Hälsa och motivation

Lärarna belyser dessa områden olika och de har inte någon helt samstämmig syn även om alla lärare anser att utomhusundervisning bidrar till att eleverna får en ökad motivation. Det är bara lärare 2, 3 och 5 som belyser vilken påverkan utomhusundervisningen har på elevernas hälsa. Dessa lärare menar att hälsan påverkas positivt av att utomhusundervisning bedrivs. Det är positivt genom att eleverna får en ökad kondition genom att vistas utomhus då de troligen behöver gå en promenad för att komma fram till undervisningsplatsen samt att de bidrar till en större lek möjlighet för eleverna. Lärare 5 diskuterar vidare att eleverna blir olika trötta beroende på var undervisningen förläggs. Detta medför att en blandning mellan

undervisning utomhus och inomhus skapar möjlighet för eleverna att lära sig mer eftersom de inte blir lika trötta.

Samtliga lärare menar att motivationen ökar vid undervisning utomhus dock har de lite olika infallsvinklar kring vilka områden som ökar motivationen. De områden som framförallt framkommer i lärarnas utsagor är att motivationen till ämnet som studeras, skolan och ett intresse till att vistas i naturen på fritiden ökar. Lärare 5 och 6 menar att om motivationen ökar till naturen ökar även möjligheten att erhålla bättre kunskaper samt att de befästs bättre. Lärare 2 och 4 menar istället att eleverna får bättre kunskaper då de med hjälp av

utomhusundervisning och förstahandskällor vill lära sig mer om naturen och de samband som finns. Lärare 1 menar att det kan finnas yttre omständigheter som påverkar elevernas

motivation såsom exempelvis väder. Hen menar att elevernas motivation minskar om vädret inte är bra men att det är viktigt att arbeta runt det här. Lärare 2 anser annat och menar att detta inte är något problem om eleverna vet vad som gäller och har med sig rätt kläder. Bedrivs undervisning utomhus vid dåligt väder flertalet gånger motarbetas problemet och eleverna kommer inte att uppfatta det som något problem längre utan ha rätt kläder för att inte bli blöta eller kalla (lärare 2).

Både hälsan och motivationen går att koppla samman med den tidigare forskning och den historik som presenterats tidigare i detta arbete. Harris (2017), Goulder och Scott (2016) menar att det har skett en betydande minskning rörande den tid som elever och barn vistas utomhus på sin fritid. De menar vidare att motivationen till utomhusundervisningen har minskat under de senaste trettio åren. Vilket går att koppla till de försämrade resultaten inom naturämnet som PISA mätningarna visar från 2000 fram tills idag (Skolverket 2018). Även den förändring som synliggörs vid studerandet av läroplaner medverkar till en minskad

32

motivation och hälsa hos eleverna. Det framkommer tydligt i Lgr80 (Skolverket 1980) att utomhusundervisning ska genomföras vilket är helt borttaget i Lpo94 (Skolverket 1994) för att sedan återkomma i Lgr11 (Skolverket 2019). Att denna utvecklig ser ut som den gör bör betyda att elevernas motivation för naturen och ämnet biologi bör öka i takt med att mer utomhusundervisning genomför samt att det i sin tur bidrar till att eleverna får en bättre hälsa. Det är skolans plikt att hjälpa till att förbättra dessa områden för eleverna och då de sitter hemma på fritiden behöver skolan fungera som en motpol och ge eleverna möjlighet till vistelse i naturen. Att ge eleverna möjlighet att vistas i naturen gör en lärare lätt genom att bedriva utomhusundervisning. Kopplar vi samma PISA mätningen med elevernas brist på motivation till naturen och utomhusundervisning bör en förbättrad kunskapsinhämtning skapas hos eleverna om mer utomhusundervisning genomförs och deras motivation till ämnet och naturen stärks.

8.1.4 Sammanfattning

Utifrån det resultat som undersökningen kommit fram till går det att konstatera att de sex lärare som intervjuades har en samsyn när det kommer till att utomhusundervisningen påverkas av individuella faktorer såsom exempelvis allergier, rörelsesvårigheter och rädslor. När man undervisar elever som har rädslor, allergier och rörelsesvårigheter ser lärarna ingen problematik med att anpassa undervisningen till deras fördel, eftersom det inte är några faktorer som påverkar lärarens sätt att förmedla kunskap. För att få det bästa från eleverna kunskapsmässigt krävs det att de får gå ut och uppleva fenomen i verkligheten samtidigt som de får interagera med olika typer av växter och djur. Det ger också eleverna möjlighet till att ställa frågor samt utöva praktiska uppgifter som de kommer ihåg. För att hjälpa eleverna utvecklas ytterligare gällande hälsa och motivation krävs det att undervisningen förläggs utomhus mer frekvent då denna typ av undervisning skapar intresse och möjligheter för fysisk aktivitet (lärare 1; 2; 3; 4; 5 & 6). Likt det samtliga lärare benämner kring motivation och hälsa uppmärksammar även (Faskunger, Szczepanski & Åkerblom 2018; Turtle, Convery & Convery 2015; Goulder & Scott 2016; Harris 2017; Becker, Lauterbach, Spengler, Dettweiler & Mess 2017; Gustafsson, Szczepanski, Nelson & Gustafsson 2012) då det är en av de viktigaste faktorerna som hjälper eleverna att förbättra sin livsstil samtidigt som de får nya kunskaper genom teori och praktik.

Det går även att koppla lärarnas utsagor där samtliga lärare som utfrågats anser att undervisningen utomhus måste anpassas och vara flexibel när det kommer till innehållet. Samtliga lärare menar att det är viktigt att anpassningar görs för att skapa möjlighet för alla att medverka oavsett svårigheter eller andra individuella faktorer. Inom detta område har lärarna ansett att olika områden är viktiga att förändra eller undvika, i vissa fall var de eniga men i andra fall diskuterades inte samma områden. Olika områden diskuterades beroende på vilken förförståelse som lärarna har och inom vilka områden som de har varit med om att

problematik finns samt att de behövde anpassa undervisningen på ett visst sätt.

8.2 Metoddiskussion

Den metod som ligger till grund för detta arbete är kvalitativa intervjuer då det ger en bild av hur respondenterna förhåller sig till de frågor och område som är relevant. Intervjuer skapar möjlighet att få inblickar i hur olika lärare tänker och den uppfattning de har utifrån den kunskap som de besitter. Eftersom syftet med arbetet var att synliggöra lärares olika uppfattningar om utomhusundervisningens påverkan på elevers kunskapsinhämtning, samt hur olika individuella faktorer eventuellt påverkar undervisningen ansågs intervjuer vara en bra metod att få fram information. Valet föll vidare på en semistrukturerad form av intervjuer

33

eftersom det skapar en bättre dynamik i intervjun, där de mer övergripande frågorna är framtagna på förhand medan följdfrågorna tas fram under intervjuns gång beroende på respondenternas svar.

Vid intervjuer är det viktigt att forskaren som intervjuar inte försöker vinkla frågorna för att få fram ett svar eller tolka svaren åt något annat håll än det som var avsikten med svaret. Kvale och Brinkman (2014) påstår att den som intervjuar måste ta ett etiskt ansvar och ställa

följdfrågor på ett sätt som gör att de inte går att misstolka eller riktas åt något håll för att passa in i forskningen. Alla frågor behöver vara öppna och möjligheten till olika svar ska finnas. Frågorna i denna studie är utformade på ett öppet sätt som möjliggör för respondenterna att svara på det sätt som de anser vara lämpligt och för att inte påverka deras svar i någon riktning (Fejes & Thornberg 2015). När vi ställt följdfrågor så har vi varit noga med att inte lägga någon värdering i de svar som respondenterna ger. Vi har försökt att ställa öppna och breda följdfrågor för att inte påverka respondenterna till ett eller annat svar.

Hermeneutiken är den teori som ligger till grund för detta arbete och därmed är det en viktig del i hur materialet har tolkats. Inom hermeneutiken är tolkningen ett centralt begrepp och utifrån detta passar intervjuer i denna undersökning då det går ut på att få fram en subjektiv världsbild (Bryman 2018). Analyser av texter är en viktig del inom hermeneutiken och därför är transkribering av intervjuerna väsentligt. Det är av stor betydelse att transkriberingen går rätt till och att det sker kontinuerligt samt att det inte sker någon förändring av den

information som framkommer i intervjuerna (Bryman 2018). Hermeneutiken handlar vidare om att analysera den fakta och text som framkommer ur intervjuerna (Bryman 2018). Analys kan därför vara ett svårt område då det krävs för att få fram ett resultat, dock kan forskaren inte tolka hur som helst då det är viktigt att inte frångå det väsentliga.

Att genomföra små tolkningar av lärarnas svar är väsentligt eftersom det relevanta kopplas samman utifrån respondenternas olika svar. Då de tänker lika och ställer deras tankar i

kontrast med varandra utan att förstöra grundidén. Resultatdelen i arbetet är utformat på detta sätt där lärarnas olika utsagor är kategoriserade under övergripande områden som är kopplade till frågeställningarna (Kvale & Brinkmann 2014).

Ett område som går att diskutera är det faktum att antalet lärare som deltog i studien är sex stycket vilket kan anses vara ett litet urval. Hade antalet respondenter i studien varit fler hade resultatet i största sannolikhet haft högre tillförlitlighet. I denna undersökning anses dock sex vara ett tillräckligt antal då en relevant bild av forskningsområdet har upprättats och lärarnas utsagor svarar mot de frågeställningar som är framtagna. Samtidigt spelade det faktum att lärarna arbetar på olika skolor i olika urbaniserade områden roll, då det bidrar till en mer relevant bild av forskningsområdet. En annan aspekt som bör räknas in här är det faktum att den första sökningen av respondenter inte gav någon respondent till undersökningen. Vid detta urval skickades mejl till åtta rektorer som var slumpmässigt utvalda, ingen av rektorerna svarade på mejlet och det resulterade heller inte i någon kontakt med lärare på skolorna. Det ledde till att urvalet därefter inte var lika slumpmässigt utan var mer inriktat mot olika platser och skolor specifikt. Det kan även ha varit att de rektorer som blev kontaktade i det första urvalet inte hade möjlighet att svara. Av den orsaken att det första urvalet inte resulterade i några svar hade det varit lämpligare att göra ytterligare ett massutskick till de berörda rektorerna för att möjligtvis få respons.

34

8.3 Relevans för läraryrket

Resultatet som framkommer i detta arbete är relevant för läraryrket i den mån att det

framkommer vad lärare anser om utomhusundervisningens påverkan på elevernas utveckling samt vilka typer av personliga svårigheter som eleverna har för utomhusundervisning. En annan aspekt har identifierats och som blir relevant för läraryrket är det faktum att de intervjuade lärarna påvisade vikten av att inte se faktorerna som problem för undervisning oavsett hur stor påverkan de än har.

Det finns egentligen inga hinder, det handlar bara om att vara anpassningsbar och flexibel. (Lärare 5)

Det är viktigt att lärare utgår ifrån det som lärare 5 uttrycker om att kunna anpassa

undervisningen oavsett vilka behov eller svårigheter som kan förekomma. Klarar läraren av att anpassa undervisningen på ett bra sätt skapar det betydligt större möjligheter till en bra och givande undervisning där elevernas kunskaper utvecklas på flera olika plan. En aspekt som lärare behöver ha i åtanke är att utomhusundervisningen ska kunna bedrivas utifrån det syfte som undervisningen grundas på och att platsen är förankrad i syftet. Om syftet inte speglar undervisningens innehåll och struktur kommer inte lärtillfället ha givit det resultat som eftersträvas. Är platsen inte heller anpassad utefter struktur och syfte kommer undervisningen inte leda till den önskade utvecklingen hos eleverna. Därav är det väsentligt att läraren tänker igenom syftet, strukturen och platsen för att undervisningen ska spegla läroplanens innehåll samt den befintliga forskningen.