernas kunskaper ökar kring det område som undervisningen handlar om oavsett vad det är. Men framförallt inom naturämnena. Eftersom undervisningen blir mer verklighetsanpassad och riktad till den verklighet som finns, Eleverna känner att den kunskap som de erhåller finns ett användningsområde för och inte bara är något som de måste lära sig. Sedan ser många elever att undervisningen är roligare vilket även det bidrar till att de lär sig mer och är mer aktiva på
lektionen. Vilket i sin tur leder till att eleverna erhåller
kunskaper som de kommer ihåg under en betydligt längre tid än den kunskap som de erhåller under andra omständigheter. Samt att uppgifterna ofta är formade så eleverna behöver samarbeta och samspela med varandra och då utvecklas deras sociala kunskaper. Men även elevernas fysiska attribut och deras miljömedvetenhet verkas förbättras i och med
utomhusundervisning.
Teaching Methods in Biology Education and Sustainability Education
Det kan förekomma stora skillnader i elevgruppen när det kommer till utomhusundervisning, en del elever tycker att det är roligt och givande medan andra tycker tvärtom, samt har
44 Including Outdoor
Education for Promoting Sustainability-A
Literature Review
svårigheter att lära sig något med denna typ av
undervisningsform. Sedan menar forskningen att det kan finnas motstånd till att bedriva utomhusundervisning hos lärarna beroende på lite olika saker såsom rädsla för hälsan eller säkerheten, brist på självförtroende samt brist på tid eller resurser. Genom att använda sig av utomhusundervisning säkerställs enligt forskningen att en djupare kunskap och bredare förståelse skapas hos eleverna om arbetet sker på rätt sätt. På grund av att undervisningen sker i ett sammanhang samt att den sker i verkliga situationer där läraren kan använda sig av verkligheten och organismernas samspel för att skapa kunskap. Får eleverna möjlighet att på egen hand studera verkliga situationer i sin egen takt skapas det ofta större möjlighet för dem att öka sin förståelse och få en bättre kunskap inom ämnet och de område som studeras. Vilket i sin tur leder till att elevernas utveckling gynnas av att de får uppgifter som de sedan får möjlighet att klara av i verkligheten och i den takt som de själva vill och klarar av.
Analysing attempts to support outdoor learning in Scottish schools
Artikeln pratar om hur lärare i sin syn ser på vad som krävs för att undervisa utomhus. En lärare måste vara flexibel och tänka på säkerheten vid utomhusvistelse samt att resurstillgångar är väsentligt till en god och jämn undervisning. Artikeln pratar även om hur läroplanen inte nämner den bidragande faktor som utomhuspedagogiken har och hur det kan vara ett annat sätt för lärare att lära ut. Med hjälp av att utomhusundervisning blir eleverna på ett enklare sätt utmanade att använda sig av sina olika sinnen och tänka på ett annat sätt som de inte gör, vilket i sin tur skapar en möjlighet till djupare förståelse och bredare kunskap.
Educational philosophy and theory
All undervisning handlar om att möta de behov som finns i en klass och hos de enskilda individerna oavsett om det är att fylla en kunskapslucka eller att anpassa undervisningen mot ett lär sätt som passar eleverna. Men ett behov som alla elever och grupper har är att erhålla en helhetsbild och den praktiska kunskap som finns inom området. Det handlar alltså inte om att lära sig någonting utantill där användningsområdet inte existerar utan det måste finnas en mening med valet av innehåll och hur eleverna ska kunna använda den i verkligheten. Enligt artikeln så krävs det erfarenhet av olika situationer för att en helhetsbild och praktisk kunskap ska erhållas, för att skapa den här
erfarenheten som eleverna ofta inte besitter krävs det att eleverna får möjlighet att upptäcka och utforska nya områden som de tidigare inte har någon kännedom om.
45