Presentation av produktägare

Produktägare

Man, 33 år. Heltidsarbetande som produktägare för en sparrobot på en bank. Har åtta års erfarenhet av digitalisering inom banksektorn.

4.2 Generellt

Utifrån respondenternas svar kan vi urskilja att flertalet respondenter (E, F, G och H) anser att en fördel med den automatiserade investeringsrådgivningen är den objektiva synvinkel som roboten erbjuder till skillnad från där traditionella rådgivningen då kognitiva bias kan ha en inverkan på de investeringsråd som presenteras. Angående den mängd data som sparroboten kan hantera anser respondenterna F och H att den automatiserade investeringsrådgivningen har ett övertag gentemot den traditionella rådgivningen. Respondenterna B och E tog upp vikten av den mänskliga kontakt som privatkunden får vid traditionell rådgivningen och hur avsaknaden av denna kan leda till en lägre tillit när det kommer till den automatiserade investeringsrådgivningen. Däremot ser två av respondenterna A och H en fördel med avsaknaden av mänsklig kontakt då privatkunden kan undvika ett möte med en fysisk person.

En svårighet som den automatiserade investeringsrådgivningen kan stöta på är uppkomsten av oförutsedda händelser samt hanteringen av individspecifika fall, då anser respondenterna E och H att den traditionella rådgivningen har ett övertag. Enligt produktägaren är förhoppningarna inför framtiden att den automatiserade rådgivning ska utvecklas till en finansiell planerare där kunden ska kunna lägga in olika sparmål med olika tidshorisonter samt även kunna se utvecklingen hos investeringarna över tid. Kunden ska kunna porträttera sin finansiella situation där roboten ska kunna föreslå förändringar i investeringsstrategin med avseende på löneförändringar samt förändringar i kundens livssituation, detta menar produktägaren jämförelsevis är vad de traditionella rådgivarna har kapacitet att klara av idag.

4.3 Förtroende

Förtroende för råd av hög kvalitet

Angående förtroendet för att de investeringsråd som sparrobten genererar är av hög kvalitet ansåg respondenterna (B, C och E) att de har större förtroende för att den traditionella rådgivningen ger råd av högre kvalitet jämfört med den automatiserade rådgivningen. Respondenterna B och E anser att det bristande förtroendet för de investeringsråd som sparroboten presenterar beror på okunskap angående på vilka premisser som roboten räknar fram en portföljallokering, både hos respondenterna B och C ansågs transparensen hos en traditionell rådgivare vara avgörande. Respondent C såg även brister angående informationen om de finansiella instrument som sparroboten investerar i och hur väl denna är uppdaterad samt vikten av den kunskap som de traditionella rådgivarna besitter.

Respondent F ansåg tvärtemot respondenterna (B, C och E) att förtroendet för högkvalitativa råd är högre hos sparroboten än för de traditionella rådgivarna då den automatiserade rådgivningen har möjlighet till beräkningar som en fysisk person inte kan göra på plats vid rådgivning. Att roboten kan presentera realtidsdata och riskspridning med direkta svar ses som en styrka.

Respondenterna A och G ansåg att förtroendet för högkvalitativa råd hos den automatiserade rådgivningen är likvärdigt med det som finns för den traditionella rådgivningen med

motiveringen att en fysisk person ligger bakom robotens programmering.

Personlig information

Majoriteten av respondenterna anser inte att det är mer känsligt att dela personlig information till en robotrådgivare jämfört med en traditionell rådgivare. Respondenterna (C, D, E, F, G och H) motiverar detta med att de inte ser någon skillnad mellan dessa två och respondent F kan se en fördel i att robotrådgivaren inte kan föra informationen vidare i lunchrummet.

Angående till vilken grad av personlig information som respondenten känner sig bekväm med att delge är respondenterna (A, C, D, E, F, G och H) villiga att delge den information som är relevant för sparroboten att inneha vid utformandet av en portfölj. Faktorer som respondenterna anser vara relevanta är sparhorisont, sparnivå och risknivå. För respondent B, som inte anser att förtroendet för robotrådgivningen är detsamma som för den traditionella rådgivningen, finns en oro för informationslagring vid användning av robotrådgivning. Något som respondenten inte upplever vid användning av traditionell rådgivning med anledning av de höga sekretesskrav som de traditionella bankerna har.

Förtroende för aktörerna

Angående tradingverksamhet anser respondenterna (C, D och F) att de har ett större förtroende för Avanza och Nordnet än storbankerna med anledning av oförutsedda avgifter. Detta understryks även av produktägaren som tror att det i grund och botten handlar om tilliten till företaget bakom roboten då anseendet hos ett företag intygar en hög kompetensnivå. Respondenterna (A, B, E, G och H) upplever att förtroendet för de företag som erbjuder robotrågivning och för de som erbjuder traditionell rådgivning är likvärdigt. Respondent A belyser vikten av att vara medveten om skillnader i affärsmodellen mellan den automatiserade rådgivningen och den traditionella rådgivningen, ett belägg för detta är respondent C som föredrar att ha kortkonton på sin privata storbank och hade inte velat ha sitt kortkonto hos en nischbank även om det hade varit möjligt.

Förtroendeskapande för en bank

Hälften av respondenterna anser att undvikande av skandaler och tvivelaktiga affärer skapar förtroende för en bank (A, B, F och G). Respondenterna A och G anser att förtroende för en bank bygger på transparens, att man vill förstå syftet med de råd som presenteras och varför man har fått dem. En annan faktor som bidrar till förtroendeskapande är bankens omfattning av sekretess angående kundernas privata information, detta anser respondenterna (B, E, F och H) är grundläggande för att känna förtroende för sin bank. Respondent C har åsikten att en standardiserad prislista är betryggande då man kan undvika svekfullt beteende genom för höga avgifter. Respondent D anser att förtroende skapas genom bankens storlek och att umgängeskretsen använder sig av banken.

4.4 Tillgänglig information

Problematik kring brist på information och kunskap hos kunden

Ett återkommande problem som respondenterna (A, B, D, G) nämner är risk och hur man på ett optimalt sätt ska bedöma kundens risknivå. Respondent C menar att det frågeformulär som roboten utgår ifrån är ofullständigt och anser att de olika riskprofilerna som roboten har är snarlika och uppfattar att skillnaden mellan de olika svarsalternativen har liten betydelse för portföljallokeringen. Respondenterna F och H menar att förståelsen för modellerna bakom portföljallokeringen är av betydelse vid användning av den automatiserade rådgivningen för att säkerställa robotens legitimitet. Här menar produktägaren att det uppstår en problematik kring att få sparroboten att bli tillräckligt lättförståelig för att en vanlig konsument som inte har kunskaper kring aktie- eller fondmarknaden ska förstå hur tjänsten fungerar och även vilja använda sig utav denna.

Tillgänglig och efterfrågad information

Hos respondenterna (A, C, D och G) har den bristfälliga informationen hos den automatiserade rådgivningen inte någon inverkan angående användandet av denna. De resterande respondenterna anser att bristen på informationen har en negativ inverkan på deras användande utav den automatiserade rådgivningen då de känner en osäkerhet kring tjänsten och hur denna fungerar. Produktägaren menar att robotrådgivningen inte bygger på konkreta

finansiella modeller utan utfallet bygger på erfarenheter hos en förvaltare inom företaget vilket försvårar möjligheten till informationsdelningen.

Angående den information som respondenterna efterfrågar vid användning av den automatiserade rådgivningen anser respondenterna (A, B och H) att avgifter är av stor betydelse. Respondenterna A och G menar att historisk data och avkastning är viktigt att veta innan användningen av den automatiserade rådgivningen. Produktägaren anser att historiska data inte är av intresse utan menar att det framtida målet med investeringen är det mest betydelsefulla.

Respondenterna (A, B, C, D, F och H) belyser vikten av att veta hur roboten fungerar, vad för bakomliggande modeller som styr och hur handelsmönstret ser ut vid specifika händelser. Respondent E anser att mer praktiskt information om roboten samt formulärets uppbyggnad är av betydelse vid användning av den automatiserade rådgivningen.

Angående den tillgängliga informationen som finns angående den automatiserade rådgivningen menar produktägaren att i framtiden kommer informationen att presenteras på ett annorlunda sätt samt även arbeta med hur man informerar kunden om den förväntade avkastningen och det sparbehov som krävs för att uppnå den önskade sparnivån. Genom detta hoppas företaget att kunna nå ut till kunderna på ett bättre sätt och presentera de möjliga utfallen som investeringen kan generera, både de bästa samt värsta scenarierna.

4.5 Finansiell kunskap

Robotens förmåga att hantera bristande finansiell kunskap

Samtliga respondenter anser att en traditionell rådgivare kan hantera de bristande finansiella kunskaperna hos kunderna på ett bättre sätt än en robotrådgivare. Anledningen till detta är möjligheten till följdfrågor, avläsning av kroppsspråk samt att de traditionella rådgivarna har mer bakgrundsinformation om kunden. Bristen på den finansiella kunskapen i sig är inte något som produktägaren lägger speciellt stor vikt vid, här tas lagkravet om företagens krav att informera kunden när dennes portfölj har minskat i värde med tio procent under ett kvartal upp som ett argument. Detta är ett sätt att förklara för kunden att marknaden går upp och ner

och hur viktigt det är att denne förstår slutmålet med investeringen. Produktägaren menar att ett stort problem kring hanteringen av kundens bristande kunskaper beror på att de inte har någon insikt i kundens finansiella kunskaper utan fokus ligger på att hantera den data som kunden delger på ett lämpligt sätt.

Respondent F belyser att ett sätt för roboten att hantera problematiken kring den bristande finansiella kunskapen kan vara genom att ha ett krav på att vissa kriterier måste vara uppfyllda innan kunden kan använda sig av robotrådgivningen. Dessa kriterier kan eventuellt handla om att en viss nivå av kapital ska behållas i likvida medel och ska fungera som en buffert.

Ett annat sätt för den automatiserade rådgivningen att hantera kunskapsbristen är genom ett kunskapstest som respondenterna A och G föreslår. Detta skulle säkerställa att kunden har tillräckligt hög kunskap för att förstå innebörden av investeringar på finansmarknaden. Här menar produktägaren att de frågor som behandlar kundens finansiella kunskap inte är avgörande för portföljens allokering och därför kommer dessa att utgå genom att en ny strategi införs. Anledningen till detta är att produktägaren inte anser att portföljen innebär stora risker då roboten inte investerar i derivat eller hävstångsprodukter, istället ska mer hypotetiska frågor ställas angående tidigare erfarenheter med risk samt hur kunden själv uppfattar sin risknivå. Produktägaren belyser vikten av att förstå kundens risknivå vilket ska uppnås genom att kunden berättar om sig själv på ett mer filosofiskt plan och menar att ett exempel på hur en sådan fråga skulle kunna ställas är: ”Har du gjort en riskfylld investering någon gång i ditt liv?”. Detta istället för att fråga kunderna om de gillar risk då ordet risk kan innebära olika saker för olika individer.

4.6 Psykologiska fällor

Problematik kring missbedömning av sparhorisont samt risknivå

Ett problem angående psykologiska fällor som de tillfrågade respondenterna kan se inom den automatiserade rådgivningen är att privatkunden riskerar att missbedöma sin sparhorisont. Respondent A menar att kunden kan ha för kortsiktigt tänk med sitt sparande på grund av att roboten presenterar avkastningen som en konstant uppåtgående kurva utan att ta hänsyn till

eventuella börsnedgångar. Respondent B ser ett problem i att kunden kan ha en för lång sparhorisont och på så sätt låser sina pengar, detta kan innebära problem vid tidigare uttag av kapital om det för tillfället exempelvis råder lågkonjunktur. Produktägaren belyser vikten av att informera kunder med en lång sparhorisont att ”sitta still i båten vid börsnedgångar” då det kan vara svårt att förklara för kunder som är ovilliga att ta risk att en högriskprodukt är att rekommendera vid ett långsiktigt sparande.

Respondenterna (D, E och F) menar att det kan uppstå problem med den automatiserade rådgivningen då det kommer till att avgöra kundernas risknivå och respondent D anser att valet av risknivå kommer ha stor påverkan på allokeringen i portföljen. Respondent E menar att det mest rationella hos en privatkund är att vilja uppnå så hög avkastning som möjligt men att samtidigt minimera risken, detta kan leda till att kunder väljer det alternativ som innebär högst avkastning men tar inte hänsyn till den höga risknivån. Genom detta beslut kan kunden riskera att förlora kapital som denne egentligen inte har råd att förlora. Respondent F ser en svårighet för roboten att kunna avgöra kundens risknivå jämfört med en traditionell rådgivare som kan ta hänsyn till fler parametrar för att avgöra risknivån. Detta innebär att respondenten anser att den traditionella rådgivningen skulle klara av att bedöma kunders risknivå på ett mer framgångsrikt sätt än robotrådgivningen. Respondenterna C och G anser att problematiken kring de risker som kan uppkomma med de psykologiska fällorna främst ligger hos privatkunden själv. Respondenterna menar att det är kundens eget ansvar att vara tillräckligt påläst för att placeras i rätt riskgrupp. Angående detta menar produktägaren att det för tillfället är komplicerat att behandla de kognitiva utmaningarna som kan uppkomma vid robotrådgivning men att företaget måste lita på att den information som kunden delger är korrekt. Förhoppningen är att den nya strategin med en mer filosofisk utgångspunkt som är på väg att implementeras ska innebära att risken för kunden att missbedöma sin risknivå ska minimeras.

Respondent H resonerar mer kring respondentpsykologin angående den automatiserade rådgivningen. Respondenten ser det största problemet i frågornas utformning och hur företaget bakom robotrådgivningen ska försäkra sig om att kunden svarar så sanningsenligt som möjligt och tog upp ett exempel med Titanic. Om frågan utformas på så sätt att risken att dö är 20 procent kommer troligtvis ingen att vilja hoppa i livbåten. Men däremot om frågan istället ställdes att chansen att överleva är 80 procent kommer troligtvis flera att vara positiva

till alternativet.

Andra typer av psykologiska fällor

Den främsta psykologiska fällan respondenterna upplever är att innehavda aktier behålls för länge vid nedgång med tron om eventuell uppgång (B, C, E, och F). Respondenterna A och D ser det största problemet i att kunden föredrar att investera i aktier som de har en personlig anknytning till, detta kan bero på vilka intressen kunden har samt var de jobbar, vilket i sin tur kan leda till en svag diversifiering.

Robotens förmåga att hantera psykologiska fällor

Respondenterna (A, D och F) anser att en robotrådgivare har en större förmåga att hantera de psykologiska fällorna jämfört med en traditionell rådgivare med förutsättningen att denna är programmerad på rätt sätt. Respondent A menar att den automatiserade rådgivningen troligtvis kommer att diversifiera portföljen betydligt bättre än en traditionell rådgivare. Respondenterna A och F belyser problematiken kring att även en traditionell rådgivare riskerar att drabbas av kognitiva bias.

Respondenterna (B, C, E och G) har åsikten att en traditionell rådgivare hanterar de psykologiska fällorna bättre än en robotrådgivare med motiveringen att det är lättare för en fysisk person att bilda sig en uppfattning om situationen och avgöra varje individuellt fall.

Respondent H anser att det är lättare att utbilda en robot än flertalet fysiska personer eftersom att en robot alltid kommer att göra det som den är programmerad att göra. Respondenten menar även att det är detta som på samma gång är problemet, att en robot kommer att utföra det som den är programmerad att göra men ingenting utöver det. Däremot anser respondenten att en fysisk person kan bidra med personlig erfarenhet och möjlighet att anpassa sig efter varje individuell situation.

4.7 Svekfullt beteende

Risk för att drabbas av svekfullt beteende och inkompetens

Respondenterna (A, B, D, E, F och G) anser att risken för att drabbas av svek vid användning av den automatiserade rådgivningen är liten när det kommer till de större aktörerna Avanza och Nordnet då dessa är styrda av regelverk vilket innebär en trygghet för privatkunden. Respondenterna B och E känner en stor trygghet till finansinspektionens hårda tillsyn över bankerna i Sverige. Respondent F menar även att det skapas en trygghet hos den automatiserade investeringsrådgivningen genom aktörerna inte har råd att agera ohederligt på grund av den konkurrenskraft som råder. Detta skulle innebära att företaget “skjuter sig själva i foten” (Respondent F).

Respondent H anser att ansvaret ligger hos kunden att tänka kritiskt för att avgöra om roboten är skapad i ett ärligt syfte. Respondenten anser att det finns en risk att det företag som ligger bakom roboten riktar rådgivningen till fördel för företagets finansiella instrument och resonerar även kring att en fristående aktör har mindre vinning i att rikta rådgivningen, anledningen till detta hade kunnat vara att gynna privatägda aktier.

Säkerställa ärlig robotrådgivare

Respondenterna (A, B, C, E och G) anser att det främsta sättet att försäkra sig om att en robotrådgivare inte agerar svekfullt är genom att undersöka historisk avkastning och tidigare data. Respondenterna A och B belyser även att förtroendet för en aktör är större om denna är under reglering av finansinspektionen och respondenterna B och E menar att de hade känt sig mer trygga med en sparrobot som är utvecklad av en storbank i Sverige. Här intygar produktägaren att det troligtvis finns en större skepticism till de mindre aktörerna och vad de kan om finansiell teori samt hur väl de kan skapa portföljer som genererar en hög avkastning.

Respondent H anser att transparens är avgörande för att säkerställa att en robotrådgivare inte agerar svekfullt samt i vilket syfte som roboten har skapats och hur det data som kommer in

utvärderas. Respondent D anser sig ha fullt förtroende för robotrådgivningen och skulle med anledning av det inte vidta några specifika åtgärder för att säkerställa att denne verkar i ett ärligt syfte. Respondent F anser att det är kundens eget ansvar att vara påläst oavsett om denne vänder sig till en robotrådgivare eller en traditionell rådgivare.

Produktägaren menar att ärlighet säkerställs genom att informera kunden om vad som händer samt om uppdateringar och nyheter inom robotrådgivningen. Detta hoppas produktägaren ska kunna skapa tillit till produkterna då kunden ser förbättringar med tjänsten. I dagsläget menar produktägaren att aktörerna bakom robotrådgivningen garanterar högkvalitativa råd genom att hävda att rådgivningen är baserad på Nobelprisvinnande finansiella modeller.

Risk för svek

Respondenterna A och C anser att risken för att drabbas för svek är större hos en traditionell rådgivare. Speciellt om det är en stor aktör som står bakom rådgivningen då de stora aktörerna kan se en egen vinning i ett eventuellt svek i form av bonus från företagen vid försäljning av dyra produkter. Dock menar respondenterna att företagen i sig själva inte begår bedrägerier utan att risken handlar om enskilda bankmän.

Respondenterna (B, D, E och G) menar att risken för svek är lika stor hos en robotrådgivare som den är hos en traditionell rådgivare och att risken skiljer sig åt på olika sätt mellan de två typerna av rådgivning. Respondent B menar att det är människor som står bakom robotarna vilket innebär att risken för svek hos robotrådgivningen inte kommer att skilja sig mot den traditionella rådgivningen. Respondent F ser ett bristande förtroende i när traditionella rådgivare i ung ålder ska ge råd som behandlar mångmiljonbelopp på grund av den bristande kunskapsbas som respondenten ser i dagsläget. Respondent H anser att risken för svek beror på den bakomliggande aktören till roboten och anser att trovärdigheten påverkas om det är en bank eller en oberoende aktör. Den bakomliggande aktören tillsammans med informationen bakom det råd som ges kommer att väga tyngst vid risken för att drabbas av svek (Respondent H).

4.8 Scenario

Två olika investeringsscenarion presenterades för respondenterna där dessa skulle svara på hur deras investeringsstrategi skulle se ut med en given summa pengar och med kravet att pengarna skulle investeras i finansiella instrument. I scenario 1 skulle respondenterna reflektera över deras investeringsstrategi vid 50 000 SEK och i scenario 2 hur den skulle ut vid 500 000 SEK.

Investeringsscenario 1

Respondenterna (A, B, E, F, G och H) hade på egen hand investerat den givna summan pengar i fonder, aktier och möjligtvis ETF: er hos en nätmäklare. Respondenterna C och D hade vänt sig till en familjemedlem eller vänner för att fråga om råd.

Investeringscenario 2

Respondenterna (B, E och F) hade i detta fall vänt sig till en traditionell rådgivare för att fråga om råd. Respondenterna A och H hade klarat sig på egen hand även i detta fall och även respondent D hade klarat sig själv till viss del men hade investerat 50 procent på egen hand