Då den automatiserade rådgivningen är under ständig utveckling innebär det att det skulle vara intressant att undersöka ämnet ytterligare efter en ytterligare vidareutveckling av den artificiella intelligensen. Då studien har en begränsad åldersgrupp på 20-30 år kan det vara intressant att undersöka de hur intresset ser ut hos den äldre åldersgruppen att använda sig av den automatiserade rådgivningen. Vad har den äldre generationen för inställning till den digitalisering som sker inom finansbranschen? Då samtliga respondenter har haft tidigare erfarenheter och kunskaper kring investeringar hade det kunnat vara av intresse att undersöka studiens utfall med respondenter som inte har någon form av kunskap kring investeringar. Vidare hade en jämförelse mellan en sparrobot hos en nischbank och en storbank kunnat vara av intresse för att undersöka hur användningsgraden och förtroendet ser ut i detta fall.
Källförteckning
Akerlof, George. 1970. “The Market for “Lemons”: Quality Uncertainty and the Market
Mechanism”. Augusti.
http://mcadams.posc.mu.edu/econ/Akerlof,%2520Market%2520for%2520Lemons.pdf [Hämtad: 2018-03-05].
Almenberg, Johan & Säve-Söderberg, Jenny. 2011. ”Financial Literacy and Retirement
Planning in Sweden”. Januari.
https://poseidon01.ssrn.com/delivery.php?ID=12300301706803012006801310000409000203 500500007406608709012100000412308603002402111910002804301410306102100801202 507500707709400005305708008602802606910411107700409106302803702508608609012 6078074104113121072085003113099064099067096119109111004002099124&EXT=pdf [Hämtad: 2018-05-02].
Bénabou, Roland & Tirole, Jean. 2016. “Mindful Economics: The Production, Consumption, and Value of Beliefs”. Journal of Economic Perspectives.
https://scholar.princeton.edu/sites/default/files/rbenabou/files/mindful_economics_jep_2016.p df [Hämtad: 2018-05-10].
Benamati, John, Fuller, Mark. A. & Baroudi, Jack. J. ”Clarifying the Integration of Trust and TAM in E- Commerce Environments: Implications for Systems Design and Management”.
IEEE Transactions on Engineering Management. 3 augusti,
https://ieeexplore.ieee.org/stamp/stamp.jsp?tp=&arnumber=5208287 [Hämtad: 2018-05-10].
Bottle, Simon. 2017. ”Should I Trust A Robo-Adviser?” December.
https://www.finance-monthly.com/2017/12/should-i-trust-a-robo-adviser/ [Hämtad: 2018-04- 03].
Bryman, Alan & Bell, Emma., 2011. Företagsekonomiska metoder. 2 uppl. Malmö: Liber.
Bryman, Alan. 1997.
Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentliteratur AB.
Bryman, Alan., 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber.
Carrillo, Juan. .D. & Mariotti, Thomas. “Strategic Ignorance as a Self-Disciplining Device”.
Review of Economic Studies.
http://www-bcf.usc.edu/~juandc/PDFpapers/wp-ignorance.pdf [Hämtad: 2018-05-05].
Cooter, Robert. B. & Ulen, Thomas. 2000. Law and Economics. 3 uppl. Boston: Addison- Wesley.
Dahlberg, Joel. 2014. ”Bluffonderna hos svenska storbanker”. SvD Näringsliv. 3 januari. https://www.svd.se/bluffonderna-hos-svenska-storbanker [Hämtad: 2018-03- 28].
David, Matthew & Sutton, Carol. D. 2011. Samhällsvetenskaplig metod. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Deloitte. 2016. ”The expansion of Robo-Advisory in Wealth Management”. augusti. https://www2.deloitte.com/content/dam/Deloitte/de/Documents/financial-services/Deloitte- Robo-safe.pdf [Hämtad: 2018-05-12].
Direkt Affärsvärlden. 2017. ”Avanza lanserar robotrådgivare”. 22 september. Affärsvärlden. https://www.affarsvarlden.se/bors-ekonominyheter/avanza-lanserar-robotradgivare-
Dixon, Mark. 2012. ”Vem bestämmer…?”. Maj. https://www.motivation.se/innehall/vem-bestammer/ [Hämtad: 2018-05-20].
Egidius, Henry. 2018. Natur och Kultur. “Psykologilexikon”. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kognitiv+bias [Hämtad: 2018- 04-20].
Egidius, Henry. 2018. Natur och Kultur. ”Psykologilexikon”. https://www.psykologiguiden.se/psykologilexikon/?Lookup=kognitiv%20f%C3%B6rm%C3 %A5ga [Hämtad: 2018-05-25].
Ferris, Stephen. P. Haugen, Robert. A. & Makhija, Anil. K. 1988. ”Predicting Contemporary Volume with Historic Volume at Differential Price Levels: Evidence Supporting the
Disposition Effect”. The Journal of Finance. Juli.
https://www.jstor.org/stable/pdf/2328191.pdf?refreqid=excelsior%3Aa87fb98487d669e7f9e5 f9ff72e3ae68 [Hämtad: 2018-04-04].
Finansinspektionen. 2015. “Konsumentskyddet på finansmarknaden”. 12 maj. http://www.fi.se/contentassets/9791b37d1d074ed4a3fc193786d449f6/konsumentrapp_2015ny 2.pdf [Hämtad: 2018-03-17].
Finansinspektionen. 2017c. “Konsumentskyddet på finansmarknaden”. 11 maj. http://www.fi.se/contentassets/4835d2aae077404591f447b5d13fec7b/kons2017.pdf [Hämtad: 2018-03-20].
Finansinspektionen. 2017b. “Reglerna i korthet”. 24 januari. https://www.fi.se/sv/marknad/vardepappersmarknad-mifidmifir/reglerna-i-korthet/ [Hämtad: 2018-03-20].
Finansinspektionen, 2017a. “Överväganden och remissvar om anpassning av
transparensregler enligt Mifid 2/Mifir. 16 juni.
https://www.fi.se/contentassets/cff095abe8cd41a3b9b2e7c6c4b6425b/mifir_stallningstagande _slutgiltig_20170616.pdf [Hämtad: 2018-03-20].
Fisch, Jill. E., Laboure, Marion, Turner, John. A. “The Economics of Complex Decision Making: The Emergence of the Robo Advisor”. 28 augusti.
http://www.geog.ox.ac.uk/events/170911/Robo-vs-Human-Advisers-Aug-28.pdf [Hämtad: 2018-05-10].
Fischhoff, Baruch, Slovic, Paul & Lichtenstein, Sarah. 1977. “Knowing with Certainty: The Appropriateness of Extreme Confidence”. Journal of Experimental Psycology.
https://nuovoeutile.it/wp-content/uploads/2014/10/Knowing-with-certainty.pdf [Hämtad: 2018-05-12].
Groenewegen, John, Spithoven, Antoon & Van den berg, Annette, 2010. Institutional economics
an introduction. Palgrave Macmillan: New York.
Harrington, Scott. E. & Niehaus, Gregory. R. 2003. Risk Management and Insurance. 2 uppl. McGraw- Hill Education: Singapore.
Hastings, Justine. S. Madrian, Brigitte. C. & Skimmyhorn, William. L. 2013. ”Financial Literacy, Financial Education, and Economic Outcomes”. Annual Reviews. https://pdfs.semanticscholar.org/f74d/47265b64ac646d50047791cbf1a214ab89f8.pdf
[Hämtad: 2018-04-20].
Hägg, Göran. 1994. ”The Economics of Trust, Trust-Sensitive Contracts, and Regulation.
Departement of Economics, University of Lund.
main.pdf?_tid=f6ce516f-3b09-43f0-8f1e-
12c63ab80913&acdnat=1524728505_94566cef7a07a41ddb7e7d2cdb2748c6 [Hämtad: 2018- 03-20].
Hägg, Göran. 2018. Föreläsningsunderlag. Linköpings universitet. 26 februari.
Kahneman, Daniel & Tversky, Amos 1979. “Prospect Theory: An Analysis of Decision under Risk”. Mars.
http://people.hss.caltech.edu/~camerer/Ec101/ProspectTheory.pdf [Hämtad: 2018-03-28].
Kahneman, Daniel & Tversky, Amos. 1986. ”Rational Choice and the Framing of Decisions”.
The Journal of Business. 3 maj.
https://pdfs.semanticscholar.org/8af7/775ab34b4e629bb1491f8128ffa8cc0cdfc8.pdf [Hämtad: 2018-05-05].
Karlsson, Niklas, Loewenstein, George & Seppi, Duane. 2009. “The ostrich effect: Selective attention to information”. Springer Science + Business Media. 11 februari. https://www.cmu.edu/dietrich/sds/docs/loewenstein/OstrichEffect.pdf [Hämtad: 2018-05-07].
Kaya, Orcun. 2017.”Robo-advice – a true innovation in asset management”. Deutsche Bank. 10 augusti.
https://www.dbresearch.com/PROD/RPS_EN-PROD/PROD0000000000449125/Robo- advice_%E2%80%93_a_true_innovation_in_asset_managemen.PDF [Hämtad: 2018-05-07].
Konsumenternas. 2015. “Klaga på din rådgivare”.
https://www.konsumenternas.se/om-klagoguiden/klaga-pa-din-radgivare [Hämtad: 2018-03- 01].
Kreps, Daniel. M. 1990. Corporate Culture and Economic Theory ur Perspectives on Positive
Political Economy. 1 uppl. Cambridge University Press: New York.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund. Studentlitteratur AB.
Langton, James. 2017. “Robo-advisors create better value for clients: report”. Investment
Executive. 13 juni.
https://www.investmentexecutive.com/news/industry-news/robo-advisors-create-better-value- for-clients-report/ [Hämtad: 2018-05-10].
Lidén, Katarina. 2017. “Swedsec återkallar rådgivares licens”. 14 december. SwedSec. http://www.swedsec.se/press/nyheter/swedsec-aterkallar-radgivares-licens4/ [Hämtad: 2018- 04-02].
Lusardi, Annamaria & Mitchell, Olivia. S. 2014. “The Economic Importance of Financial Literacy: Theory and Evidence”. Mars.
http://gflec.org/wp-content/uploads/2014/12/economic-importance-financial-literacy-theory- evidence.pdf [Hämtad: 2018-04-30].
Markowitz. Harry. 1952. “Portfolio selection”. The Journal of Finance. Mars. http://www.jstor.org/stable/pdf/2975974.pdf?refreqid=excelsior%3A7a52c9003f468163e312d d3909458b46 [Hämtad: 2018-02-28].
North, Douglass. C. 1990. Institutions, Institutional change and Economic Performance. Cambridge: Cambridge University Press.
Nordnet. 2018. ”ETF”.
https://www.nordnet.se/tjanster/placeringar/etf.html [Hämtad: 2018-05-18].
Olaison, Eric. 2017. “Robotrådgivning - vad är det?”. 3 december. https://borshajen.nu/2017/12/03/robotradgivning-vad-ar-det/ [Hämtad: 2018-04-23].
Olivendahl, Charlotta & Thorsbrink, Marie. 2016. “Automatiserad rådgivning”.
Finansinspektionen.
30 december.
http://www.fi.se/contentassets/1adb77c775d54fe4b612f89971faeb7f/autoradgivning_2016- 12-30.pdf [Hämtad: 2018-02-10].
Oxenstierna, Gabriel. 2017. Placeringsrådgivning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB
Puri, Manju & Robinson, David. T. 2007. “Optimism and economic choice”. Journal of
Financial Economics. 20 juni.
https://faculty.fuqua.duke.edu/~mpuri/papers/puri_robinson_jfe.pdf [Hämtad: 2018-05-12].
Raj Joshi, Nihit. 2017. “From the customer’s perspective, what are the advantages and disadvantages between using a robo-adviser and a human adviser?”. Queen Mary University
of London. 11 januari.
https://www.cisi.org/cisiweb2/docs/default-source/default-document-library/nihit-joshi- essay948f542d13b668408d49ff0000211f6f.pdf?sfvrsn=0 [Hämtad: 2018-04-06].
Reinecker, Lotta & Stray Jorgensen, Peter. 2014. Att skriva en bra uppsats. 3 uppl. Spanien: Liber AB.
Simon, Herbert. 1972. “Theories of bounded rationality”. Decision and Organization.
http://innovbfa.viabloga.com/files/Herbert_Simon theories_of_bounded_rationality 197 2.pdf [Hämtad: 2018-02-06].
Skogh, Göran & Lane, Jan-Erik. 2000. Äganderätten i Sverige. 2 uppl. Stockholm: SNS Förlag.
Shefrin, Hersh & Statman, Meir. 1985. “The Disposition to Sell Winners Too Early and Ride Losers Too Long: Theory and Evidence. The Journal of Finance. Juli. https://www.jstor.org/stable/pdf/2327802.pdf?refreqid=excelsior:d18296a909a54a2d61fea00b 3c96c14f [Hämtad: 2018-03-28].
Sveriges riksdag. 2007. “Lag (2007:528) om värdepappersmarknaden”. 14 juni. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag- 2007528-om-vardepappersmarknaden_sfs-2007-528 [Hämtad: 2018-03-20].
Söderberg, Christina. 2016. ”Vad är en indexfond? Är de bra att investera i?”.
Compricer. https://www.compricer.se/nyheter/artikel/vad-ar-en-indexfond-ar-de-bra-
att-investera-i [Hämtad: 2018-05-25].
Thaler, Richard. H. 1985. ”Mental Accounting and Consumer Choice. Marketing Science. http://bear.warrington.ufl.edu/brenner/mar7588/Papers/thaler-mktsci1985.pdf [Hämtad: 2018- 05-08].
Thaler, Richard. H. & Shefrin, Hersh. 1988. “The Behavioral life-cycle hypothesis”.
Economic Inquiry. Oktober.
https://faculty.chicagobooth.edu/richard.thaler/research/pdf/The%20Behavioral%20Life- Cycle%20Hypothesis.pdf [Hämtad: 2018-05-08].
Thaler, Richard. H. 1999. ”Mental Accounting Matters”. Journal of Behavioral Decision
Making. 1 september.
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1002/%28SICI%291099-
0771%28199909%2912%3A3%3C183%3A%3AAID-BDM318%3E3.0.CO%3B2-F [Hämtad: 2018-05-08].
Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.
Turner, John. A. & Fisch, Jill. E. 2017. “Robo Advisers vs. Humans: Which Make the Better Financial Advisers?” University of Pennsylvania Law School – Institute for Law and
Economics. Mars.
http://housefinance.dauphine.fr/fileadmin/mediatheque/houseoffinance/documents/internation al_pension_workshop/15th_workshop/Turner.pdf [Hämtad: 2018-04-05].
Vetenskapsrådet. 2002. ”Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning”.
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [Hämtad: 2018-05-10].
Walter Lam, Jonathan. 2016. “Robo-Advisors: A Portfolio Management Perspective”. Yale
College. 4 april.
https://economics.yale.edu/sites/default/files/files/Undergraduate/Nominated%20Senior%20E ssays/2015-16/Jonathan_Lam_Senior%20Essay%20Revised.pdf [Hämtad: 2018-03-28].
Wieselqvist Ekman, Therese. 2015. “Hälften av konsumenterna saknar grundläggande
finanskunskap”. Finansinspektionen. 12 maj.
http://www.fi.se/contentassets/a415dba719684ff4a29fd9c7fad3c541/finansiell_formaga_2015 ny.pdf [Hämtad: 2018-04-25].
London: Palgrave macmillan.
Williamson, Oliver. E., 1975. Markets and Hierarchies. New York: The Free Press.
Williamson, Oliver. E., 1983. Credible Commitments: Using Hostages to Support Exchange.
American Economic Association. September.
http://www.jstor.org/stable/pdf/1816557.pdf [Hämtad: 2018-05-15].
Williamson, Oliver. E., 1985. The Economic Institutions of Capitalism. New York: The Free Press.
Williamson, Oliver. E., 1991. ”Comparative Economic Organization: The Analysis of Discrete Structural Alternatives. Administrative Science Quarterly.
https://business.illinois.edu/josephm/BA549_Fall%202012/Session%202/2_Williamson%20(
Bilaga 1
Intervjuguide - privatpersoner
Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för automatiserad kundrådgivning att brett slå igenom, detta genom att analysera potentiella kunders förtroende för tjänst och leverantör samt hur kunder ser på potentiella transaktionskostnadshinder. Dock kan den automatiserade investeringsrådgivningen vara komplicerad att genomföra på grund av olika typer av informationsproblem samt kognitiva problem, därför är vi intresserade av att höra dina åsikter samt reflektioner angående den automatiserade investeringsrådgivningen i relation till förtroende för aktören, tillgänglig information om den automatiserade rådgivningen, kunskap om finansiell ekonomi, psykologiska fällor samt svekfullt beteende och inkompetens hos aktören.
Under intervjun kommer begreppet “automatiserad investeringsrådgivning” att användas, med detta menas att en person har fått personliga råd om finansiella instrument utan mänsklig inblandning.
Även begreppet “traditionell rådgivning” kommer att användas, med detta menar vi att en person har haft ett personligt möte med en bankman i valfritt syfte.
Generellt
1. Vad har du för sysselsättning? 2. Hur gammal är du?
3. Vad vet du om automatiserad investeringsrådgivning? 4. Har du haft traditionell personlig rådgivning någon gång? 5. Har du testat automatiserad investeringsrådgivning?
6. Hur skulle du beskriva din erfarenhet och din kunskap av sparande och investeringar? 7. Vad är din syn eller reflektioner kring vad som är bra och mindre bra med den
Förtroende
1. Vad har du för förtroende för att de investeringsråd som ges av sparroboten håller hög kvalitet jämfört med traditionell rådgivning?
2. Hur ser du på problematiken att lämna känslig personlig information till en robotrådgivare jämfört med en traditionell rådgivare?
3. Vad för information kan du tänka dig att lämna ifrån dig? 4. Vad för information kan du inte tänka dig att lämna ifrån dig?
5. Vad har du för generellt förtroende för de företag som erbjuder robotrådgivning jämfört med traditionell rådgivning?
6. Vad har du för förtroende för att företaget bakom robotrådgivningen ser till ditt bästa och dina behov när de ger råd jämfört med traditionell rådgivning?
7. Vad anser du skapar förtroende för en bank?
Tillgänglig information
Ett potentiellt problem med en ny tjänst som den automatiserade investeringsrådgivningen är bristen på information och kunskap hos kunden angående hur denna fungerar samt hur det i praktiken går till när robotrådgivaren omsätter kundens svar till placeringar som långsiktigt ska vara lönsamma.
1. Hur ser du på denna problematik?
2. Hur bedömer du kvaliteten på tillgänglig information om hur robotrådgivning går till och fungerar i praktiken?
3. Hur påverkar brist på tillgänglig information och kunskap din vilja att använda dig utav robotrådgivning?
4. Vad för information skulle du vilja ha innan du använder dig utav den automatiserade investeringsrådgivningen?
Kunskap om finansiell ekonomi
Ett potentiellt problem med robotrådgivning är att kunden har lite kunskap inom finansiell ekonomi och om de risker som robotrådgivningen ska kunna hantera.
1. Hur ser du på denna problematik?
2. Hur väl klarar en robotrådgivare, enligt din mening, att hantera kundens bristande kunskaper inom finansiell ekonomi jämfört med en traditionell rådgivare?
3. Hur påverkar kundens kunskapsnivå, enligt din mening, den automatiserade investeringsrådgivningen?
Psykologiska fällor
Ett potentiellt problem med den automatiserade investeringsrådgivningen är att kunden kan missbedöma sin risknivå vilket leder till felaktig informationsdelgivning till robotrådgivaren, ett exempel på detta kan vara att kunden gärna undviker de extremalternativ som ges. En annan psykologisk fälla är att kunden kan underskatta sitt sparbehov samt risknivån för att uppnå den önskade sparnivån.
1. Hur ser du på denna problematik?
2. Vad känner du till för andra typer av psykologiska fällor?
3. Hur väl anser du att robotrådgivaren klara av att hantera psykologiska fällor?
4. Hur väl klarar en robotrådgivare, enligt din mening, att hantera kundens psykologiska fällor jämfört med en traditionell rådgivare?
Svekfullt beteende och inkompetens hos aktören
Ett potentiellt problem med den automatiserade investeringsrådgivningen är att kunden kan ha svårt att bedöma kvaliteten i de råd som sparroboten ger. Ett potentiellt problem är att roboten föreslår investeringar som inte är bäst för kunden men bra för robotrådgivaren. Ett annat potentiellt problem är att företaget bakom roboten saknar nödvändig kompetens i hur man förvaltar andras pengar på ett professionellt sätt.
1. Hur ser du på denna problematik?
2. Hur stor tror du risken är att drabbas av en robotrådgivare som agerar svekfullt eller är inkompetent?
3. Känner du till något fall av svekfullt beteende och/eller inkompetens som drabbat småsparare?
4. Hur säkerställer du som kund att du inte tar råd från en robotrådgivare som är svekfull eller inkompetent?
5. Vad krävs av en robotrådgivare för att övertyga dig om att den inte agerar svekfullt eller inkompetent?
6. Skiljer sig risken, enligt din mening, för att drabbas av svek eller inkompetens från en robotrådgivare jämfört med traditionell rådgivning?
Investeringsscenario
1. Om du har 50 000 SEK på ett bankkonto som du måste investera i finansiella instrument, hur skulle du gå till väga? Var hade du sökt hjälp om du hade behövt? 2. Samma fråga som ovan fast 500 000 SEK.
Bilaga 2
Intervjuguide - Produktägare
Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för automatiserad kundrådgivning att brett slå igenom, detta genom att analysera potentiella kunders förtroende för tjänst och leverantör samt hur kunder ser på potentiella transaktionskostnadshinder.
Generellt
1. Hur gammal är du?
2. Vad har du för sysselsättning?
3. Hur länge har du jobbat inom banksektorn?
4. Hur kom det sig att ni började utveckla en sparrobot?
5. Vad uppfattar du att företagets kunder har för inställning till robotrådgivning?
Tillgänglig information
Ett potentiellt problem med en ny tjänst som den automatiserade investeringsrådgivningen är bristen på information och kunskap hos kunden angående hur denna fungerar samt hur det i praktiken går till när robotrådgivaren omsätter kundens svar till placeringar som långsiktigt ska vara lönsamma.
1. Hur ser du på denna problematik?
2. Hur arbetar företaget med att göra information om automatiserad investeringsrådgivning mer tillgänglig?
Kunskap om finansiell ekonomi
Ett potentiellt problem med robotrådgivning är att kunden har lite kunskap inom finansiell ekonomi och om de risker som robotrådgivningen ska kunna hantera.
1. Hur ser du på denna problematik?
2. Hur hanterar roboten privatkunders bristande kunskaper inom finansiell ekonomi?
Psykologiska fällor
Ett potentiellt problem med den automatiserade investeringsrådgivningen är att kunden kan missbedöma sin risknivå vilket leder till felaktig informationsdelgivning till robotrådgivaren, ett exempel på detta kan vara att kunden gärna undviker de extremalternativ som ges. En annan psykologisk fälla är att kunden kan underskatta sitt sparbehov samt risknivån för att uppnå den önskade sparnivån.
1. Hur ser du på denna problematik?
2. Hur hanterar roboten de psykologiska fällor som privatkunder riskerar att hamna i?
Svekfullt beteende
1. Hur säkerställer ni för privatkunder att roboten genererar råd av hög kvalitet och inte agerar svekfullt?
2. Tidigare respondenter nämner den traditionella rådgivningens fördel med transparens, hur jobbar företaget med detta?
Framtidsscenario